BLOGG #31 - CAMBRIDGE ANYONE?

Bara för att det råkar vara landslagsuppehåll i de två högsta ligorna behöver man ju inte låta bli att gå på fotboll. Min rekommendation i ett dylikt läge är att åka till ett lärosäte av rang, exempelvis Cambridge.

9/10 2004, Cambridge United - Bristol Rovers 1-0, Abbey Stadium (2 748)

Ett annat tips kan vara att ta med sin framtida fru på utflykten ifråga. Då kan man till exempel strosa runt bland fina universitetsbyggnader och titta in i asgamla bibliotek och dessutom förundras över de fenomenalt välskötta gräsmattorna runt om i stan, särskilt då i nära anslutning till nämnda universitetsbyggnation med flera hundra år på nacken. Därpå skulle man eventuellt kunna avnjuta en trevlig lunch på tu man hand (och örti miljoner studenter förstås) samt därefter koncentrera sig på sina respektive spetskompetenser, dvs en går på fotboll och den andra kollar in det lokala butiksutbudet.

Veckans golfgreen

Jag har hygglig koll på vilket håll Abbey Stadium ligger, men behöver lite assistans av the locals. Min första - och enda - informatör pekar som bara engelsmän gör och höftar estimerad tidsåtgång som bara engelsmän kan. Ta lite vänster och sen rakt fram. Fem minuter. Den som har frågat en engelskfödd efter vägen någon gång i sitt liv kan högst sannolikt skriva under på att man får ta beskrivningen med ca en dinosaurienypa salt. Själva riktningen kan betyda vilket väderstreck som helst och fem minuter betyder gissningsvis någonstans mellan 15-30 minuter. Ca 25 minuter senare kommer jag fram till arenan efter en rask promenad. Inga konstigheter.

Det är klassisk ståplats som gäller för min del på den här League 2-fighten. Terracing. Många fina profiler med svart tunga i närheten och en urinoar med skönhetsideal från början av 1900-talet. Lägg till det en redig bacon roll för £2.50 och vi har oss en fantastisk eftermiddag i höstsolen.

This is Cambridge

Allt som allt en nice day out som de säger i UK. En smolk i division fyra-bägaren är att de £13 som spenderas på entrén inte renderar någon pappersbiljett att lägga till samlingen, men så kan det gå när man går på fotboll i Cambridge. Jag applåderar artigt när domaren blåser av efter full tid och styr sedan kosan mot stan igen för promenaden på fem minuter för att möta upp med shoppingesset. Vi är båda nöjda med utflykten och dagens aktiviteter och går i riktning mot järnvägsstationen för att ta mjölktåget hem till Ipswich igen. £9 tur och retur. Som hittat.