Först och främst kan det
vara på sin plats att slå fast att det inte är synd om mig. Efter
en väntad kvart inser jag att den här - vid det här laget -
svettige killen har ett tag kvar tills han har löst situationen
tillsammans med sina frivilliga självutnämnda assistenter som
leker trafikpoliser mitt i gatan. Vad han har försökt med här är
alltså att köra en 24-meters långtradare genom en passage som
under normala väderomständigheter knappt släpper igenom en
förlupen vaselinförsedd kamel som precis klivit upp från sängen
efter en veckas högintensiv maginfluensa. Han stannar/fastnar
således mitt i svängen och blir ståendes som en svullen kobra i
ett stuprör.
Från jobbet kan vi se att
värmlänningen (det kommer rapporter från anländande revisor som
via förbipasserande av brottsplatsen levererar vital information om
svordomar på värmländska) har anammat en ny teknik för att
lösgöra ekipaget från att vara kvarterets trafikstockare numero
uno. Han passerar skamgränsen och kopplar loss släpet. Jag är inte
säker, men jag tror att det betyder att han måste ta om sitt
lastbilskörkort. Det är lite som att få under 100 poäng i
bowling, skjuta straff i fotboll som rullar ut över sidlinjen eller
jaga älg genom att sitta i bakhåll. Man lämnar tillbaka
klotet/skorna/bössan och går hem och skäms. Vi får förutsätta
att han är glad att han befinner sig i ett annat landskap än
Värmland.
Han backar till lastbilen
och kopplar på sitt avkopplade släp och släpar sig därifrån. Vi
tackar för underhållningen med en imaginär salut och hoppas för
hans egen del att inte hans åkarkompisar eller chef fått reda på
hans fadäs. Man vill ju inte att hans chaufförskarriär ska vara
över liksom. Men ärligt talat så vore det bra om han ställde
lastbilen i sitt 25-metersgarage över helgen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar