FEM ORDSPRÅK OM ROM

Ordspråk eller ordstäv, kalla det vad man vill. Jag gillar dem inte så där värst mycket som bekant, men det betyder ju inte att de inte har någon plats här hos mig för det.

Min kusin, a.k.a själslige bror, med familj åkte på långweekend till Rom härförleden (eller Week-End á Rome som man säger på franska). De har nu, bl a med hjälp av förbokad guide, koll på allt om staden och dess historia. Förutom ordspråken om Rom. Själv har jag förkovrat mig med hjälp av den outtömliga källan till visdom, även känd som Wikipedia. De har listat sju ordspråk med anknytning till Rom varav jag har plockat ut fem av dem, helt ogenomtänkt och utan synbar logik. Låt oss ta en titt på dem och lura lite på vad det är de egentligen vill:

1. Alla vägar bär till Rom.

Förutom att det är ett väldigt användbart ordspråk så är det tillika ypperligt trösterikt och lugnande. Det vill säga om det är till Rom man har tänkt att styra sin kosa. Har man tänkt det känns det ju helt fantastiskt att man förr eller senare kommer fram till Rom. Spela roll hur lång tid det tar liksom. Lokala varianter förkommer, som t ex "Alla vägar bär till Öland". Det är förstås helt felaktigt. Det vet väl alla att det inte är någon väg, det är för fan en bro.

2. Rom byggdes inte på en dag.

Nej, det kan vi vara överens om. Det här ordspråket ska på något vis illustrera att det tar tid att bygga saker. Hade det funnits Lego på romartiden hade man kunnat ha en variant på den här i stil med att Lego byggde denna stad - på en dag. Nu behöver vi knappast spekulera vidare i detta orimliga antagande, främst pga det fullständigt orimliga antagandet att ett gäng med danskar skulle ha hittat en av alla dessa vägar till Rom och hade prioriterat en låda Star Wars - Millenium Falcon framför vapen, mat och dryck.

3. Sedan Rom brann.

Är det här ett ordspråk? Om det är det då måste det vara det absolut sämsta som någonsin massproducerats. Var är fortsättningen? Eller är det nån snubbe som heter Sedan Rom som helt barbariskt stacks i brand? En Sedan kan det ju inte heller vara, de körde ju uteslutande uppcabbat i det gamla Rom. Kanske ska det vara ...sen Rom brann. Typ storstadsvarianten av "Har inte sett Jansson sen Sundsvall brann". Så måste det förstås vara. Case closed.

4. När du är i Rom, gör som romarna.

Det kanske är naivt av mig, men jag trodde det var förbjudet även i Italien att anordna gladiatorspel, sätta barn i Tibern för att dö, mura in kvinnor i tempel och rent allmänt erövra folk och fä. Nu refererar jag till tidsmässigt tämligen avlägsna företeelser så det borde funka med att åka vespa, äta pasta och dricka capuccino. Innan nån anmäler just den här punkten till diskrimineringsombudsmannen vill jag bara understryka att jag precis uttryckte mig överdrivet fördomsfullt för att göra mig lite rolig på samtliga romares bekostnad. Mottag vänligen mina ödmjukaste ursäkter om du är romare eller helt enkelt saknar förmågan att begripa dig på min humor.

5. Jag är romersk medborgare.

Om nummer tre var dåligt i allmänhet så är det här fullständigt oanvändbart i synnerhet. Hur kan det vara ett ordspråk? Ett konstaterande av nationellt (om man är typ mellan 600 och 2760 år gammal) alternativt stadsmässigt ursprung eller hemvist är vad det är. Det skulle inte fungera vidare väl för en influgen turist att svänga sig med ett ordstäv i den här stilen. Det blir för mycket JFK i Berlin med lika dåligt uttal men med sämre statsmannaskap. Förutom att lokalbefolkningen förmodligen skulle överväga att ta upp hela gladiatorspelgrejen igen om man blev påkommen med att gå runt och kalla sig själv för romersk medborgare så känns det helt främmande att göra en dylik sak bara för att smälta in. Då är det väl bättre att köpa en Armanikostym, spara ut håret, anlägga skäggstubb och stolt proklamera att man fortfarande bor hemma hos mamma. (JA, JAG VET! HAN OMBUDSMANNEN OSV. DET ÄR ETT SKÄMT PÅ BEKOSTNAD AV DEN STEREOTYPA BILDEN AV DEN ITALIENSKE MANNEN. KUL.)

Min kusin och hans familj hade i alla fall roligt i Rom. Helt utan ordspråk vad jag kan förstå. 

FEM SAKER ATT FUNDERA PÅ

1. Blir det två power break i varje halvlek i EM-matcherna på TV4? Kanske blir det bara ett. Det borde i och för sig räcka, mer en två öl per halvlek borde det inte gå åt.

2. Varför river fotbollsspelare av sig tröjan när de gör mål? Egentligen är det här en grej som Fru Nygårds funderar väldigt mycket på och upprörs över när hon ser på fotboll. Det har jag full föståelse för. En rejäl bringa och ett sexpack är ju inget hon inte kan se sig trött på här hemma menar jag.

3. Den där göken som designade den nya landslagströjan. Är vederbörande arresterad än eller hur blev det med det? Sammhällstjänst känns ju bortkastat på nåt vis. Kanske blev personen ifråga praktikant på finska hockeyligans designavdelning. Möjligen.

4. Gamla Ullevi. Hur gör man för att bli en så känd språkkonsult som Sture Allén? Det skulle vara ganska bra att kunna fakturera i höjd med hans taxa för att stating the obvious så att säga. De har ju renoverat Nya Ullevi till sommaren så det ska bli väldigt spännande att se om det står Ullevi, Nya Ullevi eller Nya Nya Ullevi vid pass i slutet av juli. Kanske blir det fler Glory Days för stadion ifråga.

5. Vad hände med Yksel Osmanovski? Det här är inget man bör fundera på varje dag eller ska anordna seminarier med unviersitetsprofessorer som föreläsare. Men av respekt för Yksel är det bra om man åtminstone ägnar honom en tanke och med ett snett leende tänker tillbaka på hur det skanderades hans namn på läktarna under EM 2000. Desperationen var tämligen allomfattande hos oss svenska supportrar. Kan man säga.

Då tar vi och funderar på det här en liten stund, bearbetar, släpper det och går vidare med några ordspråk om Rom nästa gång vi hörs i den här publikationen.

 DU TROR ATT DU VET VAD DU ÄTER - FEM STÖRTLÖJLIGA MATRÄTTSNAMN

Det är mycket snack om att man inte vet vad det är i maten som vi, till synes helt okritiskt, stoppar i oss. Inte så konstigt säger jag med tanke på vilka förljugna och orättmätiga förskönande omskrivningar de häringa såsblandarna svänger sig med. Pass på:

1. Örtsvängd färskost.

Vad: Come again? Jo, de hade det på ett lokalt finare utfodringsställe häromdan. Googlar man den här grejen så är det bara nämnda restaurang som dyker upp.

Hur: Åk ut en runda med en färskost i sällskap och sväng så mycket du orkar samtidigt som du slentriankastar lite örter omkring dig. Färdigt.

Men: Egentligen är det bara en ostbit med med lite inbyggda örter.

2. Smörslungad potatis.

Vad: Om man söker på den här rätten på hittarecept.se så får man 114 träffar.

Hur: Om man bara äger en smörslunga så uppenbarar sig oändliga kombinationsmöjligheter.

Men: Om man inte har någon smör-app till slungan får man nöja sig med slungade päror.

3. Torskpaket.

Vad: Ja, vad i helsefyr är det här? En torsk inslagen i ett paket. Obviously. Men det ger lite för många associationer för att det ska kännas bekvämt egentligen.

Hur: Det här är hur enkelt som helst. För det mesta ligger torsken redan i paketet när man tar hem den. Skjuts in i ugnen säger jag.

Men: Det är lätt att torska om fisken är färsk. Då får man fixa paketet själv.

4. Lättrimmad sej.

Vad: Det säger sej själv. Så att seja. Otroligt lättrimmat, precis som namnet antyder. Rimmas med fördel på hej, nej, mej, dej, grej, Farbror Frej osv.

Hur: Välj valfritt rim och salta efter behag.

Men: Lätt att förväxla med trimmad sej som ska skjuts in i ugnen 225 grader i en kvart.

5. Potatistimbal.

Vad: Enligt det allerstädes pålitliga Wikipedia: Timbal är en färs som tillsammans med passande grönsaker har tillagats i en skål. Vad blir då potatistimbal? En färs på potatis med opassande köttbitar? Nej: Strimlad potatis i timbalform (?) med grädde och god getost typ Chevré.

Hur: Ja, hur gör man om man inte har typ en god getost hemma? Går det bra med en mindre god? Kanske på en vardag, vad vet jag.

Men: Använder man fårost istället för getost arbetar man på egen risk. Örtsvängd färskost lär vara dödlig i sammanhanget. Ha en Drink i handen i beredskap för säkerhets skull.

That's all folks. Löjligare än så här blir det inte just nu.

 HELGEN I BILDER

Vad har du gjort i helgen då? Ja, vad har jag inte gjort. "Du vet, har man hus finns det alltid nåt att göra." Pfffft. Ungefär så här gestaltade sig helgen vecka 21 i bilder och text:

Aktivitet: Grillning.

Kommentar: Fredag, grillbuffé till lunch med F Timeus. Lunch på lokal alltså. Lördag, grillad korv med bröd hos Familjen Carré. Ja, de har nog hört alla grillskämt om sitt namn. Men de har grillar som motsvarar det förpliktande namnet. Elegant, manligt och hela den grillbiten. Middag, grillat kött, korv, grönsaker, frukt, bacon, hos familjen Elgesjö. Nej, det grillades inte älg. Jo, jag är fortfarande mätt.

Aktivitet: Blåsa upp en uppblåsbar pool. Utan någon form av assistans av pump.

Kommentar: Men har du provat att blåsa upp en sån här jävla grej utan hjälp av en pump? Va? Syrebrist i hjärnan => gratis fylla. Det var det enda positiva med det.

Aktivitet: Olja in utemöbler.

Kommentar: Men har du provat att olja in utemöblerna med hjälp av en treåring och en femåring? Va?

Aktivitet: Rensa ogräs.

Kommentar: Har du haft hjälp att rensa ogräs av en treåring? Fantastiskt kompetent folk! Och innan ni börjar gå helt barnarbete på mig vill jag påpeka att han ser det mer som en hobby. Samt att han faktiskt har tillbörlig skyddsutrustning.

Aktivitet: Se ut som en hipster alternativt indiebandykille (minus blöjan).

Kommentar: Man måste ändå respektera när en treåring trotsar gängse principer och går au naturelle med vintermössa på i 25 graders värme.

Aktivitet: Skövla ett äppelträd.

Kommentar: Men har du provat att klippa gräset och få äppelträdsgrenar i nacken, ögonen, öronen, halsen, pannan och näsan? Samtidigt. Nej, men dåså.

Aktivitet: Bära upp grannens utemöbelbord på deras uteplats.

Kommentar: Jävla bra aktivitet om man frågar mig. Sju sekunders arbete belönades med en whisky till mig och ett glas rött till Fru Nygårds i sällskap av grannarna. Mer sånt.

Det var ju en ganska bra helg. Verkligen inte nån Lost Weekend.

 LIKA SOM PER

Man kan ju inte bara köra olika bär. Lika som bär har Popskolan by Nigge redan konstaterat att det inte är något för den här publikationen. Men lika som Per, det är grejer det.

Här snackar vi förstås om Per Gessle, mannen som kan plocka upp en hook här och en hook där och göra den till sin egen. Att han först snodde riffet till Dressed for Success och sedan återanvände det till nästa platta och den där biten Small Talk. Vad säger man? Recycling tror jag. Stölden tror jag Perra G själv skulle kommentera som att Baby, I Don't Care. På P3 kallas det för övrigt för musikpolisen. Om ni inte håller med om att det är en uppenbar stöld skickar ni som vanligt era klagomål till Stråtenbo Pappersinsamling. Tack för visad förståelse.

HUR SKOR NI ER EGENTLIGEN?

Det tycks ha gått troll i skovalet för fler än en människa i min närmaste omgivning. Jag må inte vara någon bärare av eleganta pjucks myself, men jag vill ändå påstå att jag kan döma ut ett par skor när jag ser dem. Det är inte helt ovanligt att foppatofflor, loafers med tofs och snowjoggers får sig en känga när det kommer till att visa rött kort till fotdon och jag får väl helt enkelt sälla mig till kritikerna när jag utsätts för såna här prylar:

Min kompis Fredrik outade igår på Twitter sin fäbless för såna här hockeylegendstofflor. Jag kontrade i chock att han kunde väcka mig i september. Han lyssnade inte på min förmaning utan skakade liv i mig så till den milda grad att vi ska äta lunch imorgon. Jag hoppas och tror att hans löfte om att crocsen inte lämnar hans hemby är dagsens sanning.

Om jag var chockad över bildbevisen från gårdagen var det ingenting mot morgonens omtumlande upplevelse. Hand upp alla som går i barfotaskor. Bara själva ordet är ju helt jävla omöjligt. Barfotaskor? Vad är det frågan om? Vad är nästa grej? Barhuvudsmössa till vintern? Så här ser barfotaskor ut i vilket fall som helst:

De här läskiga "skorna" ger ordet obehaglig ett helt nytt ansikte. Alla strumpor, skor och dylika fotanpassade plagg där tårna har varsin egen plats borde förstås vara klassade som kriminella. Det hade givetvis fått menlig inverkan på vår morgonträning imorse då instruktör Mats bar sina barfotaskor som om det vore den naturligaste sak i världen. Att hans fötter såg ut som om de hade utvecklat gummiklädd simhud var inte något som bekom honom. Tvärtom. Han bär inte skorna när han ska simma, utan när han ger sig ut i skogen för terränglöpning.

- Jo, jag springer i skogen med de här, sa Mats.

- Har du bara de där på dig, frågade jag.

- Nej, jag har byxor på mig också, svarade Mats.

Mats 1 Niklas 0

Men bara så ni vet. Det här är egentligen bra grejer. Du springer som en antilop (fast med två ben färre och kortare horn) utan att rulla på foten som man gör med väl uppbyggda löparskor. Naturligt. Prova att springa barfota (utan barfotaskor alltså) så fattar ni principen. Ingen hälisättning får då blir det ont i foten som belöning. Säg inget till mig om ni införskaffar dylika styggelser till skodon. Danke schön.

Men nej, för bövelen. Jag håller mig till vanliga skor ett tag till. Let My Shoes Lead Me Forward som man säger.

FEM BRA NAMN

Kärt barn har många namn. Men om det inte är några bra namn är de inte mycket värda. Fem bra namn om du tröttnar på att kalla dina barn för deras skatteverksregistrerade tilltalsnamn:

1. Johnny Puma. Kan inte gå fel. Byt ut till Jenny Puma för tjejer.

2. Rocky Bruce. Det ultimata fighting-namnet by Thunder. Byt ut till Ricky Bruch om du vill.

3. Åke. Klassiker. Byt aldrig ut Åke.

4. Svempa. Använd i nödfall.

5. Smugglarn. Lite oklart vad det här namnet gör på listan, men prova gärna. Provokativt, löst och ledigt på samma gåg.

Bubblare: Kalsong-Jesus

 PORTMAN STRÅTENROAD STÅR GRÖN OCH GRANN

Klippa gräs. En liten hobby of mine. En hobby för folk som är lite dumma i huvudet kan man säga. Lite extra puckad skulle man kunna säga om en kille som klippte en äng på tusen kvadrat för att få till en liten fotbollsplan. Det tyckte han var en bra idé. Det var innan han hade börjat klippa alla gräsmattor som omger huset han bor i. Och som grädde på den lökade laxen den tillklippta fotbollsplanen. Nu ska inte den här bloggen gå helt trivselbananas och publicera bilder på nyklippta gräsmattor i parti och minut, men idag ska den göra det. I give you Portman Stråtenroad:

Portman Stråtenroad

Som sällskap under två timmars gräsklippning kan det vara trevligt med ett par hörselkåpor med inbyggd radio. Nackdel: P3s mottagning funkar inget vidare. Man får således ta in andra mindre nogräknade kanaler. Jag rattar in en station och börjar klippa. En kort sammanfattning av vad som hörs i mina öron: ganska skitdåligt. Utan att tala om något namn på den häringa radiostationen så verkar det som om den är rikstäckande, ligger på FM-bandet och har radiopratare som varit fosterbarn hos Clabbe af Geijerstam hela bunten. De påstår sig i alla fall spela den bästa musiken och det får mig att hålla fast vid frekvensen i ett fåfängt hopp om att de på nåt sätt ska uppfylla sina löften om top of the line music. När de drar igång Dead by April stänger jag av klipparen, kastar av mig handskarna och byter kanal. Jag hittar P4. Det är nyheter på finska. Utmärkt. Lite chockartat var det ändå att de spelar en grupp vars namn antyder att de borde vara six feet under vid det här laget. Det är ju ändå maj månad liksom.

Det finska går över tämligen omgående och Radiosporten tar vid. De kan erbjuda fyra speedwaymatcher, en match i damallsvenskan i fotboll samt rapporter om att Håkan Dalby vunnit EM-guld i dubbel trap. Det kan vara dubbel-trapp, jag är lite osäker. Men det verkar som om han har skjutit på saker, så det känns tämligen osannolikt att han har tävlat i en trapp. Hur som helst, jag och Klippo Ferguson fortsätter vårt uppdrag att iordningställa fotbollsplanen. Nämnde Ferguson är min partner in crime när det gäller att betvinga gräset. Den ser ut så här ungefär:

Klippo Ferguson

Om någon tycker att det verkar som om jag tycker att jag nedvärderar min egen intelligens och mitt omdöme så kan det möjligen stämma. Man kan ju tycka att en del av problemet skulle lösas av en sån här. Men då måste man ha mycket flis (den kostar lika mycket som vår Skoda) och en bra parkeringsplats för åkdonet. Fast jag måste medge att det skulle bli en sjuhelsikes Grass-Show. Slutligen några fördelar med att klippa gräs tillsammans med Klippo Ferguson:

* Man får motion och frisk luft.

Det var den kortaste listan hittills. Gräsligt kort.

 OLIKA BÄR - DEL 2

När kreativiteten inte ligger på tresiffrigt procenttal är Olika Bär en utmärkt tillflykt. Kort, koncist och fullständigt begripligt. Idag med två klassiska figurer i ringen:

Jultomten vs Påskharen

Juryns motivering: Tomten envisas med att bära sin Rabbit Fur Coat. Påskharen har päls. Bada bing!

JAG HAR EN BEEF MED SJ - DAG 435

Den som någon gång har åkt tåg med SJ, eller Satans Järnvägar som avdelningen för tokroliga uttryck skulle ha sagt, vet att vara orolig när man sätter foten på trappsteget upp till vagn 5 med förvald destination. Räkna kallt med att minst ett av dessa nerköp är uppfyllt när du ska ut och åka tåg med äss jii:

* Du blir försenad. Jag har genom omfattande empirisk forskning kommit fram till att detta är regel och ankomst enligt tidtabell utgör ett sällaninträffande undantag. Lägg till detta att ju längre du ämnar åka, desto större försening kan du knacka in i kalkylatorn. Tåg till Skåne = Train in Vain.

* Du betalar för mycket. Ett flygbolag från Irland får mycket skit för deras prissättning. Jag utgår från att horden som framför den kritiken aldrig försökt boka tågbiljett på sj.se. För att få billigaste pris ska du veta 90 dagar innan när du ska åka. Vill du ha en ombokningsbar plåt får du lägga till en slant. Ska du ha en som är återbetalningsbar får du betala en summa motsvarande en flygbiljett på samma sträcka. Om du inte vet att du ska åka tåg tre månader i förväg får du stå ut med att biljetten kostar mellan 2-7 gånger mer än om du visste i december att du skulle på konsert i Stockholm i mars. Skulle du mot förmodan vara tidigt ute och boka på morgonen 90 dagar innan din beräknade avresedag så kan du ta fram kalkylatorn igen och räkna med att det på något obegripligt vis är slut på de billiga platserna.

* Du hamnar bredvid en alkoholiserad gruvarbetare som är på väg hem på helgledighet till Dala-Järna. Han pratar företrädesvis högljutt i mobiltelefon med en kompis från Malung. Däremellan knallar han i skytteltrafik bistron tur och retur för att fylla på ölintaget.

* Åker du på sommaren har luftkonditioneringen pajat i din del av det fullsatta tåget. I den luftkonditionerade bistron huserar ett dussintal 18-åringar som precis inlett sin resa mot en veckas party i Bulgarien.

* Åker du på vintern stannar tåget någonstans i Småland pga att det är allergiskt mot den svenska vintern. Naturligtvis stannar det på ett ställe som inte tillåter evakuering. Alternativt blir det elfel på samma ställe och stoppet varar gärna sisådär 3-5 timmar. I utbyte mot 25 riksdaler kan du få en kall Gorby's om du vill ha nåt att äta.

Nu kan man ju inte lasta SJ för killen från Dala-Järna, grabbarna på väg til Bulgarien och att tåget inte tagit sin allergimedicin som det ska. Jag köper det. Men när de jävlarna säljer en biljett till mig för 923 spänn på en tisdagkväll och på den efterföljande torsdagen skickar info om de billiga sommarresorna som innebär att samma sträcka kostar 370 spänn om man bokar på fredagen, ja då blir jag smått lack. Bara så du vet SJ; beefen lever!

MEN NÄMN SAKERNA VID DESS RÄTTA NAMN FÖR BÖVELEN!

Champions League. Mästarnas liga. Nu är jag knappast den förste att påpeka att det här är helt fel benämning på den häringa tävlingen. Ikväll ska trean från tyska ligan förra säsongen samt tvåan i engelska ligan göra upp om vilken mästare som är mästarnas mästare. Det behövs ju egentligen inga fler argument för att föra i bevis att det är marknadsföring falsk som vatten. Nu finns det ju fler taskiga exempel. Såsom den serie som mitt älskade Ipswich Town spelar i.

Championship. Va fan är det för ett namn på en fotbollsserie? Som dessutom är andraligan i landet ifråga. Här finns det faktiskt en dålig förklaring. Serierna under den penningstinna Premier League bildar Football League (Premier League är alltså något helt annat än en fotbollsliga mind you) med 72 lag inalles. Högst i Football League är således Football League och sedan kommer League 1 och League 2, alla sponsrade av nåt som hetter nPower. Tidigare även sponsrad av Coca Cola, då den bl a gick under benämningen läskligan. Hänger ni med här? Det är så urbota dumt att man önskar att all kommers kring fotbollen åtminstone kunde göra avkall på just den här biten och kalla serierna för Division 1, 2, 3 och 4. Det finns ju i svensk fotboll faktiskt. Fast i det fallet betyder Division 1, 2, 3 och 4 egentligen Division 3, 4, 5 och 6. Jobbigt det här.

I hockey är de etter värre och kallar serierna för alla möjliga konstiga prylar. Det är så vansinnigt invecklat att jag inte ens orkar redogöra för en enda serie. Tydligen är huvudorsaken att alla halvdana importer av tveksam kvalité tror att de spelar i högsta ligan (här hade det passat med en källhänvisning som heter duga, men det fattar ju både du och jag att det kommer inte inträffa). Det värsta exemplet i just den här sporten får väl ändå anses vara den turnering som går under benämningen VM (som i VÄRLDSMÄSTERSKAP). Där verkar det dock vara lite svårare att lura den tilltänkta målgruppen att mästerskapet skulle vara något i närheten av vad den utger sig för att vara.

Nu verkar det minst sagt döfött att föra kampanj för att kalla saker vid dess rätta namn och gå old school. Jag kan nog förstå varför. Hur skulle det se ut om turneringarna hette så här:

Mästerskapet för europeiska fotbollsklubbar som genom ett komplicerat förfarande kvalificerat sig.

Mästerskapet för engelska klubbar som är för dåliga/fattiga att vara med i högstaligan, men inte så jävla dåliga att de spelar mot klubbar som faktiskt har ståplats på sina arenor

Turnering för de bästa landslagen i världen. Ja, förutom de allra bästa spelarna som inte kan vara med (eller vill, för att de har bättre saker för sig).

Det verkar trots allt finnas en viss logik i att saker inte nämns vid deras rätta namn ibland. That's Not My Name liksom.

Mvh från Killen med bloggen som envisas med att ta upp uppenbara missförhållanden i marginella och obetydliga sammanhang och försöker göra nån slags poäng av det.

OM ASSISTENTER PÅ JOBBET

När det kör ihop sig med semi-sjuka barn kan det vara en alternativ idé att ta med sig ungtuppen ifråga till jobbet och låtsas att det är ens egen assistent. Detta förhållningssätt är naturligtvis inte helt okomplicerat vilket avses åskådliggöras i den senare delen av texten.

Som den uppmärksamme läsaren kanske redan uppmärksammat hyser Magistern, dvs petit moi, en särskild förkärlek för att avhandla ämnen i punktform. Det är - kan hända - en smula prematurt att kalla det ett vinnande koncept, men låt oss kalla det ett koncept åtminstone. Synd att ändra på ett koncept skulle man kunna säga. Följ några enkla steg enligt följande för att få en behaglig assistentupplevelse:

1. Tänk på att barnarbete är förbjudet i vårt land.

2. Sortera gem och sätta ihop dem till arm- och halsband sorterar inte in under begreppet barnarbete.

3. Äta lunch på Max är inte att utnyttja barnet för dina egna syften och önskemål. Det handlar om att inta tillräckligt många kalorier för att orka med en tuff eftermiddag på kontoret och att förgylla assistentens totalupplevelse. Tillåt gärna 75 minuter för näringsintaget.

4. Att din avkomma infört en spelfri vecka betyder inte bara att du själv inte får spela utan även hon omfattas av prohibitionen. Sedelärande, visst. Men inte fan gör det under för en sprattlig femårings kontorsträning.

5. I brist på dator- och telefonspelande som sysselsättning underlättar det betänkligt att ta med en laptop och en knippe filmer av olika slag. Tänk Astrid Lindgren, Loranga och Pippi. Ge gärna assistenten i uppgift att leverera en analys av filmerna i slutet av arbetsdagen. Komposition, dubbningsinsatser, casting etc.

6. Låt henne experimentera fritt med post-it i allehanda färger och storlekar. Bra för kreativiteten, förödande för strukturen. Tänk färg över form så slipper du den mesta av ångesten.

Det är inte svårare än så faktiskt. Väldigt 9 To 5 rent av.

MÅLFIRANDE I HOCKEY

Måste de åka och highfajva alla i båset med handsken? Varje gång. Får jag lite ödmjukt föreslå några andra varianter:

* Ta av handskarna så det blir lite skön ljudeffekt av hela grejen. Tänk gammalt hederligt smatterband. Fy fan vad fränt.

* Knacka klubbskaften mot varandra istället. Jmfr klubbhuvudet på skaft.

* Skaffa Ishockeyfrisyr och vänd manen till så alla i båset får stryka den i hög hastighet. Man-ligt.

* Kör en vända förbi motståndarbåset och tacka för gästfriheten. Garanterad publiksuccé och potentiell youtube-hit.

* Låtsas att man är Glenn Hysén och moona hela båset.

Det här är ju bara mina smått ogenomtänkta förslag, men jag tror det skulle förhöja totalupplevelsen ett par snäpp. Om de inte funkar kan man ju alltid fråga Roger Milla om han har några förslag.

OLIKA BÄR - DEL 1

Hur länge ska det vara hajp att klippa in bilder på två helt olika personer som är till synes helt lika och skriva lika som bär som överskrift och skifta namnen till bilderna så alla som läser tycker det är så tokroligt att vi önskar att vi vore lika lika vi också? Nu är ju inte jag den som ska fördöma liknande jämförelser utan snarare borde vi tillsammans försöka utveckla genren genom att skapa sub-genrer. Det är ju så det funkar. Ok jag börjar [insert drum roll of your choice here]: Olika bär!! Det blir inga bilder, det känns för mycket Anrell -97 om ni ursäktar. Istället illustreras de olika bären endast på detta sätt:

Greve Dracula vs Stacy Dragila

Juryns motivering: Greven var aldrig särskilt bra på stavhopp, men hans pers i höjd på 2,01 gick inte av för hackor.

Olika bär och trumvirvlar ger givetvis Different Drum som dagens ljudspår.

PROGRAMFÖRKLARING

Ska man hålla på med sånt här får man ha nån slags plan. Lite grann som de där gamla femårsplanerna som Brezjnev & co brukade tota ihop. Fem år verkar emellertid som en smula väl tilltagen tidsrymd och jag har efter långdragna förhandlingar med mig själv kommit fram till att jag nöjer mig med femminutersplaner framgent.

De senaste fem minuterna har jag kommit fram till att en plats som den här bör lämpa sig bäst för att skriva av sig för ros skull. Skrivande för mitt eget skrivandes skull. Jag rippar en gammal framgångsrik idé från Jerry Seinfeld om att ha en show om ingenting. Den enda egenheten som följer med i den här virtuella publikationen är att varje inlägg ackompanjeras av en låt i form av en länk till nämnda låts plats på datawebben. Popskolan by Nigge. Det är så det funkar.

En programförklaring behöver Sovjets nationalsång.