Det har inte bara varit en fransk akt i form av Indochine som tagit sig in i mitt medvetande, utan även Etienne Daho har lyckats med bedriften. Upptäckten av den här plattan kom via det briljanta singelsläppet Des attractions désastre som borrade sig in med sin öppnande deho-kör och sitt svängiga piano. Vill man riktigt gotta sig i låten ska man förstås plocka fram maxi-singeln med de fantastiska mixarna. Det är grejer det när en ommixning faktiskt kan lyfta låten och inte sabba den totalt som dessvärre verkar vara legio nuförtiden. Depeche Mode och A-ha var mästerliga på att anlita rätt folk för ändamålet när det begav sig.
Snygg kille. Frankerad för säkerhets skull. |
Vid tidpunkten för den här plattans release var jag inne på mitt andra ekonomår på Högskolan Borlänge och musik och fotboll stod redan då högt på gillalistan. Vi hade fått skola in årskursen under oss som precis börjat sin bana mot att bli civilekonomer och jag blev fadder för en lustigkurre vid namn Tomas. På senare år endast påsprungen på Peace & Love och kontaktad via sociala medier. Trevlig man med musikintresse samt utrustad med en stor portion humor. Ett stående inslag på ekonomernas informationstavla i entrén till den nyuppförda högskolebyggnaden i Borlänge bestod i att vi via kopierade teckningar från den eminenta serietidningen Larson! smädade varandra i eskalerande takt. Genom en slags förhistorisk copy/delete/paste-teknik medelst kopiator suddades texten ut och ersattes av en något för föremålet mindre smickrande sådan. Det gjordes dock alltid med finess och stil, inga grova påhopp. Tyckte vi i alla fall. Våra lärare och kursansvariga var dock ett mått mindre imponerade och rev med täta mellanrum ner våra alster till vårt stora missnöje. Övriga kursare och även vissa andra studerande tog dock till sig humorutbytet till fullo och blev också tämligen missnöjda när publiceringarna blev allt för kortvariga. Dock var det en kvinnlig kursare som blev orolig för mitt välbefinnande och en dag frågade mig vem det var som satte upp såna taskiga lappar på tavlan. Hon hade inte lika mycket humor som Tomas om man säger så.
Medan allt detta pågick rullade under en period ett soundtrack bestående av många fina bitar framförda på franska. Nämnda Des attractions désastre var en av dem, det andra singelsläppet Saudade en annan samt covern på en fransk 60-talshit vid namn La Berlue en tredje. Fantastiskt album, lysande artist och en rolig tid. Hade jag fått gissa skulle jag tro att Etienne Daho hade tyckt att våra modifierade Larson!-teckningar var väldigt roliga. En attraktion utöver det vanliga faktiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar