Lilla
Sektionen:
5.
Se en banderoll med hockeyspelare på (Jensa Bergenström i detta
fall) som hänger strax till vänster och ovan om ingången till
supportershopen. Största jublet ikväll från brorsan.
4.
Köpa smörknivar i shopen. Just grejen att få fria händer att
välja nåt som inte kostar skjortan, men som ändå skulle kunna
betyda en tröja eller en keps. Då väljer han ett tvåpack
smörknivar i plast. Kvalitetsmedvetenheten hos en 3-åring är
förbluffande.
3.
Äta godis. Om det fanns något världsrekord i att äta upp
fruktisarna i en sån där hockeypuck så är det slaget nu. Ungefär
som när Usain Bolt slaktar rekord.
2.
Kallprata lite med uniformerad polis. Få saker gör Lilla Sektionen
så glad som när någon tilltalar honom och är det en polis med
mössa, pickadoll och hel utstyrsel i övrigt är dagen gjord. Han
ser ut som om han mött Dalai Lama.
1.
Ismaskinerna. Vi snackar Zamboni-knarkare av stora mått. Före, i
periodpauserna och innan straffläggningen. Rena happy hour. Först
var vi tvungna att bevittna några minuters spolning innan hockeypuck
med godis kunde inhandlas. Säger rätt mycket om betydelsen av
Zamboni för Lilla Sektionen. Han skulle kunna bli nästa
Spol-Jansson.
Själv
kommer jag på mig med att förbanna det faktum att klubben inte har
öppet i kiosken på C-sektionen så vi är tvungna att gå ner två
trappor och ställa oss i en gigantisk kö för att småsektionerna
ska kunna lägga rabarber på varsin hockeypuck med sötat innehåll.
Men vad kan man begära för 275 kr i inträde? Lite mer än en
stängd kiosk tycker jag, men det är ju bara lilla jag det. Det
finns ingen fem-i-topp för fadern, men Systersektionen:
5.
Utföra akrobatiska övningar på 275-kronorsstolen och hiva sig upp
i ledstången som sitter fast i anslutning till nämnda stol. Gärna
samtidigt som medförd flagga frenetiskt viftas i ögonen på
stolsgrannar ovan- och nedanför den egna stolsraden.
4.
Patrick Hersley gör mål på straff. Herregud, jubel av
faderkaraktär. Hon kan bli nåt i supporterväg den här sektionen.
Om hon bara håller sig borta från hockeyspelarna ska jag stötta
hennes supportergärning fullt ut. Så länge hon inte får för sig
att hålla på Mora eller Brynäs förstås.
3.
Skrot-Nisse. Den här grejen när man precis messat till Fru Nygårds hemma i soffan att det har varit tåliga barn så långt och jinxat hela kvällen så
hinner det naturligtvis bara gå några minuter av tredje perioden innan mantrat
"Jag vill hem" dyker upp. Det är då varje rutinerad
supporterpappa fiskar upp en bok med Skrot-Nisse ur den medhavda
axelremsväskan. Basic parenting egentligen, men lätt att glömma om
man är nybörjare. Vi är inte nybörjare.
2.
En ryggsäck från supportershopen, lika liten som en ordinär
manbag. Man måste ju ha något att visa upp i skolan, som hon säger.
Jag gillar hur hon tänker.
1.
Godis. Det välutvecklade och intrikata sätt som hon långsamt äter
sina fruktisar och samtidigt har koll på att Lilla Sektionen smäller
i sig sina som om hans liv hängde på att minst tio stycken hela
tiden måste finnas i munnen till dess att hockeypucken ekar tom när
man skakar på den. Det är inget tvivel om att godiset innehar en
hög placering på listan, men riktigt säker på att det är nummer
ett kommer först när vi är hemma och frågan om vad som var bäst
ställs varpå ett svar ljuder snabbare än kvickt: Godiset!
I
det perifera kunde vi konstatera att det blev 2-2 efter tre perioder
och förlängning varefter de onämnbara i röda tröjor avgjorde på
tombolatävlingen de kallar straffar. Fast det var väl inte hela
världen. Bisysslorna höll ju världsklass idag. Gott så.
Spoiler alert - den blev inte mål på den här straffen |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar