Vi bara måste prata lite grann om det här som hände i onsdags kväll. Den här inledningen till exempel. Helt sjuk. Precis som filmfunktionen på den häringa bloggen. Skulle ju ha varit klart mycket mer effektfullt om det funkade att lägga ut en film på hur det såg ut. Dock har teknikgudarna tydligen tagit ut semester precis idag. My apologies.
Det är givetvis svårt att fånga snyggheten, känslan, ljuset och ljudet i en liten sketen telefon, men man får en liten aning (i ert fall ingen aning över huvud taget pga tekniksemestern). Den där utfällbara filmduken som löper från bakom scenen och runt hela densamma. Eftersom jag är lite dum i huvudet i ibland så har jag sett den här lilla filmen (som - om ni inte misstycker att jag påpekar det igen - ni inte kan se pga semestertider hos filmgudarna) uppskattningsvis femtontusen gånger sedan i onsdags. Det finns emellertid andra bilder och filmer att titta på också.
Tjo var det var livat i Bryssel i onsdags. Tur att Palais 12 har en egen liten super market så vi kunde tjacka en påse chips och hålla saltbalansen i schack. Cocktailbaren balanserade upp vätskebalansen på ett föredömligt sätt (dock inga bilder på den pga semester i hjärnan).
Vi glömmer de där filmerna nu och inriktar oss på vad som hände. De lirade musik och langade fram den ena filmen och ljussättningen efter den andra på ett sätt som var inget kortare än fantastiskt. You had to be there antagligen. Men då hade å andra sidan den här bloggen varit arbetslös. Pass på.
Köerna var med på bild redan igår. 15 000 pers skulle vara inne till pass klockan åtta på kvällningen och vid pass kvart i sju var det ingen som släpptes in alls. Men sen forsade folket in, vissa köpte på sig t-shirts, sjal och armband medan andra nöjde sig med en tändare. Plus chips och alkoholhaltiga drycker förstås. Alla dessa människor av olika kvalisort. Allt från tioåringar, skrikande, dagdrömmande 14-åringar (förmodar jag eftersom de står längst fram och inte är synbara för blotta ögat för en 41-åring som står lite längre bak), dansande 35-åringar, takttappande 55-åringar plus rakt-upp-och-ner-stående folk. Män och kvinnor. Hårdingar och mjukisar. Demografin är allt annat än homogen. Här är det spretigt som gäller.
En mjukis med nyinköpt sjal
Sen. In med huvudakten på scen och kör järnet. I tre timmar. En prövning för alla inblandade och hatten av för att de orkar hålla på så länge. Det är allsång till varje nummer och hopp och studs, konfetti, självlysande bollar och ovan nämnda filmer. Lägg till lite mellansnack för den som begriper sig på franska så blir det en rackarns show. Själv begriper jag inte mycket av vad han vill ha sagt förutom att han tackar så mycket. Tack, tack, tack. Han verkar ärligt rörd. Eller så är han vältränad i grenen Nicola Sirkis. Hatten av som sagt var. Och hatten på för att mina små korta filmer inte vill lägga upp sig här på datawebben. Men ingen skugga ska falla på bloggen, det är väl snarare så att undertecknads hjärnhalvor lever i ständig teknikskugga.
Imorgon kör vi igång en serie inlägg med matnyttig info om Belgien. Märk väl att det etiketteras info och inte fakta. Av en anledning om man säger. Stay tuned.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar