2015: .....Spotifylista Popskolan by Nigge 2015. En text, en låt, en spellista.....
2014: .....Spotifylista Popskolan by Nigge 2014. En text, en låt, en spellista.....
2013: .....Spotifylista Popskolan by Nigge 2013. En text, en låt, en spellista.....
2012: .....Spotifylista Popskolan by Nigge. En text, en låt, en spellista.....

måndag 2 januari 2017

DRA MIG FRAMLÄNGES PÅ EN LITEN BOBBYCAR, ÄR DET REDAN 2017?

Det tog mig cirka 30 minuter att logga in på den häringa publikationen, inte till följd av glömt lösenord utan på grund av någon slags teknisk landvinning som organisationen bakom den här snillrika lösningen glömt bort att informera mig om. En smula irriterande, men nu är jag istället oproportionerligt gubbglad över att ha lyckats komma åt det sparsamt utsmyckade elektroniska kollegieblocket som är Popskolan by Nigge. Inte lika euforiskt glad som när Brock Montpetit liggsköt Leksands IF till SHL men väl i paritet med när jag fick en insändare till Mats Olsson besvarad någon gång under andra halvan av 90-talet. Då har ni en ungefärlig uppfattning av mitt nuvarande euforipåslag och när vi nu har etablerat hur det förhåller sig med den saken är det väl lika bra att avhandla vad som avhandlas ska, nämligen musiken.

Med musiken menas i detta fall favoritmusiken från 2016 och mer exakt mina favoriter både vad gäller album och låtar. De senare släpptes på sociala medier redan under nyårsafton, vilket bloggen givetvis ber om ursäkt för men jag hade faktiskt glömt bort den här delen av internet (när jag väl kom på att den i allra högsta grad lever blev jag nästan lika glad som när jag besegrade Min Kompis Fredrik - bordshockeydemonen - med 7-3 i matcher på självaste nyårsdagen. Så, fick jag det sagt också). Hur som helst, gjort är gjort och mina favoritalbum har inte avslöjats för allmänheten så i matchen Bloggen mot Sociala Medier känner jag ändå att det står 1-1. Nåja, nog svamlat om detta. Let's get down to business.

SAM OUTLAW - ANGELENO

En 34-årig gosse i cowboyhatt som har ritat ihop 12 fenomenala sånger på sin debut, det är Sam Outlaw det. Han har lånat sin mors flicknamn, Outlaw, som ju låter bra mycket tyngre än hans födelsenamn Morgan. Smart på nåt vis. Den här plattan är så pass vass att inte mindre än två låtar hamnat på favoritlåtarlistan. För att man ska förstå hur ovanligt detta är kan för kännedom nämnas att det aldrig tidigare hänt. Man lägger inte två låtar av samma artist på årsfavoritlistan, det gör man bara inte. Om det inte handlar om Sam Outlaws förstlingsverk förstås. Ghost Town och Jesus Take The Wheel (And Drive Me To A Bar) tar plats och det förstår vem som helst att en låt om att Jesus bör köra eftersom man själv har läskat på lite för friskt på puben är helt omöjlig att lämna utanför listan.


HALEY BONAR - IMPOSSIBLE DREAM

En 33-årig indiedrottning som verkat många fler år i musikbranschen än cowboyen ovan. Av någon märklig anledning har jag inte tagit notis om hennes musik förrän den här dök upp som en blessing i öronen. Jag klistrar in en liten repris från texten om tidigare nämnde cowboy: Den här plattan är så pass vass att inte mindre än två låtar hamnat på favoritlåtarlistan. För att man ska förstå hur ovanligt detta är kan för kännedom nämnas att det aldrig tidigare hänt. Man lägger inte två låtar av samma artist på årsfavoritlistan, det gör man bara inte. Om det inte handlar om Haley Bonars Impossible Dream förstås. Här är det Blue Diamonds Fall (min favoritlåt alla kategorier 2016) och Called You Queen som excellerar men plattan i övrigt håller också högsta klass. Se det som ett kvalificerat tips.


THE JAYHAWKS - PAGING MR. PROUST

"Vafalls!", utbrister vän av americana, "lever de fortfarande?". Jo, det är ju lätt att tänka att Gary Louris & co kanske också strök med under året, men så är icke fallet. Bandet från Minnesota med den fantastiska sångaren och låtskrivaren Gary Louris (61 bast den gamle räven!) har släppt en briljant platta. Hade de bara stekt 5.37 minuter "Ace" så hade det inte funnits ett svagt ögonblick här. Av egen erfarenhet kan också meddelas att de håller finfin klass live fortfarande. Spelningen på Nalen i höstas var inte bara bevistad av ett klientel med en medelålder värdig en average Springsteenspelning, den lämnade det ålderstigna följet med leende läppar.


BASIA BULAT - GOOD ADVICE

Ett gott råd i all vänskaplighet är att lyssna på Basia Bulats senaste alster. Sprött, poppigt, melodiskt. Typiskt förföriskt album. Fantastiskt fin röst och låtar att dö för.


ALGESTEN - ALGESTEN

Kanske albummakares bästa och smartaste trick: självbetitlat album. Kanske också albummakarens tråkigaste feat. Hur som helst så är det Jakob från insomnade Isolation Years (typiskt asbra band, kolla upp!) som gör soloplatta. Och som han gör det! Röst, låtskrivande och produktion sitter som en smäck. En sen pärla från 2016. Tyvärr finns det nästan lika lite Isolation Years som Algesten på Youtube så ni får helt enkelt bara lyssna på Spotify.

MARIA ANDERSSON - SUCCESSION

Hon är fortfarande lika cool som när hon frontar Sahara Hotnights, vilket i och för sig säger sig självt. Låtarna, föredömligt satt till ett antal om åtta stycken, håller lika hög klass som Sahara-numren men här något mer avskalade och åt det poppiga hållet. Precis som Jakob ovan håller hon således solo och precis som Jayhawks ovan säger personlig erfarenhet att live är inget förändrat - det är lysande även där.


Nu när vi har avhandlat några favoritalbum från det gångna året så är det bäst att listan med årets favoritlåtar även tar plats hos Popskolan:

101 låtar I Mina Öron 2016

Det var ju kul det här, det gör vi om nästa år igen!

Fridens!