Scen: Köksbord.
Vid bordsände: Lilla Sektionen, längst ner på varsin långsida av bordet: Systersektionen och Fadern.
Aktivitet: Chicago, kortspel med vanlig kortlek om 52 kort.
Ställning: Systersektion 21 poäng, Fader 16 och Lilla Sektionen 10.
Reaktion på poängställning: Lilla Sektionen visar missnöje/besvikelse över situationen som uppstått. Torkar tårar och kommer så småningom till sans varpå spel återupptas.
Poängen börjar trilla in, det går bra nu. Lite så funkar det för Lilla Sektionen fram till nästa mellantid: Systersektion 41 poäng, Fader 40 och Lilla Sektionen 38. Olidlig spänning. Det är då det händer. Allt brakar loss på samma gång, så att säga.
Fadern delar ut kort, småsektioner köper varsitt i första bytet.
- FÄRG!! (i stereo. De får färg samtidigt. Otroligt smidigt upplägg under rådande omständigheter, verkligen).
Fader agerar domare och finner till Lilla Sektionens fördel pga kung hög jämfört med Systersektionens dam. Missnöje/besvikelse infinner sig hos Systersektionen som försöker köpa in högre hjärter än dam (vilket Fadern inser blir knepigt eftersom han sitter på esset i färgen ifråga och det lämnar således endast kvar kungen som alternativ för att slå lillgrabben på fingrarna). Men skam den som ger sig.
Medan Lilla Sektionen studsar allt mer upp och ner på sin stol i takt med att poängen trillar in och Systersektionen blir vid allt mörkare sinnesmod konstaterar Fadern att par i ess inte räcker långt.
Reflektion kolon från Fadern:
- Tänk om jag skulle få fyrtal nu då (höhö).
Reaktion från kortlek: Ger Fadern ytterligare två ess (höhö).
Motreaktion från Fader efter att noga övervägt konsekvenser av att med illa dolt pokerface meddela småsektionerna att deras ihopsamlade poäng är ett minne blott och pappa vinner med femtiofem poäng mot noll: Slänger ett ess och utbrister: "Oj, det var nära!".
Följdreaktion på övergång från fyrtal till triss: Lilla Sektionen vinner, Systersektionen får stryk trots sin fina färg i hjärter.
Kedjereaktion på ovanstående stycke: Fadern försöker locka fram Systersektionen från sin koja för att förbereda saga, tandborstning och läggning.
Konsensus efter att stormen lagt sig är att ett oskyldigt parti Chicago nu lett till att Fadern ger ett tal innan kvällens saga om att ibland vinner man, ibland förlorar man och gör man det senare får man knyta näven i fickan och visa vad man går för nästa gång det vankas ett oskyldigt parti Chicago. Faller i lika god jord som vanligt, men om det upprepas ett antal år så finns en god chans att det sätter sig någon gång fram emot nästa årtionde. Vi kämpar på med det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar