Efter en påskhelg är det lätt hänt att två föräldrar är tröttare än två barn när det är dags att gå och lägga sig. En fyra- snart femårig liten sektion tar till exempel ca en timme på sig att komma till ro. Kanske inte så konstigt när det spelats ett parti Chicago precis innan läggning.
När kortspelandet avslutats är klockan nästan nio. En Systersektion till sin säng och Lilla Sektionen till sin. Fadern gör den yngre sektionen sällskap. Men det är lite för många distraktioner.
- Huj många mål kan man göja i en fotbollsmatch? 100 stycken?
Klart man inte kan somna om det rör sig dylika spörsmål i huvudet. Sen kommer en utandning fullspäckad med vitlöksdoft. Söver fadern, men ej Lilla Sektionen. Och precis när en tänker att nu har den lilla rackaren somnat så hakar cd-spelaren upp sig så där härligt med alla sidoeffekter det för med sig. Börja om från början så att säga.
Enter Systersektionen.
Hon kan så klart inte heller sova, men återgår ändå för att göra ett nytt försök. Efter en liten gubbsovning vaknar jag till liv och det verkar som om Lilla Sektionen somnat. Men hur tar man sig upp ur en 1,50 lång säng utan att mangla en liten sektion? Det gör man inte, men på något märkligt vis är jag plötsligt uppstånden på golvet och kan gå till min egen säng för att lägga mig och skriva det här inlägget. Synd att Systersektionen redan tagit min plats. Nya tag imorgon, god natt. Dröm sött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar