Pokerface är inte uppfunnet för 4½-åringar. Just saying. Sjuåringar dock till 30% pokerfaceförsedda.
- Nu vill jag ha tje jutej. (4½-åring. Nemas pokerface)
- Du ska inte tala om vad du har eller vad du vill ha. Då kan vi lista ut vad du sparar på eller vad du har. (41½-åring. Chicago-veteran)
- Va? (flashar hela näven med kort för hela spelsällskapet)
- Försök att inte visa dina kort för oss andra. (Chicagoräv, ca 37 år)
- Jag har par. (otålig sjuåring)
- Du får vänta tills vi har bytt kort. (vuxen figur, förmodligen båda i kör)
- Jag fick inte tje jutej. Dåliga kojt! Kom igen nu då! (otålig 4½-åring)
- Du får vänta tills din syster har bytt kort. (en aning uppgiven ton kan anas)
- Vajföj haj jag baja tjetton poäng?! (hade man fått poäng för ej erhållna antal ruter hade han redan vunnit)
Upprepa ovanstående två gånger för att komma till själva spelet som avslutar omgången.
- Jag läggej mitt högsta. (kan vara en bra taktik, men inte om någon spelar hjärter och du själv sakar med en hög spader. Det är också en grej med 4½-åringar och Chicago, de har inte riktigt greppat hela regelboken)
Sen slutar alltihop med att ca 37-åringen får fyrtal och en massa andra poäng varpå det är lika game over som när Leksand släpper in 4-0 i tredje perioden mot Frölunda och laptopen viker in kepan av ren överhettning. Järnridå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar