ATT SE FRAM EMOT NÅGOT

En har väl aldrig riktigt varit med i VM i framförhållning, men 21 maj 2013 var det nära att kvalgränsen klarades. Inte ens jag själv minns att det var så länge sen så hur ska jag kunna begära att ni kommer ihåg att det snart är dags att åka iväg?

Det var alltså en svår fransk period då i maj förra året som fortfarande håller i sig. Fast resan går inte till Frankrike, den går ju till Belgien. Upptrappning pågår, pepp i kvadrat så att säga. Lite så här:

Kollar låtlistor från tidigare spelningar, youtubar och grejar spellistor på Spottan. Som ett barn inför julen. Fast minus jullåtarna.

Uppdaterar mig på belgisk öl och undersöker möjligheterna att äta moules frites utan moules. Borde funka.

Pluggar lite franska glosor. Några fler än merci, merde, je m'appelle och excuse moi. Det skulle vara sweet att hinna plugga in "Hej, jag skulle gärna vilja ha en sån där fräsig konserttröja som du har hängandes på väggen där. Storlek medium tack!". På franska då alltså.

Slutligen funderar jag lite på om bandet som en hommage till mig kan köra den där covern på You Spin Me Around som jag gillar så mycket men som de inte spelar så ofta, men det kanske är lite för mycket begärt? Det är ok om de signerar en tröja och lämnar i entrén istället.

Eventuellt kan ni få höra mer om den här trippen innan avfärd 12 mars. Samt under och efter. Excuse moi för det i förväg.

EN HELG GÅR JU SÅ FORT

Pga intensiv helg blir det inte mycket till bloggande. Vad ska man göra åt det då? En får väl köra ett kort sammandrag helt enkelt.

En fredagkväll. Vad ska en göra då? I vanliga fall äta chips med Fru Nygårds och småsektionerna. I detta fall åka till lilla bryggeriet Oppigårds och dricka ale. 16 månader efter 40-årspresentens mottagande inhösta gåvan ifråga och avnjuta i goda vänners lag. Vilket ställe. I tur och ordning avsmakas Single Hop, Golden Ale, Amarillo, IPA, Thurbo Stout och Double IPA. Då är det inte läge att köra den här:

Kanske Sveriges coolaste kärra

Om en lördag inträffar efter en fredag (vilket verkar vara legio nuförtiden) kan det vara längre startsträcka än vanligt pga fredagens afton ägnades inte uteslutande åt att moffa pepparchips. När kroppen väl hämtat sig kan man med fördel ta med Systersektionen och Lilla Sektionen till asfalterat område (vi fick elektricitet inkopplat förra veckan också) för att cykla. Det är häftigt att se en 4- och en 6-åring cykla för allt vad tygeln håller. Svänga, bromsa, stajla och trampa som om det inte fanns någon morgondag för cyklar. Sen kliver de upp på prispallen.

Segergestcheferna

Avsluta sedan dagen i eminent sällskap som inte bara lagar god mat utan även bjuder in till innebandyspel på asfalt med två olika mål (sk asfaltsuteindiebandy). Faller Lilla Sektionen extremt väl i smaken. Ena målet är försett med skynke som har hål av olika dimensioner och som mäter skickligheten på skytten. Needless to say kör Lilla Sektionen en hel del repriser på sina skott. Själv är jag som en liten sektion på julafton. Trots avsaknad av ribbstolar.

Garnera så helgens sista dag med att städa garaget och bilen som ska säljas (är du spekulant på en prima Peugeot 307 SW -03 kan du köra en heads up redan nu så slipper vi köra hela racet på Blocket) samt göra lite annat småpyssel. Skriv sen om det hela i ett sammandrag på en blogg nära dig. Klart.

Städat och klart

ETT KORT INLÄGG OM IRLAND

Hej alla barn, nu blir det fotbollsmatch. Det är inte mycket jag vet om Irland och irländare. Ca 2 grejer.

Det är grönt så in i bänken på Irland. 1½ dag i Dublin räckte för att konstatera detta mytomspunna faktum.

De kan säkert många grejer, men en grej som de verkar sjukt bra på är att dricka mycket öl. Gärna enorma mängder, länge och i Portugal. Träffar man på irländare i Portugal är risken överhängande att de blir oerhört besvikna när ölpumparna stänger redan klockan fyra på morgonen. 

Nu är öldrickandet bara min personliga erfarenhet, kanske finns det andra prylar som görs bra av människorna från den gröna ön. Verkar förstås osannolikt och vi kan väl låta det vara osagt i nuläget och ta ovanstående 2 grejer för sanningar. Bifogar nedanstående bild för att föra åtminstone 50% av tesen i bevis:

Irländsk julgran till vänster, svensk tomte till höger

ATT GÅ PÅ ÅRSMÖTE

Det är inte på något sätt svårt att gå på årsmöte, motsatt vad många kan tro. Valberedningen har gjort sitt, alla vill fortsätta ännu ett år. Inget svårt jobb så länge det fortsätter i den stilen. Ingen fara för någon att bli invald mot sin vilja på något vis heller om nu någon skulle vara rädd för en sådan händelseutveckling. De bästa förutsättningar med andra ord. Och då har jag inte ens nämnt det faktum att årsmötet samtliga fem gånger hittills rivits av på en pub i huvudstaden med fotboll på skärmen. Förspänt, som det heter.

I år har olika omständigheter gjort att vi bara är sju stycken (mot tidigare 15-25) som närvarar på ITFC Swedens årsmöte. Två generationer Nygårds från Falun, kassören från Uppsala, Kumlastoppern från, ja, Kumla, Ragge från Upplands Väsby, Dan från Telefonplan och Reiche från Värmland. Webmastern har fått förhinder med sjuka barn, smålänningarna har en bit att åka om man säger och har fått prioritera mer närliggande evenmang, Umeåsektionen har också annat för sig och det gäller även andra medlemmar från mer närliggande platser såsom till exempel Stockholm. Avsaknaden av Ipswichfight på tv kan också spela in i den blygsamma uppslutningen. Hur som helst, sju snubbekompisar blir ju ändå en tillräckligt stor grupp för att årsmöta. Alltså:

Själva mötet är ju egentligen en bisak. På 10 minuter avhandlas de 14 paragraferna, vilket innebär att den svenska Ipswichskutan även nästa säsong i huvudsak kommer styras från Stråtenbo, finanserna sammanställas i Uppsala och övriga styrelsegracer ombesörjas från så vitt spridda platser som Umeå, Hestra, Skogås, Kumla och Malmö för att bara nämna fem. Som sista punkt beslutas att denna säsongs medlemsresa kommer att gå av stapeln när hemmamatcherna mot Hull och Crystal Palace spelas 13:e och 16:e april. Då vet ni var min 41:a födelsedag ämnas firas.

När formaliteterna är avklarade blir det mat, dryck och till att följa Ipswich-Charlton på Twitter och andra mer eller mindre tillförlitliga resultatservicesidor genom våra telefoner. Det går lika dåligt som när vi följer laget på tv, dvs förlust (jmfr förra årets debacle mot Peterborough, 1-7!!). Den enda som är vinnare i sammanhanget är värmlandssonen som tar hem dagens tipstävling och en på NK inhandlad bok om Sir Bobby Robson. Vi inhandlar selektivt, inget jävla skräp här inte. När fotbollen är slut och klockan närmar sig sju överger vi Tudor Arms och styr kosan till Bull and Bear på Birger Jarlsgatan för att ytterligare utöva avsmakning av de finaste alen i stan. Bra beslut. Vi får dessutom finbesök av paret Hallström från V-ås som firar fruns 40-årsdag. Elegant.

Vi avslutar när vi har som roligast. Sen att klockan inte kommit längre än till tio kan vi väl hålla för oss själva, ok? Man vill ju inte få dåligt partyrykte liksom.

URSÄKTA FRÅNVARON

Om någon missat att det pågår ett fotbolls-EM kommer härmed en påminnelse. Sverige spelar sin första fight ikväll och Popskolan vill bara be om ursäkt för frånvaron. Vi är ett gäng som varit på de tre senaste EM-slutspelen, men den här gången är vi inte där. Det kan gå hur som helst tänker jag. Så här gick det i korta drag i de tre tidigare (samt VM 2006 (Global Fussball OK?) som får vara med som bonusmaterial).

2000, BELGIEN/HOLLAND.

Färdsätt: Hyrbil med Tollsten vid ratten. Styrde kosan hemåt direkt efter matchen mot Turkiet.

Sensationellt: Belgiskt öl. Dagen vi spenderade på puben mellan elva på förmiddan och sen natt spisandes tre fotbollsmatcher och en tennismatch. Briljant.

Katastrof: Ovan nämnda match.

Fotbollen: Vi kom, Sverige förlorade. Vi åkte, Sverige förlorade. Betyg: Minus.

Minnesvärt: Galningen på vandrarhemmet som ville skicka oss till sibiriska saltgruvor, kallade mig för Kobe Bryant och sedermera ställde sig i ett hörn i rummet och kissade i en flaska. Svårglömt.

2004, PORTUGAL.

Färdsätt: Flyg, väldigt odirekt. I efterhand känns det som vi hade knapert med stålars. Ryanair till Stansted, slaggade på golvet, vidare med morgonflyg till Jerez i Spanien. Därifrån hyrbil under vistelsen i Portugal. Såg bättre ut på planeringsstadiet.

Sensationellt: Vädret, landet, människorna och matcherna.

Katastrof: Pongo bestulen på plånbok. Samt killen som ville ha någon att skalla. Lider man av begränsad IQ så gör man.

Fotbollen: Fantastisk! 5-0, 1-1, 2-2. Plus att Pongo och jag såg Portugal-Ryssland. Betyg: 5+.

Minnesvärt: Super Bock. Förmodligen jordens bästa ölnamn. Inte jordens bästa öl.

Trevligt folk. Särskilt när de precis slagit Spanien.

2006, TYSKLAND. VM.

Färdsätt: Bil.

Sensationellt: Antalet svenskar på samma ställe utanför Sveriges gränser. Helt sinnessjukt många gulblåa. Om det inte varit så många som var där den där kvällen på Olympiastadion i Berlin så hade hela matchen avfärdats som ett propagandaarrangemang av Göran Persson.

Katastrof: Bonnabrännan efter matchen i Dortmund. Tänk blekfet pommes frites med ketchupröda armar. Inte nog med att det såg megaknasigt ut, det gjorde ont också.

Fotbollen: Målet mot Paraguay räckte långt. När det var dags för Englandsmatch hade vi redan åkt hem. Betyg: Fyra.

Minnesvärt: Quizen i bilen på vägen ner av SVTAncan, döner kebab, scoutstugan mitt ute i ingenstans utanför Münster och fixaren Berndt som ville ha typ €75 för fem personer i tre nätter. Han fick €300 och option på en döner.

Har det här verkligen hänt?

2008, ÖSTERRIKE/SCHWEIZ

Färdsätt: Jag gjorde en egen rutt, flög till Zürich och hälsade på Jonsson/Aldén och tog sedan tåg på matchmorgonen mot Innsbruck. Matchbiljett = tågbiljett. Bra upplägg.

Sensationellt: Att jag inte kände igen staden som jag pluggade en hel termin i. De kan bygga de där österrikarna.

Katastrof: Att jag inte kände igen staden som jag pluggade en hel termin i. Hur fan bygger de egentligen, de där österrikarna?

Fotbollen: Risigt. När vi kom dit hade Sverige slagit Grekland med 2-0. När vi åkte därifrån hade Sverige losat mot Spanien med 1-2 och Ryssland med 0-2.

Minnesvärt: Die Alte Mühle, legendarisk nattklubb i Axams. Janos Kordybas och mitt salami- och alkoholinspirerade skrattbryt där halva inredningen i den hyrda källarvåningen höll på att ryka med.

Försök att placera en arena vackrare än så här själv då.

2016, FRANKRIKE. Saida-stylee:

Färdsätt: Familjen hyr en husbil. En 7-åring och en 9½-åring borde tycka att det är ett bra upplägg. Vi klämmer in EuroDisney och lite andra roliga prylar.

Sensationellt: Barnen pratar flytande franska när vi kommer hem.

Katastrof: Vi missar att Sverige missade kvalet. Vilken miss.

Fotbollen: Den enda matchen vi får biljetter till är Frankrike-Danmark. Det regnar, blir 0-0 och en gemytlig dansk i stolen bakom kaskadspyr ner hela familjen.

Minnesvärt: Den där dan när vi inte äter hamburgare eller pizza till middag. Trodde aldrig jag skulle äta sniglar med sån aptit.

Mot Frankrike!