INSKOLNING

Det kommer en tid (eller va fan, det kommer väl många tider och tillfällen) för varje förälder att bli nervös, stolt och lite bortkommen. Inskolning har vi varit med om förr, men nu börjar det bli på allvar för vår stora tjej. Sån häringa förskoleklass som var unheard of när jag och mina ålderslikar var i samma ålder står för dörren till hösten. Då behöver de här små liven få speja in läget innan sommaren och det lämnar man ju gärna kontoret för en timme eller två för att få vara med på.

Aspeboda skola. En institution i byarna, i familjen och snart för våra barn. Been there, done that, Been It. Det råkar alltså vara på det viset att min far, jag (och min lillasyster) och snart vår dotter gått i den här skolan. [insert valfritt skämt om inavel här] [dock bortkastat då jag är gift med en skånska] [slut på brackets]. Några iakttagelser från inskolningsdagen (eller timmen):

* Vi tre föräldrar som tagit dit våra barn (resten av kidsen blir ledsagade från närliggande dagis) får inte stå i led och följa med in i skolsalen. Sitter således kvar på skolgården och undrar vad vi ska göra nu.

* Av tre föräldrar är jag äldst. By far. Logiskt eftersom jag är den enda av oss tre som är just far.

* Bara halva fotbollsplanen på Aspeboda IP (a.k.a Aspezteca) är klippt. Inget representationslag för första gången sen 1939. Skandal skanderar ni. Pja, har man ett lag med journey men uteslutande från stan kvittar det väl lika säger jag. Synd på planen dock.

* På gympasalen sitter en skylt med texten "Idrottshall". Det var väl att ta i lite i överkant va? Den är typ 20x10 meter. Det blir det ingen hall av kan jag tala om. Snarare en skrubb för minibandy (vilket för övrigt är det korrekta namnet för popsporten indiebandy).

* Skolan ska byggas om = mycket bra. Det står en barack på grusplanen, tillika fotbollsplan för spel på raster = inte bra. I lågstadiet tillbringade vi två år i vad som sades vara tillfälliga baracker. Det är nu utdömda efter 30 år (ordet tillfällig är ett väldigt tänjbart begrepp i politiska sammanhang) och förskoleklassen ska tillbringa sin första tid i den nya baracken. Detta medan ny skolbyggnad uppförs. Den här temporära lösningen kan ha spelat ut sin roll i början av 2040-talet.

* Det sitter fortfarande ingen varningsskylt vid backen där jag ramlade, slog i skallen och tuppade av när min frontallob stämde träff med isbanan på rasten en fin vinterdag tidigt 80-tal. De kunde ju i alla fall ha satt upp en skylt med mitt namn på som en slags hommage till min äventyrliga ådra. Ska vi behöva få en till generation Nygårds med hjärnskakning innan det händer nåt på den fronten? Pja, säger ni. Skandal säger jag.

På tisdag är det tredje inskolningsdagen. Fru Nygårds får två timmar på skolgården. Hon kanske skulle ta med sig Klippo Ferguson och klippa andra halvan av Aspezteca? Vi kör en gallup på det uppe i hörnet till höger. Lycka till.