ÄLSKADE SKIVOR - DAG 53

FÖRLÅT, JAG GLÖMDE

Den här grejen när man glömmer saker fast man egentligen har tänkt på dem hela tiden. Every hour, every day liksom. Så precis när det är dags att komma ihåg blir det på det viset att man glömmer bort att komma ihåg. Varför är inte den här trion album med på listan? Kanske för att jag glömde. Förlåt alla tre skivorna. Förlåt.

Forgotten but not gone. 

HELLO SAFERIDE - INTRODUCING…HELLO SAFERIDE

Barkaby handelsplats. Sexigt ställe att köpa skivor på, verkligen. Vi var på väg hem från Stockholm, jag och Fru Nygårds. Några barn (egentillverkade alltså) hade inte berikat våra liv vid tidpunkten varför vi for på tu man hand.

På radion hade jag hört ett par svängiga låtar med nåt som tydligen hette Hello Saferide. My Best Friend lät nästan för bra för att vara sann. Vilket galet sväng! Och texten. Briljant. Varken mer eller mindre. Vansinnigt begåvad människa den här Annika Norlin. Och banne mig om vi inte såg henne när sommaren kom.

Peace & Love innan den blev en monsterfestival. Det spelades klubbspelningar inomhus på Bolanche och S2 samtidigt som de stora elefanterna dammade på där ute på de stora scenerna. Annika Norlin med band spelade en eftermiddag inne på Bolanche. Vi stod där inne och blev hänförda. My Best Friend, San Francisco, Long Lost Penpal och Highschool Stalker. Herrejösses vad fint det var.

Förlåt Annika, det var inte meningen att glömma dig.

INXS - WELCOME TO WHEREVER YOU ARE

INXS? Ja, INXS. De skrev många fina poplåtar de här grabbsen. Mest kända förstås för plattorna från sent 80- och tidigt 90-tal, men för mig var det Welcome to Wherever You Are som betydde mest.

De hade rockat till sig lite och lät lite skitigare. Inte så svårt att ta det steget från det slicka soundet från tidigare alster förstås, men det var inte bara att det var lite mer wild & crazy. Låtarna fastnade som klister. Heaven Sent, Communication och Taste It var sjuka rökare som kompletterades av fina nummer som Baby Don’t Cry och Beautiful Girl. Mainstreambandet tappade nog en del fans på kuppen samtidigt som de vann ett gäng nya. Och blev lite mer accepterade av kritikerna. Bra jobbat att vara älskad av både vanligt folk och kritiker, det är inte alla förunnat.

Hela sagan fick ett abrupt slut i och med Michael Hutchences mystiska död, rockstjärnestyle. Urbota tråkigt när folk går bort och det var trist att världen gick miste om en briljant entertainer. Själv kan jag bara be om ursäkt för att ha missat INXS på listan.

Förlåt Michael & Co, det var inte meningen att glömma er.

TALK TALK - THE VERY BEST OF TALK TALK, NATURAL HISTORY

Min storasyster har inte bara introducerat mig för Indochine. På äldre dar fann hon Talk Talk och försåg mig med det bästa av deras produktion genom åren. Det var bra gjort.

En hel platta med monsterhits. Svårt att värja sig mot. Today, Talk Talk, Dum Dum Girl och förstås It’s My Life (som No Doubt för övrigt våldförde sig på häromåret). Hur kunde de här rackarna ha gått mig förbi? Fullständigt lysande material för bövelen! Syntigt, poppigt och så starka låtar att de skulle göra sig i vilken skrud som helst. Rekommenderas varmt. Och så var det förstås det där med ursäkten.

Förlåt Talk Talk, det var verkligen inte meningen att glömma er.