En liten knubbig man från Kanada. Ska det va nåt? 1997 var ett väldigt bra skivår om man heter samma namn som jag. Inte någon särskilt stor publik så klart, men de som följer honom är desto mer dedikerade.
Du kanske funderar på om du hört något med den här snubben, han har ju coolt efternamn så det borde man ju liksom ha gjort. Moneybrother är ju tämligen känd i Sverige. Som Pengabrorsan (mycket bra rak översättning där för övrigt) gjorde han ett antal fina covers varav en var en version på svenska av Clown In Broad Daylight som han elegant kallade för Pajas På Timlön. Den är en av paradnumren från den här plattan och tillsammans med Average Joe och Strawberry Blonde popsnickeri av den högre skolan.
Vid den här tiden passerade många singer/songwriters min CD-spelare och skivhyllan fylldes konstant på av unga män med gitarrer och spröda låtar. De håller fortfarande. De gör det de här låtskrivande eleganterna. För att föra detta i bevis vore det bra om det inflikades lite droppande av namn som verkar lite i samma tradition. Då gör vi så (i uppenbarhetsordning): Neil Young (fast utan frisyren), Leonard Cohen (utan whiskyrösten) och Basia Bulat. Inte Bryan Adams eller Avril Lavigne. Hänger ni med då? Kanon. Ron Sexsmith var namnet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar