ÄLSKADE SKIVOR - DAG 8

49. JOYRIDE - ROXETTE

Det här är inte på något vis ett av musikhistoriens största album, men när det kom ut var vi några stycken som tjackade det på studs. Mästaren av att skriva snygga stick i låtar hade mycket att bevisa när det gällde att skriva listettor world wide.

Den där videon med den röda bilen och de konstiga scenerna när de sjunger om en sky ride lämnade kanske en del övrigt att önska när man kikar lite i backspegeln. Men just då verkade det som en väldigt bra video. Om inte minnet helt sviker mig så var det Ellinor Persson som stod och presenterade premiären i Voxpop eller nåt av de andra programmen som Växjö-TV gjorde på den tiden. Och jösses vad bra det lät just när de sjöng det där sticket. Gessle himself må för alltid se ut som en gitarrspelande trana, men ingen slår honom när det kommer till att skriva ett snyggt stick. Jag trycker lite extra på detta faktum och hade han av misstag läst det här hade han säkert blivit förnärmad för att inte ha blivit utsedd till att skriva snygga popmelodier. Nu tycker ju jag att han inte ska vara sån (rent hypotetiskt förstås) för han är emellanåt riktigt vass på det också, men hade det funnits OS i snygga stick hade han varit medaljkandidat med rejäl guldchans.

Den frisyren. Bättre i teorin om man säger.

I vårt pokergäng fick vi inte sån särdeles bra respons då de mer var inne på Vanilla Ice, Traste Lindén, Perssons Pack, MC Hammer och KLF. Min klasskompis Hassel som var ute på DJ-uppdrag hos den yngre generationen lånade dock med glädje min tolvtummare med en för tiden typisk remix. Tämligen osvängig, men lite fräck så där. När vi ändå är inne på Hassel (OBS, ej Roland) så företog vi oss en klassresa i kölvattnet av Joyride-släppet och tog tåget till Berlin. Nästan alla i vår studentklass var med, vilket borde ha räknat in nånstans runt 25 stycken partysugna kiddos från Falun. Det hände en del på den där resan har jag för mig. Det är nästan så jag känner en redogörelse i punktform ta form:

* Vi åkte tåg alltså. Utom när tåget parkerade på en båt mellan Trelleborg och Travemünde. Fast man kunde fortfarande sitta i tåget om man kände för det. Och prata med främlingar om turbiner i hjulångare. Eller var det ångare utan hjul? Hur som helst var det en inte-diskussion som mynnade ut i ingenting, men det var snabba två timmar.

* Ett tag trodde vi att den som lagt in det värsta skottet hade trillat över relingen. Han dök dock upp igen. Ursäkta.

* Samma man som vi trodde ramlat i plurret utvecklade en fäbless för att bli lurad av streetsmarta spelare. Fast det är nog inget han skulle erkänna. Inte ens nu 20 år senare. Sen blev han av med sin plånbok som han hade runt halsen. Det var inte heller särskilt bra när man tänker efter. Tryggt att han rör sig i riksdagskvarteren idag.

* Vi drack Berliner Kindl. Oklart varför det etsat sig fast.

* Sightseeing utgjordes av att kolla in den del av muren som stod kvar efter fallet (och som inte finns kvar idag), spana in Olympiastadion, vandra på Ku-damm upp och ner samt bocka av ett slott, Checkpoint Charlie och Fernsehturm.

* Jag införskaffade en gul walkman och tar det inte för osannolikt att Joyride rullade på kassett i den där hela vägen hem.

Under tiden vi var där roade sig Roxette troligtvis med att göra promotion tills de blödde och med facit i hand lär det ha varit väldigt lyckat. I övrigt har jag alltid tyckt att det är fascinerande att Perra G skrev Dressed for Success igen och stöpte om den med annat arr och text och kallade den för Small Talk. Och ingen kom på honom med det. Storartat.