Ponera
att det finns folk som har mobiltelefoner som de inte använder på
adekvat sätt. De utnyttjar inte sociala medier och en del har inte
ens smartphone utan använder sin mobil till att skicka meddelanden
och, ve och fasa, ringa. Lite grann som min mamma.
Det
här ska dock inte handla om min mamma (även om delar av nedan
beskrivna hypotetiska sällskap rent åldersmässigt skulle kunna
vara det). Kanske ska det istället handla om att någon på ett
kontor får telefon precis när han och hans kollegor ska gå på
lunch. Samtalet ifråga pågår längre än vad som är brukligt och
när det väl är slut ger ett snabbt överslag av tid för handen
att det med största sannolikhet inte är någon idé att ansluta
till sällskapet för lunchsällskapets skull, enär själva sällskapet förmodligen redan skulle ha inmundigat lunchen och han skulle få
sitta där på lunchrestaurangen mol allena. Rent hypotetiskt skulle
man kunna tänka sig att nämnda kollegor skulle vara behjälpta av
att bli informerade om sakernas tillstånd. Bland annat till följd
av hans oförmåga att teleportera sig själv väljer han då att
ringa sina lunchkompisar. Med sin smartphone.
Han börjar då med att ringa till den ena av de två som kvistat iväg
för att inta dagens första lagade mål. Till en början kan han
tycka att det var ju en väldig sinkadus att det börjar ringa i
kollegans handväska som ligger på arbetsplatsen bredvid. I nästa
moment kan han tycka att det var ju inte så begåvat att ha
telefonen i väskan när väskan inte är med på lunch. Inte för
att väskan eller telefonen är hungrig eller så men kanske för att
det hade varit lämpligt pga teleporteringsoförmågan. Till
protokollet ska dock först och främst föras att den här personen
i vanliga fall är synnerligen begåvad, men när det gäller just
att ta med sig sin smartphone på lunch kan det föreligga en viss
begåvningslucka (Det är ingen som påstår att det är på det här
viset, men rent hypotetiskt kan det finnas en möjlighet). Men, nu är
ju problemet enkelt löst eftersom sällskap nr 2 (OBS! Ingen
inbördes ordning, de är lika begåvade och hela den biten, men bara
så vi kan skilja på de här hypotetiska personerna) också finns
med på promenaden till lunchstället och även hon är innehavare av
en mobiltelefon (OBS! Ej smartphone, så oddsen ter sig större att
hon de facto svarar, ety det finns inte många andra funktioner på
just hennes mobil). Sinkadus nr 2: Det ringer i en annan handväska
på en annan arbetsplats i närheten.
Nu
kanske man kan tänka sig att människor som går på lunch utan att
ta med sig mobil apparatur som man kan telefonera med gör det av en
anledning. Att slippa prata i telefon. Gott så. Då får den här
hypotetiske mannen som inte orkar vänta på att teleportering blir
nästa stora grej näst efter smartphonen och som inte kan nå sina
lunchkompisar och som en direkt följd av detta inser att det är en
bättre idé att gå och hämta bilen som står på verkstan och
väntar på att bli hämtad bara göra just så. Simple as that. På
vägen dit kan hända att han stannar till för att äta lunch.
Eftersom han inte äger någon handväska har han med sin smartphone.
Om det nu faktiskt skulle ringa från nån handväska på en
arbetplats nära hans eller så.
Eventuella
likheter mellan ovanstående hypotetiska figurer och i verkligheten
existerande personer är givetvis en ren sinkadus (nr 3).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar