2015: .....Spotifylista Popskolan by Nigge 2015. En text, en låt, en spellista.....
2014: .....Spotifylista Popskolan by Nigge 2014. En text, en låt, en spellista.....
2013: .....Spotifylista Popskolan by Nigge 2013. En text, en låt, en spellista.....
2012: .....Spotifylista Popskolan by Nigge. En text, en låt, en spellista.....

måndag 25 maj 2015

BLOGG #86 - NÄMEN OM MAN SKULLE TA SIG TILL BLACKBURN

Är det redan första söndagen i fotbollsveckan 2011? Tydligen. Jag har siktat in mig på att åka ett flådigt Virgin Train till Preston och inte blir jag besviken när jag ser skönheten på Euston Station. Den ska tydligen klocka in på 2.53 och då hinner man skriva en hel del på sin mini-pc (hej 2011) och sänka en kopp te från bistron.

Egentligen hade jag kunnat ta ett helt annat tåg eftersom den eminenta åttadagarsbiljetten är giltig på i stort sett samtliga passagerartåg i England. Kan vara den mest prisvärda färdbiljett jag någonsin införskaffat. En underbar resekompanjon. Förutom den, mini-pc:n och ett gott humör är packningen lätt. Det mesta har blivit kvar i Barnet vilket ger en ännu större resenjutning.

Väl framme i Preston blir jag upphämtad av den alltid lika glade och trevlige Luis som kör oss de ca 15 minuterna till Blackburn där han och hans fru Donna huserar tillsammans med donnans tonårsdotter. Mitt tak över huvudet söndag natt. Damerna är naturligtvis lika trevliga som Luis. Nästan så jag vill klappa mig själv på axeln för förmågan att lyckas hooka upp med trevliga människor på fotbollsresorna, men det är bäst att inte bli för stöddig för då hamnar man väl i någons källare och blir en verklighetens Kimmy Schmidt. Efter en klassisk engelsk lunch i form av en sandwich ackompanjerad av en påse chips knatar vi gossar iväg för att hitta en pub. Det är ju lite så snubbekompisar jobbar i det här landet.

23/1 2011 Blackburn Rovers - West Bromwich Albion 2-0, Ewood Park (24 057)

Lämpligt nog är det bara ca en kvarts promenad från Luis hus till arenan och vi nosar reda på en pub inte alltför långt därifrån och som dessutom serverar vettig dryckjom. Där hänger vi en stund innan vi går ner mot stadion (biljetterna hämtade vi ut när vi var på väg mot puben) och kliver in lagom till när Mr Klantenberg (rak svensk översättning av Clattenburg) flöjtar igång fighten. Två svenskar på plan, en i varsitt lag, i form av Martin Olsson och Jonas Olsson. Fast de är ju inte lika som bär och redan där kan man nog utesluta brödraskap (Martins brorsa är dock kontrakterad av Blackburn, men han heter ju Marcus). Man kan inte heller utesluta att Jonas blir lite lack när WBA bjuder på ett riktigt kalasmål i egen kasse. 1-0 i halvtid och eftersom det är ungefär lika kallt i Blackburn i januari som på ett isberg året runt går vi ner till kiosken i halvtid och jag beställer förstås in en kopp varm choklad. Gubbvarning igen, men I love it! Dock ej lika förtjust i att Hoilett inte har koll på att vi inte kommit in på läktaren när han pangar in en riktigt rövarbalja mer eller mindre direkt efter att halvleken rullat igång (vi ser målet på tv bredvid kiosken). Visset att missa ett mål, men man bör också ha i åtanke att chokladen var vansinnigt god just då. Kunde också ha tagits med in på läktaren, men jag är väl så van med att det brukar sitta ett ölglas i handen så jag automatiskt avstod från att gå in på läktaren tills den var uppdrucken.

Luftigt hörn
En synnerligen gemytlig söndag avslutas med pasta bolognese till middag och lite tugg i vardagsrummet och Match of the day på tv. Sen får det vara nog, Luis har arbetsdag imorgon och jag ska både till Manchester och Bolton gubevars! Jag har nästan lite för roligt för mitt eget bästa märker jag. Tur då att Bolton står på agendan, det ska ju inte vara lattjolajbanstaden nummer ett om jag har förstått saker och ting rätt.

Inga kommentarer: