Hoppas ni har sett årets julkalender på tv. Den är nämligen lite kul för vuxna och väldigt spännande för barn. Dock: sjukt orealistisk.
Som motvikt till tids- och rymdresande stenåldersfamiljer har vi därför de senaste dagarna skapat vår egen story om rymdfarande pandor. Lite som man gör så där när man ska försöka få barn att sova. För att rekapitulera och fylla i er i loopen:
Mr Panda och Panda (en anonym panda som inte vill skylta mer med sitt namn än så och som utgör resesällskap, pandor vill ogärna resa ensamma) börjar sin pandastronautiska bana genom att på nolltid uppföra en rymdraket mestadels i bambu. Ni som är lite alerta märker redan nu att verklighetsanstrykningen i den här storyn är av en helt annan dimension än den tv-sända hittepågrejen. Fast ingen pandastory utan komplikationer. Alla som har nån som helst koll på pandor och bambu i kombination med varandra anar kanske en smula oråd redan på det här planet. Men. Bygger man en bamburaket av tillräckligt mycket bambu så räcker den till en månfärd, men inte mycket mer. Euforisk känsla vid månlandning kan lätt förbytas till en känsla av att ha kört fast när halva raketen är så att säga uppäten.
Nu är det inget som rör en panda i ryggen att ens månraket är till hälften uppäten, trots att man just landat på månen. Det betyder ju bara att det finns en hel halv raket kvar att festa lös på. Och i just de här pandornas fall är deras räddning att en familj mer eller mindre samtidigt har landat på månen (kanske lite osannolikt, men ändå en gnutta trovärdigt om man frågar mig. Större mirakel har hänt) och erbjuder sin hjälp att ta med dem tillbaka ner på jorden igen (användbart uttryck även på månen). Dock: innan dess turas människorna (Lilla Sektionen, Systersektionen, Fru Nygårds och Fadern) om att sätta världsrekord i längdhopp genom att hoppa inte mindre än 43 meter och 23 centimeter. Tills de kommer på att det inte bara är världsrekord, det är banne mig galaktiskt rekord! Fantastiskt.
Så är det dags att lämna vad som är kvar av bambuskapelsen, klättra in i människoapornas raket, spänna fast sig och åka hem. Pandorna får ta extrasätena som människorna förutseende nog byggt in i rymdfordonet precis bredvid kattplatsen som ockuperas av Fröken Sally. Nedräkning från 10 till noll (alla förutom katten räknar ner och leker raketen) och avfärd mot jorden.
Det är ungefär så långt vi har kommit. Senaste avsnittet (som berättades ikväll) slutade med en enorm cliffhanger där färden mot jorden började lugnt med att passagerarna först såg Afrika, sen Europa, följt av Nord- och Sydamerika. Men rätt som det var siktades hus och träd och där fick vi lämna våra vänner för idag. I FULLSTÄNDIG LIVSFARA!! (nynna gärna på lite spänningsmusik för bästa effekt)
Vi kommer inte demaskera mer av handlingen här eftersom nästa års tv-kalender med stor sannolikhet kommer handla om just rymdfarande pandor. Ni kan se ovanstående som ett pilotavsnitt. Det blir skönt för alla inblandade att få en lite mer jordnära historia att relatera till julen 2014. Tack för ert stöd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar