2015: .....Spotifylista Popskolan by Nigge 2015. En text, en låt, en spellista.....
2014: .....Spotifylista Popskolan by Nigge 2014. En text, en låt, en spellista.....
2013: .....Spotifylista Popskolan by Nigge 2013. En text, en låt, en spellista.....
2012: .....Spotifylista Popskolan by Nigge. En text, en låt, en spellista.....

torsdag 28 maj 2015

BLOGG #89 - LONDON-LIVERPOOL (EJ STREET)

När en inte riktigt hinner med att skriva ett inlägg (det här inlägget ska vara klart innan midnatt och nu är klockan 23.35) med en gnutta längd får en tacka sin lyckliga stjärna att en match har beskrivits i skrift tidigare. Frukost i Barnet, Virgin Trains igen fast den här gången till Liverpool. Satan i gatan vad mycket tågåkande det blir på den här resan, men det kan man väl i och för sig säga var lite grann meningen med hela prylen. Hur som helst så ankommer jag Liverpool Lime Street enligt tidtabell, käkar lunch, kollar in stan och tar mig sedan ut till mitt boende som ligger ca 200 meter från Anfield Road. Det ser alltså ut ungefär som följer.


Jag letar reda på sidan som löper längs Anfield Road och följer vägen bortåt tills jag kommer till nr 33 som är Anfield Guest House. Husen som ligger längs de 200 meterna bort till min logi har sett bättre dagar och är också ett projekt för förnyelse informerar stora skyltar om. Vad gäller min inackordering är det tvivelaktigt om den sett bättre dagar, men den har definitivt chansen att se dem i framtiden för det är verkligen ett du-får-vad-du-betalar-för-ställe. James meddelar att han har lite svårt att planera eftersom han har irländare som arbetar i veckorna i Liverpool och ibland behöver rum med kort varsel. Jo, det vet man ju hur irländare är, klart det kör ihop sig. Jag får rummet som hans son har i vanliga fall och inget mig emot, där finns en säng. Och fyra väggar, golv, tak, ett fönster och en dörr. Det är väl allt man behöver tror jag? Jo, det går att låsa dörren också. Elegant inrättning. Lite frukost på det så har man ett komplett paket för det facila priset av £35.

Kanske inte det vassaste boendet, men för en sådan som mig helt ok. Matchen då? Jo, så här ungefär. Håll tillgodo med den här gamla skåpmaten, nu måste skiten ut på datawebben!

26/1 2011 Liverpool - Fulham 1-0, Anfield Road (40 466)

Bruttan på biljettkontoret påstod att jag skulle få en biljett i höjd med mittlinjen. Med tanke på att hon inte kunde skilja på Schweiz och Sverige borde jag ha begripit bättre. Mittlinjen på Anfield Road ligger ca 25 meter från mållinjen om man ska tro den här donnan som skickade min biljett med destination Switzerland. Det är inte så att jag har något att klaga på vad gäller själva lokaliseringen på läktaren, men det är lite förargligt när man blir lovad oxfilé och blir serverad lövbiff. På huvudläktaren där jag sitter är stolarna gjorda av trä. Det var det ingen som informerade mig om. Trästolar är väldigt retro, mycket kultur i de här sitsarna och oerhört fördelaktiga i den aspekten att sitsen inte fälls upp med automatik när man ställer sig upp. I övrigt är de omoderna och fullständigt otidsenliga. Jag handlar mig en kopp av den nya innedrycken varm choklad och ställer mig vid min plats och nickar lite till säsongskortsinnehavarna runt omkring mig som trillar in en efter en. På min vänstra sida har jag en äldre man med ursprung i Indien. Han tar många av de andra i hand när de kommer till sina platser. Mysigt på nåt vis. Innan matchen drar igång ska det såklart sjungas You Never Walk Alone och det är hyggligt mäktigt, men det blir ingen ståpäls riktigt. Avtrubbad? Jag börjar nästan frukta det. Hjälp, jag är arenamissbrukare!

Matchen är inte särskilt gammal när Torres ger Liverpool ledningen. Tror vi i alla fall, men den assisterande domaren (eller linjedomare som det heter på riktigt fotbollsspråk, jmf även termer som bangolf-minigolf samt synonymer till domaren på linjen såsom stins, flaggviftare, linus på linjen samt det på läktaren ofta nyttjade epitetet idiot) vet annorlunda och viftar så hårt att han nästan lyfter från gräset. Offside. Matchen håller vad man kan kalla en låg kvalité och Liverpool är förvånansvärt bleka, i och för sig helt i linje med säsongen so far, och skapar inte mycket. I andra halvlek lyckas man få in en boll i motståndarkassen på något obegripligt sätt och publiken tänder till för en stund men underbart är kort. Ingen förbättring i syne vad Liverpools bolltrillande anbelangar och ingen förbättring i höre (det heter så, faktum) rent volymmässigt heller dessvärre. Fulham kommer på hur man ska spela fotboll och ligger på ganska rejält i slutet av matchen och har några gyllene lägen att utjämna målskörden men går bet och matchen slutar med vinst för Liverpool genom matchens enda mål. Fattigaste matchen hittills både mål- och spelmässigt och då ska man betänka att jag sett en division fyra-match och två matcher med Ipswich. Det motsvarar ungefär IG minus med dagens betygsskala som riktmärke.


Det bästa med hela kvällen är att jag bara har 200 meter hem till dörren på Anfield Guest House. Utomordentligt väl planerat kvällsskift.

För att sitta vid mittlinjen är det väldigt nära ena målet

Inga kommentarer: