HAPPY BIRTHDAY EN DAG FÖR SENT LIKSOM

När man tror att man har koll på saker fast man inte har det. Ungefär som när jag ständigt glömmer bort folks födelsedagar. Inte riktigt så, men nästan, gick det till när bloggens årsdag inte uppmärksammades igår. Således blir det observerat idag istället.

HURRA, HURRA, HURRA, HURRA!!

För ett år sen (och en dag. En ynka dag. Hade det bara varit skottår hade vi hamnat rätt här) såg Popskolan by Nigge datawebbens ljus med sin programförklaring. Sedan dess har det med dagens inlägg blivit inte mindre än 300 små skrifter. Nu är devisen - precis som då - "skrivande för mitt eget skrivandes skull". Det har den extremt stora fördelen att jag skriver om precis det som faller mig in även om jag emellanåt famlar i blindo. Visst syns det vara som så att småsektionernas små äventyr lockar flest läsare medan den långa följetongen om mina älskade skivor inte drog några åskådarmassor precis. Men det är just det som är den vackra kråksången, att skriva för sitt eget skrivandes skull. Därmed inte sagt att det inte är trevligt med läsare. Att någon över huvud taget tar sig tid att läsa allt dravel är hjärtevärmande, det ska ni veta. Alla två.

Han som fick mig att dra igång hela projektet, Min kompis Fredrik, hjälpte ovetandes mig ur en svacka förra våren. I samband med att bloggen tog form och jag började skriva blev också tillvaron ljusare tillsammans med våren och försommaren. Hans skrivande var en stor inspiration och jag finner det väldigt ledsamt att han inte skriver så mycket på sin blogg längre. Min förhoppning är att jag på något mirakulöst sätt kan få honom att börja igen. Att få bjuda tillbaka. Efter ett par veckors skrivande sa jag till honom att jag inte hade något behov av att skriva om mina barn. Det verkar dock som om bloggen har ett sprängande behov av att göra det. Svårt att låta bli antar jag när de är så roliga hela tiden.

Om ni (två) känner ett behov av att följa med på resan framledes är ni varmt välkomna att göra så. Högst osannolikt kommer det ske någon större utveckling utan favoritämnen som Lilla Sektionen, Systersektionen, Fru Nygårds, Fröken Sally, Ipswich, Älskade skivor och Hallindiebandy kommer säkerligen att dyka upp igen. Den här grejen med #blogg100 känns dock osäker i skrivande stund för det var drygt att producera varje dag under drygt tre månaders tid. Inte riktigt skrivande för mitt eget skrivandes skull. Tydligen är det inte alltid så lätt att leva upp till sina ideal.

Då har första året betats av. Om ni (två) har lust att hänga på, gör det. Tala gärna om det för en kompis så kan vi öka läsarkretsen med 50%. Vore coolt att kunna svänga sig med såna siffror. I nästa inlägg kör vi igång år 2.