Knasigt
jag vet, men idag anländer jag till festivalområdet först strax
efter klockan sju. Fötter, ben och huvud har sagt ifrån och som
ytterligare osäkerhetsfaktor är vädret minst sagt ostadigt. Idag
agerar jag chaufför åt våra grannar som också festivalrävar hela
veckan.
Kvällen
börjar med en anspråkslös ung britt som framför sina
egenkomponerade alster endast med en gitarr som sällskap. Det är
oerhört vackert och Benjamin Francis Leftwich är ärligt förvånad
över att så många slutit upp vid festivalens minsta scen. Han
förtjänar förstås ännu bättre än så, men det är charmigt att
han är så tacksam. Ypperliga 45 minuter.
Efter
Bens framträdande passerar jag Athena-scenen och David Druid som kör
lite stand-up. Har alltid tyckt att han är lite forcerad, men jag
ger honom chansen och han är faktiskt rolig, särskilt mot slutet.
Lite humor piggar alltid upp. Därefter kvistar jag ner mot stan för
att kolla in Deportees som jag har hyggligt stora förväntningar på.
Stark låtkatalog och lysande sångare, men något tveksamt ljud och
inte riktigt det låtval jag hade önskat. Tidvis är det dock
briljant, så ett medelbetyg kan få smyga sig in.
Fredag
betyder mer folk och snålare med utrymme, men det är trevligt när
det blir lite extra drag på Borlänges gator. Innan avfärd har jag
chockat kroppen med yoghurt, banan och müsli. Den har dock fått
utlovat att det blir påfyllning av fettdepåerna under kvällen.
Efter Deportees blir det lång vandring med den söndriga
vänsterfoten tillbaka till Fantasia-scenen för att kolla om Bloc
Party har något att tillföra festivalupplevelsen som sådan. Hur
anglofil jag än är kan jag dock inte känna mig berikad på något
vis. Inte min pryl så jag lämnar Johan - som jag träffat nere på
stan - till sitt öde med partyblocket. På väg mot Israel Nash
Gripkas spelning på lilla Shangri-La kikar jag in på Cozmoz för
Nomads spelning. Mycket mangel men jag får inget grepp på de två
låtar jag hör. Tack o hej, nästa grej.
Israel
Nash Gripka är nog den artist jag sett fram emot mest på festivalen
och den första av hans två spelningar på lika många dagar blir
ett gig tillsammans med Johan Örjansson som ackompanjerar honom på
scenen och får låtduellera med ING. Han gör bra reklam för
morgondagens spelning som kommer bli med helt band. Han har en
fantastisk röst och utmärkta låtar. Trevligt att få återse
Örjansson också. De avslutar med att ett gäng blyga bandmedlemmar
får komma upp på scenen och utan instrument får utgöra kör på
Sunset, Regret. Så, så elegant. Ser verkligen fram emot en mer
elektrisk spelning imorgon.
Nu
knallar jag runt med min gamla högskolekompis Tomas som jag inte
träffat på säkert fem år och det är högoktanigt sällskap.
Magens utlovade påfyllning uteblir dessvärre för vi står och
tjötar iväg lite tid och köerna till matstånden ringlar alltför
långt för att jag ska ha tålamod att stå där. Jag fyller på
sockerdepåerna med lite godis istället. Vi gör oss därefter redo
för Kents entré. Jag är i grunden skeptisk till deras artisteri
efter de två första plattorna. En aning ambivalent kanske man kan
säga. Å ena sidan går jag och nynnar på deras alster från tid
till annan, å andra sidan ligger det något och irriterar mig. Svårt
att pinpointa, men man måste ge dem chansen att bevisa deras
storhet. Inledningen är fullkomligt strålande, helt outstanding
faktiskt. Under hela första låten är allt man ser ett stort vitt
skynke på scenen. När andra låten drar igång blir det ett hål i
mitten och ett rum med lysrör i taket som ser ut som en replokal som
de fyra medlemmarna svänger loss i. Det är så enormt snyggt att
det är löjligt. Till låt nr 3 rasar hela skynket och det blir hela
scenen som utgör deras arbetsplats. Ljusshowen är enorm och det
blir inte sämre av att det är mörkt och börjar regna under
konsertens gång. Visuellt mäktigt och det låter väldigt bra
också. Jag är imponerad och motbevisad. Dessvärre börjar det
regna så pass mycket att vi drar oss mot bilen med 747 klingande i
öronen. De tre extranumren missar vi, men är ändå nöjda med vårt
beslut att åka hem. Det är ju en dag imorgon också. Då går vi
all in.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar