VI FÅR VÄL SÄTTA IN ETT PANDATEAM HELT ENKELT

Den här utdragna historien med artighetsfraser som 1) fortfarande onsdag den 14:e januari frekventeras i min inkorg, och därför 2) kanske aldrig borde sett dagens ljus, men eftersom de nu i allra högsta grad är ute i dagsljus 3) borde förbjudas efter julafton, och den enda vettiga metoden för detta är att sätta in ett pandateam som kan styra upp situationen:

Popskolan presenterar: Superhjälten Lilla Panda. Om man inte slutar säga God fortsättning efter att ha mött den här göken i en mörk gränd är man ju dum i huvudet. Då tänker kanske vän av storlek att så länge en håller sig ett par meter över havet så är den där pajasen med ett extra huvud från en kanin inget att bry sig om. Tänk igen suckers.

Popskolan presenterar: Anton, luftrumschef. Ni fattar. Den här pandan släpper inga flygande artighetsfraser förbi sig.

Men det där är väl inget pandateam säger du. Nej, just det. Men vi kan ju inte outa hela teamet på datawebben, då är hela överraskningsmomentet röjt. Chefen för hela gänget har ni ju sett förut så honom kan vi köra en bildrepris på och med tanke på att hans hjärna rattar hela teamet så hyser då åtminstone yours truly inga tvivel om att det här är sättet att förpassa efterjulens artighetsfraser till den där mörka gränden som Superhjälten Lilla Panda eventuellt kan hänga i.

Men då var vi väl klara här. Fast med ett litet tillägg: Det finns belägg för att det borde vara straffbart att säga God fortsättning efter tjugondedag Knut: Språket på Sveriges Radio. I slutet av programmet får ni facit.

God andra halva av januari.

OM ATT HA FÖDELSEDAGSKALAS

Knappt har Systersektionen sjungit Tvärtomsången i kyrkan och firat att sommarlovet börjat förrän Lilla Sektionen har födelsedagskalas för sina kompisar. Fotbollsfödelsedagskalas givetvis.

Det finns ingen annan dukning på ett fotbollsfödelsedagskalas. Ingen, I tell you. 

Presenter, lekar, tårta och fotbollstema. Ungefär som när pappan fyllde 40, fast klart sämre bar. Lilla Sektionens recensioner av partyt nerkokat till några vitala punkter:

* Bästa gästen: Systersektionens kompis som stått på inbjudningslistan sedan i höstas. Tufft att bjuda in en tre år äldre böna bara för att hon är, tja, jag tror ni fattar. För att hon är hon helt enkelt.

* Bästa presenten:

Panda från bästa jämngamla tjejen från grannbyn. På frågan om vad pandan ska heta är hon den enda som säger det självklara: Att Lilla Sektionen får bestämma det själv.

* Sämsta leken: Pappans skattjakt som ledde till fiskdamm. Tydligen för given övergång från skattjakt till fiskdamm. Skulle ha varit klurigare. Jag noterar i kalasboken för future reference.

* Godaste fikat: Fotbollsplanstårtan. Episk skapelse! Glömde dock instagramma. Episk fail.

Själv skulle jag vilja ge fem Nygårds till chokladbollarna, skattjakten (mycket finurligt hopknåpat på min ära) samt legot han fick. Men vad är det med lego nu för tiden? (inte för att jag läste i instruktionsboken för att sätta ihop Spider Man-farkosten, sånt är ju bara för amatörer)

Den kan ju faktiskt inte flyga på riktigt. Plus att den inte alls ser ut som en boll. Whoever som ritade varningsskylten får nog se sig om efter ett nytt jobb.

PAUSUNDERHÅLLNING

Vi åkte inte baklänges i flygplanet. Det känns lite beige att SAS inte kan anpassa sig efter en livs levande rebell, men vad ska man göra? 

I pandavärlden (för att bara ta en slumpmässigt parallell värld) finns det också rebeller. Här en av de mer kontroversiella: http://youtu.be/OQnNH7I07RY

Men som den rebell jag är tycker jag det är en av de roligaste pandorna. Fast i förlängningen jag tänker ändå att den inte får riktigt tillräckligt med bambu.

TVÅ ÅR AV SMÅSEKTIONER, PANDOR, ÄLSKLINGSSKIVOR OCH DIVERSE LARV

Anledning att fira kan man nästan alltid hitta. Man slår något rekord, till exempel köper fler bolag än förra månaden, skjuter flest mål på fotbollsträningen eller kanske skriver sitt 500:e blogginlägg. Annars kanske det är som idag att ens blogg har existerat cirka ganska exakt i två år.

Två år är en lång tid. Två år är inte särskilt lång tid. Visst var det igår den där 40-årsfesten gick av stapeln? Under inga omständigheter kan det väl ha varit två år och en månad sedan det hände? Vi gick genom skogen hem till Stråtenbo, en desorienterad Fru Nygårds, en vinstinn kompis Lasse och jag. Och en månad senare såg Popskolan by Nigge världens ljus för första gången. Det har ingenting och allting med varandra att göra. Allt och alla som rör sig i mitt liv, centralt som perifert, familj, kompisar, popband, fotbollslag, gräsklippare, husdjur och pandor är i högsta grad inblandade i den här publikationen. Tack för att ni finns och tack för att ni läser ibland (om du är ett husdjur eller en panda och läser det här så sitter du för nära skärmen), det värmer nämligen en popgubbes hjärta.

På tal om gräsklippare. Klippo Ferguson har fått en hjälpreda. Robbo Ferguson heter hen. Vi får prata mer om hen en annan dag när hen blivit varm i kläderna. När jag lärt känna hen lite bättre. Jag känner på mig att hen är en riktig record breaker. Vi hänger klippan där för nu.

KATT VS PANDA

Många med mig funderar oproportionerligt mycket över hur en katt står sig i jämförelse med en panda inom vissa specifika områden. Med många menas i detta fall inte nödvändigtvis jättemånga, eller ens någon faktiskt. Vid närmare eftertanke är det kanske mest jag som går och grunnar på förhållandet katt kontra panda. Men nu när ingressen är skriven finns det ingen återvändo. Pass på.

Många - eller ja, ni fattar ungefär hur många - kan vid en första anblick tycka att katten och pandan har en hel del gemensamt vad gäller pälskvalitet, färger och tveksam kosthållning. Visserligen förhåller sig det på det viset inom vissa områden, men som nedanstående head to head tydligt ska visa finns det olikheter som gör att gemene man tar sig för pannan och undrar om djurarterna ifråga ens finns på riktigt.

GREN 1 - FÖDOINTAG
Som tidigare avslöjats på Popskolan by Nigge äter pandan sjukligt mycket bambu. Enligt en svensk tidning som blogginnehavaren ibland läser när tillfälle ges behåller pandan endast 30% av det enorma näringsintaget, vilket i sin tur betyder att 70% måste ta vägen någon annanstans. Vad, förslagsvis, gör man med avfallet? Te så klart. Världens dyraste tydligen. Katten å andra sidan klämmer inte ur sig särskilt mycket och mig veterligen har ingen ännu kommit på att göra te av skiten. Katt 0 Panda 1.

GREN 2 - GÅ IN OCH UT GENOM EN YTTERDÖRR FLEST GÅNGER PÅ 24 TIMMAR
Kattens främsta hobby. Pandan vet inte ens hur man gör, den tror förmodligen att dörren är mat. Missen vinner den här grenen hundra gånger av hundra. Med att vinna den här grenen hundra gånger av hundra menas i det här fallet att man fetlosar den här grenen. Katt 0 Panda 2.

GREN 3 - KLÖSA PÅ ALLA I NÄRHETEN VARANDES SOFFOR
Inte pandans bästa gren eftersom den åt upp alla i närheten varandes soffor redan igår. Kattdjuret kan klösa skiten ut en soffa medan den sover. Katt 1 Panda 2 (det måste ändå anses vara sämre när ett djur äter upp ens soffa än när det bara slentrianklöser lite på det).

GREN 4 - HUSDJURSRATING
Den svartvita björnen har alla gosedjurskvaliteter man kan tänka sig, men det ständiga mumsandet på bambu ligger den rejält i fatet. Eget skafferi och egen toa vs torrfoder och kattlåda ger inga pluspoäng till pandan. Oklarheten i hur mycket den gillar att bli kliad på hakan är inte heller till dess fördel. Katt 2 Panda 2.

GREN 5 - EKONOMI
Vi utgår från att inget av djuren har fast inkomst.

En panda är inget man går och köper på Arken Zoo. En panda finns bara som hyrobjekt och uthyraren ifråga är lika med kinesiska staten. Skapligt dåliga odds således att hyra sig en panda för den hugade pandaspekulanten. Skulle det ändå gå i lås kan en väl tänka sig att hyran vida överstiger kostnaden för att införskaffa en bondkatt. Lägg därtill 10-20 kg bambu om dagen och vi kan se åt vilket håll det barkar. Den enda tänkbara faktorn som skulle kunna tippa den här kategorin över i pandans favör är om hela den här te-av-panda-bajs-grejen skulle bli lika stor som Angry Birds. Kommer icke hända. Katt 3 Panda 2.

GREN 6 - FAMILJEKOMPATIBILITET
Vi får dela upp den här en smula:
a) Barnvänlighet. Om en katt sätter sig på ett barn, ingen skada skedd. Om en panda sätter sig på ett barn, game over. Fördel katt.
b) Fredagsmys i soffan. Se ovan angående pandor som redan igår åt upp samtliga i närheten varandes soffor. Fördel katt.
c) Förmåga som bilburen animalier. Katt må vara en aning ängslig vid bilåkning, men pandadjuret är fullständigt värdelöst på att åka bil. Tar en evighet på sig att ens ta sig in i bilen varpå den omgående börjar gå lös på inredningen. Fördel katt.

Katt 4 Panda 2.

Det som började så bra för pandan slutade i en komfortabel kattseger efter en imponerande vändning från underläge 0-2 till vinst 4-2. Lite synd på bloggens favoritbjörn, men kattens tillkortakommanden till trots får en väl ändå inse att jamaren är djuret för barnfamiljen när det kommer till en direkt jämförelse med bambugnagaren.

Det var allt Popskolan hade att bjuda på ikväll och om ni ursäktar ska jag gå och inventera husets soffbestånd samt brygga mig en kanna te eller två.

BARA FÖR ATT MAN RETWEETAR NÅT 2,7 MILJONER GÅNGER BETYDER DET INTE ATT MAN VAR FÖRST

Har ni inte sett det så har ni hört talas om det. Ellen DeGeneres drog ihop några polare på Oscars-galan och tog en selfie som i skrivande stund har retweetats inte mindre än 2 766 054 gånger på Twitter. Kul grej och hela den biten, men inte särskilt originellt.

Det må ha varit The Oscars igår kväll (eller natt i vår tidszon), men helgens stora event var förstås The Panda Awards (eller kort och gott The Pandas som man säger i branschen) i Skinnskatteberg. Sju av jordens mest kända pandor pangade iväg en sjujäkla selfie rakt ut på Instapanda och cyberrymden vid pass midnatt i lördags.

Dessvärre är det väldigt få pandor som har kunskapen om hur man re-pandar pandahistoriens coolaste selfie, därav ytterst begränsad viral spridning. Nu tar vi och ändrar på det va? Delad panda är dubbel panda som vi brukar säga.

OK, LET'S DO THIS SHIT

Förra året fick den här blogginnehavaren för sig att anta en utmaning som innebar att det skulle bloggas under 100 dagar i rad med minst ett inlägg om dagen. Skapligt korkat, men det gick. Var inte så sugen på att göra om det. Ungefär som en som åkt Vasaloppet för första gången och skidat in strax under ett halvt dygn och svurit aldrig mer. Eller som du eller jag dagen efter en sällan skådad rotblöta. Precis som den snubben/du/jag står den här platsen på datawebben redo för nästa Blogg 100-utmaning. En dag före Vasaloppet. Så passande.

Fördelen med förra årets insats var projektet om skivor som betytt mest för yours truly under årens gång. Det täckte en tredjedel av de hundra dagarna. Läsarsiffrorna dalade visserligen som Jörgen Brink i en VM-stafett, men det är det enda sammanhållna vettiga skrivprojekt som lämnat den här hjärnan och blivit satt på pränt. Således borde en göra något liknande även nu. Så. Låt oss kolla några potentiella alternativ (ju högre siffra desto större potential).

Irrationella beteenden hos en katt i ens omedelbara närhet (0)
Vid närmare eftertanke får vi nog stryka den, det räcker inte med 100 inlägg.

Hallindiebandyhistoriens mest oförglömliga stunder (2)
Man måste ha i åtanke att det här är en ung sport. Om fem år är den här mer än en allvarlig bubblare.

One-liners från Lilla Sektionen, topp-100 (3)
Fatta hästjobbet att välja ut hundra från det närmast oändliga antalet han hasplat ur sig.

Ordspråkens hot hundred (-273,15)
Skulle inte tro det va. Bloggen har tagit ställning i frågan inte mindre än sex gånger. Av de inläggen att döma blir det inga hundra ordspråk på den här webbplatsen de närmaste hundra åren.

Systersektionen och Monopol - en tvärvetenskaplig analys (1)
Har alla förutsättningar att bli en gastkramande följetong. Tarvar dock total dedikation från undertecknad att spela minst en timme varje dag för att uppnå någon som helst vetenskaplig trovärdighet. Faller således på sin egen orimlighet.

Pandan som säkerhetsvakt (4)
Ett ämne som ligger bloggen varmt om hjärtat. Länge sen vi hörde något om eller från dem och det är helt i linje med arbetet som pandasäkerhetsvakt. De verkar i det tysta, ju mindre vi hör av dem, desto bättre sköter de sitt jobb. Trots detta finns en hel del att skriva om, men eftersom 75% är konfidentiell materia blir en artikelserie om pandan som säkerhetsvakt alltför torftig.

Ipswichresor - en odyssé under 17 år som resande Ipswichsupporter (7)
Största problemet med det här ämnet är väl att det är seriöst. Så olikt den här publikationen att framkasta ämnen med seriös ton. Å andra sidan var skivprojektet ytterst allvarligt menat. Mina första 17 år som oresande Ipswichsupporter följt av 17 år som resande Ipswichsupporter kan ha en framtid. Överväger att överväga ämnet ifråga på fullaste allvar.

Uppenbara hinder för att ta #blogg100 i mål (6)
Vid en första anblick ett motsatsförhållande. Men högst plausibelt ämne att utforska med tanke på vårens och sommarens reseschema med Bryssel, Ipswich, Palma och Paris inritat i kalendern. Vissa källor gör gällande att de har internet i övriga Europa också, men törs man chansa på det? Jag är skeptisk.

En hundradagarspepp för att få Min kompis Fredrik att skaka liv i Kavelmora Ink (?)
He's on a break. Men jag har för avsikt att få honom att ta sitt förnuft till fånga. Hela världen behöver hans visdom och humor på en daglig basis. Eventuellt bearbetas han bäst på sociala medier och IRL, därav frågetecken på potentialen att behandla frågan just här.

Ordvitsar i vardagen (8)
Seglar upp som favorit, ingen vits att räkna bort den här.

Finns ju lite att välja på dårå. Men om jag känner den här bloggen rätt blir det nedslag både lite här och där och spretigheten består. Blandade inlägg om husets katt, popsporten hallindiebandy, våra älskade småsektioner, jordens finaste fotbollslag Ipswich Town, torra ordvitsar och pandor i alla dess former. Det är lite så vi jobbar här på Popskolan by Nigge. Den som hänger med får se helt enkelt.

RACERSAGA

Ska det handla om Sebastian Vettel? Nej, det ska handla om godnattsagor med racertema. Det har väl alla koll på?

Vi är inne på lopp elva nu om jag inte har räknat helt galet. Man kan säga att hela den här serien av sagor är en slags uppföljare till pandasagorna som utgjorde vår egen lilla julkalender i godnattsagoformat. Alltså har vi tagit konceptet vidare och kör med formel 1-bilar istället för pandor. Svårare än så behöver det inte vara. Så långt har vi de mest framträdande figurerna enligt följande som kört grand prix i bland annat USA, Kanada, Island, Saharaöknen, Australien, Stråtenbo, Nordpolen och Italien:

Muller McQueen - Misstänkt likt efternamn med en annan fiktiv racerstjärna. Enligt säkra källor ej släkt med denne. Som alla andra figurer som förekommer i racersagorna är han väldigt bra på hemmaplan.

McSnow - Den kanadensiske fartfantomen. Bra i och på snö. Det ligger honom lite i fatet att formel 1 har sjukt dåligt med schemalagda snölopp.

Åskan - Ej att förväxla med den där andra fiktiva racerstjärnan. Den här snubben har bra fart på sulorna. Dundrar fram, så att säga.

Step Box - Statist i de flesta lopp. Verkar inte ha några specialområden alls. Så kallad utfyllnad.

Kördur Fortur Snödur - Gjorde premiär på Island. Som namnet möjligen antyder är han något av en isländsk motsvarighet till McSnow. Således även han med begränsad talang för konventionella lopp på formel 1-cirkusen.

Shejk Abu Dabi - Vi jobbar lite med stereotyper kan man säga. En närmast osannolikt bra ökenförare. Åker inte bra i Kanada och på Island.

Pandis - Vi kan inte droppa pandorna. Funkar inte. Pandis är Lilla Sektionens favoritpanda, tillika gosedjur. För att vara ett gosedjur av arten minipanda är den ytterst talangfull inom racersporten. Under sagornas gång gör Pandis fenomenala upphämtningar gång på gång. Nästan så man misstänker att det är uppgjort på nåt vis.

Korven - Systersektionen måste också få med ett gosedjur. Eller goselivsmedel, inte vet jag man ska kalla den. Mjuk och gosig är den i alla fall. Och, hör och häpna, bra på att köra vansinnigt snabb bil. Samma smygande form under loppen som ovan nämnda Pandis. Kör som enda bil med korvtillsatser i bränslet. Utan korvtillsatsen är han lite som Bamse utan dunderhonung. Klen i konkurrensen och - faktiskt - med en löjlig blå mössa på knoppen.

Basse - Inlånad från Pingvinerna från Madagaskar. Han har tagit tjänstledigt från djurparken i New York för att åka racerbil. En av många pingviner som jobbar så tydligen.

Lilla Sektionen - Självklart måste han vara med. Att han bara är 4½ år gammal och inte når ner till pedalerna är av underordnad betydelse. Pingviner, korvar och pandor är inte heller direkt anatomiskt skräddarsydda för jobbet som formel 1-förare. Förvånansvärt framgångsrik för sin ålder. Stallkompis med Pandis.

Systersektionen - Är lillbrorsan med måste förstås storrasyrran ratta en kärra också. Hon går inte heller av för hackor när det gäller att styra en bil med friliggande hjul. Hon skiter fullständigt i mansdominansen och sätter många på plats på reguljär basis. Stallkompis med Korven. Spetsar emellanåt tanken med Korvens raketdrivmedel. Får dock inte ont i magen av det.

Pappa Nygårds - Får hoppa in i Stråtenbos GP eftersom Lilla Sektionen gärna vill se just det loppet på tv. Trots att målrakan går på ängen bakom huset. Tackar fadern allra särskilt för och glider in på en femteplats efter att ha varit artonde i kvalet. Lex Pandis, Korven, Lilla Sektionen och Systersektionen (som för övrigt lade beslag på de fyra första platserna i Stråtenboloppet, tro det eller ej).

Så. Vad är det för lattjo med det här då? Det är alla sorters lattjo kan jag meddela. Förutom att det är en sällan skådad dramatik i VARJE saga finns ett särskilt djup i rollbesättningen. Fatta ångesten en panda har inför att köra ett lopp i öknen, svärtan, mörkret, pälsen. En pingvins vånda med sitt karriärval, var det rätt att ta tjänstledigt eller skulle han ha blivit vid sin läst? Ingmar Bergman framstår som en kiosklitterär pajas i jämförelse.

Förutom djupet, svärtan osv är det en högtidsstund varje kväll. Det fantasifrämjande i att berätta sagan tillsammans (både för stora och små), bibehållande av barnasinne för stora och utvecklande tankeverksamhet för de små. Det är en liten rekommendation helt enkelt. Hitta på en saga om dagen och du behöver inte leta efter ungdomens källa längre. Kör gärna med cliffhangers, osannolika figurer och lyckliga slut. Det är beprövat och det funkar. Plus att du får en sagovitamin om dagen. Lycka till.

SNÖ

Snö. Long time, no see. Det är ju det jag vill ha, men ändå samlas orosmolnen (de utan snö alltså).

Problem 1: Katten gillar inte snö. Håller sig inne. Klöser på möbler. Funderar allvarligt på att skaffa skidutrustning åt henne så hon har en vettig uteaktivitet att ägna sig åt.

Problem 2: Pandor och snö. Inte bara försvinner halva pandan i snön rent kolorärt, de är livrädda för snögubbar. Ser dem som några slags säkerhetsgubbar i snö. Konkurrens. Gillar de inte.

Problem 3: Barnen kommer springa ut och leka hela tiden. Fast det är ju inget problem nu när jag ser det i skrift. Men det hade blivit bra jävla futtigt med en lista på bara två problem.

Konklusion: Jag har inga problem med snö för jag älskar snö. Däremot är jag orolig för vårt husdjur och våra säkerhetspandor. De virtuella djuren klarar sig nog helskinnade vad jag kan förstå. Annars hade det varit lite lattjo med ett gäng grisar med tomteluvor i hagen. Med det skrivet inser jag att det hade varit problem 4.

Konklusion av konklusionen: förmodligen jordens sämsta konklusion alla kategorier. Med det skrivet tar vi och avslutar här.

GOD JUL OCH HELA DEN BITEN

Från Nigge, Fru Nygårds, Lilla Sektionen, Systersektionen, Fröken Sally och framför allt Pandasektionen Stråtenbodivisionen till er alla, en riktigt God Jul!

Dagen till ära presenteras Popskolans favvolåtar från 2013. Sköt om er!

God pandajul!

PANDAS NOT SO MUCH IN SPACE ANY LONGER

Förhandlingarna har strandat. Det tycks inte bli någon filmatisering av den rafflande pandasagan om rymdraket i bambu, besök på månen och cliffhangers av Bobby Ewing-i-duschen-karaktär. Märkligt.

Således kan en uppdatering läggas ut till omvärlden utan att riskera massive spoiler. Dessvärre har hela den här prylen med nekat pilotavsnitt fått negativa effekter på själva storyn. Den har stagnerat. Pandorna har blivit trötta och katten smått apatisk. Lite som sista säsongen av de flesta långkörande tv-serier. Sedan vi lämnade våra vänner I FULLSTÄNDIG LIVSFARA har det på sin höjd uppstått problem av högst vardaglig natur:

* Hur landar man en raket på en äng mellan en sjö och en riksväg? Spoiler alert: man räknar ner från tio till ett och gör inflygningen på diagonalen. Så jävla enkelt att det är löjligt.

* Hur lokaliserar man sin position på jordklotet efter att ha varit till rymds en längre tid? Ett tips från Systersektionen är att man går tillbaka in i raketen, kollar en app på datorn och får koll på var man är. Hade ju varit ett plausibelt tillvägagångssätt om det inte varit för ett pundhuvud till panda som glömt lyset på och dragit krämen ur batteriet i raketmotorn. Så jävla puckat att det är löjligt.

* Hur tar man sig vidare från ängen? Går till sjön och väntar på en förbipasserande båt eller går till vägen och skickar upp tummen i väntan på första bästa bil. En skulle ju tro att vägen är det bästa alternativet och trots att den första bilen dröjer flera timmar är det bättre än att stå vid sjön och förgäves spana efter ett sjödon. Synd då att den enda bilen bara susar förbi och att hela gruppen av människor, pandor och katt får gå hela vägen in till närmaste tätort, Gråby.

* Hur stillar man hungern i Gråby? Inte det största av plejs och med ett utbud av mathak som inskränker sig till a) korvkiosk, b) pizzeria samt c) sportbar med irländskt-klingande namn blir det en enkel match. På frågan svarar man c).

* Var ska man sova efter att ha ätit sig proppmätt? Det är det som är kvällens cliffhanger. INTE DIREKT NÅGON SOM ÄR I LIVSFARA SOM DEN DÄR GÅNGEN NÄR RAKETEN TYCKTES PÅ VÄG ATT STÖRTA! Cliffhanger? Pffft.

Stagnation kanske är en allt för mild beskrivning i sammanhanget. Kollaps verkar mer adekvat. Men småsektionerna verkar nöjda. Gott så ändå. Om storyn inte havererar fullständigt återkommer bloggen möjligen i ämnet framledes.

ATT FIRA LUCIA

Det finns få företeelser så bedårande som ett luciatåg bestående av små människor i åldrarna 2-5 år. Ändå sitter jag här och tänker att lite kritik mot de moderna luciaföljena vore på sin plats.

Nu är det ingen direkt riktad kritik mot just det briljanta tåg som bevittnades tidigare ikväll i en bystuga hyggligt nära vårt rödmålade hus. En enastående lucia följd av tomtar och pepparkaksmänniskor. Traditionellt och otraditionellt på samma gång. Bra så. Men nu är det snarare en bredsida mot de in-box-paketerade traditionella uppsättningarna det handlar om att leverera. Lite som att bryta upp invanda spelsystem i lagsporter. 4-4-2, 4-3-3 eller 4-5-1 i fotboll? Nä men, hitt på nå nytt liksom. Lucia, tärnor, stjärngossar, tomtar och pepparkaksfigurer. Justera lådan lite för variation. Låt mig ödmjukast föreslå:

* Katt med strut. Kan man ha med barn i tåget kan man ha med djur. Bra humorpotential.

* Tomtepanda. Förutom utmaningarna att tillverka en tillräckligt stor luva och få pandan att odla skägg så föreligger en enorm gullepotential. Kramkapaciteten på en dylik figur = monumental.

* Lådbil med förare. Bryter av det traditionella på ett utomordentligt effektivt sätt. Kan emellertid uppfattas som allt för progressivt tänkande och bör endast införlivas i ekipage som redan provat katt- och pandapunkterna ovan. Något för 2014 med andra ord.

* Troll. Nuförtiden verkar trollen mest hänga på diverse forum på datawebben. Det är dags att re-claima trollen. Rätt in i luciatågen med dem bara!

Jag vill härmed understryka att ovanstående blott utgör mina egna inte helt övertänkta propositioner. Om era lussande barn är rädda för troll eller pandor kan dessa med fördel bytas ut mot exempelvis sjölejon eller afrikanska elefanter. Eller mindre skrymmande kreatur om det är dåligt med utrymme. Det är bara er fantasi som sätter gränser. Samt eventuellt vissa djurrättslagar.

PANDAS IN SPACE

Hoppas ni har sett årets julkalender på tv. Den är nämligen lite kul för vuxna och väldigt spännande för barn. Dock: sjukt orealistisk.

Som motvikt till tids- och rymdresande stenåldersfamiljer har vi därför de senaste dagarna skapat vår egen story om rymdfarande pandor. Lite som man gör så där när man ska försöka få barn att sova. För att rekapitulera och fylla i er i loopen:

Mr Panda och Panda (en anonym panda som inte vill skylta mer med sitt namn än så och som utgör resesällskap, pandor vill ogärna resa ensamma) börjar sin pandastronautiska bana genom att på nolltid uppföra en rymdraket mestadels i bambu. Ni som är lite alerta märker redan nu att verklighetsanstrykningen i den här storyn är av en helt annan dimension än den tv-sända hittepågrejen. Fast ingen pandastory utan komplikationer. Alla som har nån som helst koll på pandor och bambu i kombination med varandra anar kanske en smula oråd redan på det här planet. Men. Bygger man en bamburaket av tillräckligt mycket bambu så räcker den till en månfärd, men inte mycket mer. Euforisk känsla vid månlandning kan lätt förbytas till en känsla av att ha kört fast när halva raketen är så att säga uppäten.

Nu är det inget som rör en panda i ryggen att ens månraket är till hälften uppäten, trots att man just landat på månen. Det betyder ju bara att det finns en hel halv raket kvar att festa lös på. Och i just de här pandornas fall är deras räddning att en familj mer eller mindre samtidigt har landat på månen (kanske lite osannolikt, men ändå en gnutta trovärdigt om man frågar mig. Större mirakel har hänt) och erbjuder sin hjälp att ta med dem tillbaka ner på jorden igen (användbart uttryck även på månen). Dock: innan dess turas människorna (Lilla Sektionen, Systersektionen, Fru Nygårds och Fadern) om att sätta världsrekord i längdhopp genom att hoppa inte mindre än 43 meter och 23 centimeter. Tills de kommer på att det inte bara är världsrekord, det är banne mig galaktiskt rekord! Fantastiskt.

Så är det dags att lämna vad som är kvar av bambuskapelsen, klättra in i människoapornas raket, spänna fast sig och åka hem. Pandorna får ta extrasätena som människorna förutseende nog byggt in i rymdfordonet precis bredvid kattplatsen som ockuperas av Fröken Sally. Nedräkning från 10 till noll (alla förutom katten räknar ner och leker raketen) och avfärd mot jorden.

Det är ungefär så långt vi har kommit. Senaste avsnittet (som berättades ikväll) slutade med en enorm cliffhanger där färden mot jorden började lugnt med att passagerarna först såg Afrika, sen Europa, följt av Nord- och Sydamerika. Men rätt som det var siktades hus och träd och där fick vi lämna våra vänner för idag. I FULLSTÄNDIG LIVSFARA!! (nynna gärna på lite spänningsmusik för bästa effekt)

Vi kommer inte demaskera mer av handlingen här eftersom nästa års tv-kalender med stor sannolikhet kommer handla om just rymdfarande pandor. Ni kan se ovanstående som ett pilotavsnitt. Det blir skönt för alla inblandade att få en lite mer jordnära historia att relatera till julen 2014. Tack för ert stöd.

VAD ÄR EN NORMAL POPULATION FÖR EN 1,60 BRED DUBBELSÄNG?

Utgångsläget vid införskaffande av dubbelsäng på totalt 1,60 meters bredd är givetvis att en fru och hennes man ska få plats däri. Därutöver bör en grundkalkyl innehålla sporadiska gästspel från småsektioner, en och annan förlupen katt och högst sannolikt ett gosedjur eller två från tid till annan. Men inte alltihop på en gång, det är ju bara prov på ett utomordentligt dåligt bokningssystem.

Basic laguppställning:
Moi och Fru Nygårds. Vi får plats och kan till och med vända oss utan att ge den andra en vinge.

Super sub:
Lilla Sektionen. Ole Gunnar Solskjaer kan snyta sig duktigt. Här har vi en kille som vet hur man byter in sig själv och tufsar till det andra laget i största möjliga mån.

Gubben-i-lådan:
Eller gumman-i-lådan om man nu ska vara traditionell i sitt tänk. Annars får det bli hen-i-lådan. Systersektionen gästspelar emellanåt, men har en halvfast plats i sin egen halv-queen-size-bädd.

Katten i hatten
Eller Fröken Sally i en hårhög som vi brukar säga. Plötsligt ligger det ett kattdjur i sängen när man minst anar det. Bästa medicinen är att hon får tillbringa natten utomhus.

Pandor i pyjamas
Ibland går säkerhetsarbetet lite för långt och sängen är kraftigt överpopulerad av pandor av olika sort och storlek. Aldrig så att det är alla på samma gång, de jobbar efter ett strikt skiftschema och är utposterade på strategiska ställen i - och vid särskilt välvillig väderlek även utanför - huset. De som inte jobbar nattskiftet behöver förstås någonstans att sova och håller vanligtvis till hos Systersektionen, men ibland behöver även hon en pandapaus.

En åt gången utöver basicuppställningen är inget problem, men när en vaknar till telefonens larm och det - förutom en fru - ligger en cocktail av småsektioner och pandor i en salig röra. Då är det lite crowded alltså. När katten sedan kommer in från nattens begivenheter och kryddar anrättningen på vederbörligt sätt genom att lägga sig mitt i hopen. Ja, då är det fullbordat. Den högst normala populationen för en 1,60 bred dubbelsäng.

OM BAMBU

Bambu. Smaka på det. Ordet alltså, inte bambun. Du är väl ingen panda heller?

På en av de här sociala mediaplattformerna utspelades igår en diskussion där undertecknad och Min kompis Fredrik utgjorde två tredjedelar av en intern debattklubb som diskuterade bambu och dess förtjänster i allmänhet samt dess uppdrag i mänsklighetens såväl som djurlighetens tjänst i synnerhet. Mycket intressant på min ära.

Låt oss först och främst fastslå att det finns löjligt många arter av bambu, långt mer än 1000 st faktiskt. Tro nu inte att det kommer bli någon upprapning av dessa här för det kommer det inte bli. Däremot ska konstateras att det inte bara finns en faslig massa sorters bambu, den växer dessutom som en tonåring på steroider. Under vissa växttider springer en sån häringa bambu iväg en styv decimeter under tidsrymden av ett dygn! Det rapporteras om att det finns praktexemplar som växt en hel meter på 24 timmar. Lite som Pinocchio när han ljuger fast i vertikal riktning istället för horisontell (se även gårdagens inlägg i just det ämnet). Men. Nu var det inte det som dryftades i gårdagens högst tillfälligt inrättade debattklubb, nej det var oortodoxa användningsområden för materialet ifråga, såsom tillverkning av glasögon och kalsonger. Av bambu.

Nu när ni ändå sitter och gapar som värsta fågelholkarna är det väl på sin plats att påminna om att bambu även tjänstgör som utmärkt föda åt vissa djur. Som - av en händelse - pandor till exempel. Vad ni kanske inte har kläm på är att bambulemuren från Madagaskar - gissningsvis en släkting till lemuren samt måhända även till de där pingvinerna man kan se på tv ibland - också är en hejare på att stoppa i sig bambu i stora mängder. Så stora att den tydligen också får i sig i sammanhanget överjävligt höga doser cyanid. Inget som bekymrar den nämnvärt dock utan den mumsar otvunget vidare på sin bambu. Till skillnad från vår vän ringsvanslemuren som håller sig till frukter och blad i största allmänhet.

Mr Vegetarian

Men nu kommer vi ifrån ämnet igen, vi håller ju på och avhandlar bambukalsonger och dylikt och inte lemurer (märk väl att lemuren på bilden inte bär underkläder över huvud taget). Använder man cellulosan från bambun på rätt vis kan man göra sig ett par bambukallingar av viskos. Det var inte riktigt vad jag trodde när det påtalades i diskussionen igår. Tänkte liksom lite mer innanför boxen i termer av ett par fyrkantiga kalsipper runt skrotum och rompa. Vad solglasögon anbelangar ser de ut som riktiga solglajor fast med bågar av bambuträ. Men om vi nu ska uppehålla oss vid kläder av bambu så verkar det vara en jättetrend. Tillverkarna är noga med att påpeka att de inte snor pandornas krubb på något vis eftersom de håller sig till att knapra på en lägre stående sort av bambu. Det borde vara tvärtom om någon frågar mig eller mina hemmavarande pandavänner (aka säkerhetspandorna eller Pandorna från IKEA Västerås). Bambukalsonger görs av sämre bambu och våra svartvita pandavänner tuggar i sig bambu av prima kvalitet. Vem behöver kalsonger gjorda av finaste bambu? Vi ska väl inte äta dem? Eller?

Det är för övrigt inget skämt att det finns en domän som heter www.bambukläder.se Företaget är ju å andra sidan från Surahammar så det verkar finnas en förklaring till det mesta.

Avslutningsvis är det på sin plats att informera om att materialet även kan användas till att bygga hus och broar med samt en flotte om man nu skulle vara marint lagd. För oss människoapor finns också den eminenta möjligheten att inmundiga bambuskott i maten, främst asiatisk sådan då. En hade ju satt en spänn på Madagaskar cuisine här, men låt gå för asiatiskt krubb den här gången. Storkonsumenterna av bambu kommer ju trots allt från Asien.

PANDORNA FRÅN IKEA VÄSTERÅS

De flesta har koll på Pingvinerna från Madagascar. Få har pejl på deras avlägsna kusiner Pandorna från IKEA Västerås. Det ska bli ändring på det nu.

Knappt har inlägget om pandaväggen och tillhörande frågetecken hunnit svalna förrän ett gäng säkerhetspandor knackar på dörren. Fyra styck kommandoutbildade råsmartingar som sätter upp en ledningscentral utan att blinka och styr upp säkerhetsarbetet på stört.

Pepparn, Panda Jr och Pandawalski chefar säkerhet

Pepparn, Panda Jr (inhyrd från Systersektionens Pandabemanning AB) och Pandawalski sköter operationerna på ritbordet medan Pandico och Pandabasse jobbar på fältet med assistans av Fröken Sally som sköter stealth-verksamheten.

Föredömligt uppstyrt av Panda Security genom storligen imponerande kvickhet och resolut handfast hantering. Till alla tjuvar: se inte det här som en utmaning, men vi har vaktpandor. En hel kvartett med en junior som lär sig mer och mer för var dag. Pandafakta:

Pepparn:

1,20 lång, bambuberoende med överlägset intellekt. Chefspanda.

Pandawalski:

Okänd längd, smart som en raketforskare och fena på computers.

Pandico:

2,30 lång (världens längsta säkerhetspanda) med intelligenskvot motsvarande ett knippe purjolökar. Spyr upp valfri grönsak på beställning. I övrigt nästintill oanvändbar i inre tjänst.

Pandabasse:

En knapp meter hög, älskar polkagrisar och fastnar ofta i godisautomater. På det viset passar han bra som säkerhetspanda i vårt hus då det är i total avsaknad av dylika inrättningar.

Panda Jr:

Inhyrd hangaround. Har mycket kvar att lära.

Vi lär få höra av de här gökarna en hel del framöver. Förhoppningsvis efter lyckade säkerhetsoperationer och inte några misslyckade bambusmugglingsförsök. Den som överlever en panda får se.

ALLA BORDE HA EN PANDAVÄGG

Tydligen finns det synonymer till pandavägg. Vissa kallar det brandvägg, andra virusskydd. Men allt det egentligen handlar om är alltså ett säkerhetsprogram som sköts av pandor. Borde vara säkerheten själv.

Då blir en ju en liten smula besviken på Panda Global Protection när ens mailkonto blir hackat via spionprogram (pandaspioner är de värsta spionerna by the way) och det blir till att skaffa nytt lösen och hela den biten. Deras VD, tillika säkerhetsansvarige, Mr Panda har lovat att uppgradera och skicka Panda-meddelande när läget är under kontroll igen. Jag har även påtalat att min roll som pandafadder borde , men det verkar ha väldigt liten betydelse i sammanhanget. Kanske är det att återigen peka på det uppenbara, men det måste sägas: Hörrni pandasläktet, jag är i skrivande stund oerhört besviken på er art och er affärsverksamhet. Dags att sätta upp lite fasta ramar och lösa det här nu. Jag väntar vid hörnet av Seveneleven så länge.

ETT PÄRON TILL MR PANDA PÅ SEMESTER

Envisa rykten florerar där ute som gör gällande att Mr Pandas uttag av semesterdagar har nått sin ände. Ingalunda. Inget kunde vara mer fel. När pandaherrn ifråga har tuggat i sig dagens bamburanson slår han sig ner i sin semesterfåtölj, tar fram sitt snacks och har drickan inom armlängds avstånd.

Me Mr Panda, you Mr Loser

Må hända invänder läsekretsen mot det olämpliga i att som panda sitta i läderfåtölj, men tro mig, det är det minsta problemet vi har här. Topp 5-problem med bilden ovan:

5. Ska man nödvändigtvis bära solhatt kan man inte ha en skallbas som är storleksmässigt bättre anpassad för en 25-liters kastrull.

4. Brun fåtölj får panda att se tjockare ut på bild. Note to Mr Panda för framtida fotosessions: svart fåtölj = panda ser ut som den kroppsbyggande art den är.

3. Grillchips äventyrar hela pandaartens framtida fortplantning. Den minnesgode kanske kan återkalla inlägget om att det endast är skarp action under en dag vad gäller reproduktion av den svartvita björnstammen. Då kan man ju inte gå runt och lukta grillchips. Tandborstning och fluorsköljning anbefalles.

2. Solglasögon hade varit lämpligt Mr Panda. Ingen vill se en snubbe med uppspärrade pandaglober.

1. Sprit i kombination med panda är lika med katastrof. Den här killen och hans artfränder har inte precis björnkoll på hur mycket de dricker. Med ett dylikt drinkbord kommer det bli ett två veckors töcken där Mr Panda kommer ut på andra sidan med ett beroende som skiftat från bambu till Xantédrinkar och whiskyshots.

Vi löser det här genom att dra in hans ledighet och betala ut semestern i pengar istället och gör en uppföljning om ett par veckor.

PANDAINFORMATION

Sedan en tid har det växt fram en pandafascination hos undertecknad samt vissa mer eller mindre närstående individer såsom Fru Nygårds och Min kompis Fredrik. Således borde det vara bra om vi kunde riva av några vitala pandafakta.

För att förstärka trovärdigheten av detta inlägg, ge det lite vetenskaplig tyngd, skulle jag här och nu vilja ange källan till samtliga nedanstående påståenden. Det är ju så seriöst inställda forskare jobbar och då får en lägga manken till. Så, dagens källa: Internet. En något vid angivelse kanske någon invänder, men ska vi vara ärliga mot varandra så kommer ändå det mesta av allt skit som florerar på, ja, internet från just internet. Till ämnet.

Som vän av panda förstår är det helt omöjligt att redogöra för hela internets samlade information om djuret ifråga på detta lilla utrymme. Se således följande info som ett sammandrag av internet när det kommer till pandainfo.

Grundläggande info:

Mr Panda. Ev Mrs. Eller Ms.

Så ser en panda ut. Misslyckad sminkning från början gone worse liksom. Men hade de varit vita i hela skallen skulle ingen vilja ta i dem med tång ens en gång.

Som kanske är er bekant så är pandan dessvärre utrotningshotad, bland annat till följd av puckon som vill ta livet av dem för att sälja skinnet när björnen är skjuten till mindre nogräknade pandaskinnsförvärvare. Ett annat problem, vad fortplantning anbelangar, är brunstperioden på två ynka veckor under ett tidsspann av 365 dagar. Under denna period lär honan vara mottaglig för befruktning endast en dag. Då får de ligga i med liggandet de rackarna. Inte är de så många heller. Ca 1600 individer räknar man med att det finns. 1600. Det är ju färre än vad det bor människor i Säffle. Inte bra. Snarare chockerande. Och då har vi inte ens räknat med den här liraren som bor i vårt hus:

Mr Panda. Jackan från H&M.

Vi kör några dubiösa "pandafakta" för att lätta upp stämningen.

* Pandan äter mellan 10 och 20 kilo per dag. Den behöver minst 10 kilo. Det blir en jävla massa bambu. Och tid tar det. Ca 12 timmars jobb för att få ihop dagens frukost, lunch och middag. Inte mycket tid för att kolla fotboll, hänga på Facebook eller lyssna på Panda Bear (eller andra musikaliskt tveksamma orkestrar) således.

* Grym på att klättra i träd. Mest för att fly vildhundar och dylika fulingar som är naturens flintagrillare (fast utan grillen). Det ska tydligen vara mycket svårt att upptäcka en panda i ett träd. I fångenskap har man upptäckt att de gärna sätter på sig en rosa jacka, sätter sig på golvet och hoppas uppnå samma effekt. En helt egen observation är att de inte alltid verkar vara nobelprismaterial.

* Pandor utanför Kina är sedan 1984 på lån. Eller leasing enligt en twitterkälla (också internet för den som vill kolla mina källor). På 10 år. Det kostar på att låna in en panda eller två. Inga uppgifter om storleken på leasingen eller om momsen är avdragsgill dock. Fast det handlar om stora summor, så mycket kan avslöjas. När de vaknar på morgonen är bambufrukosten troligen en fis i rymden i jämförelse med leasingkostnaden.

* Om pandor kört bil hade samtliga hannar haft åk av penisförlängande storlek. Med en pillevick på 3 cm får man ju kompensera på nåt vis. Alternativt kan tänkas att hela den här bambugrejen har nåt med det hela kompensationsgrejen att göra.

* Precis som i konungariket Sverige är andelen singelhushåll bland pandabjörnarna skrämmande hög. Pandalandet har en så pass hög singelprocent som 100. Det är bara den där dan när det ska göras nya pandor som det blir lite kvalitetsmingel. Intressanta djur.

* Pga separation från övriga björnfamiljen för typ 30-35 miljoner år sen är pandan endast att betrakta som en halvbjörn (jmfr halvdan) och inte som björn. Det har också fått till följd att särskilt taskiga individer ur andra arter kallar den för ett levande fossil (for realz!). Den som kom på det var en mean motherfucker.

* Pandor är inte predatorer och brukar därför inte attackera människor. Det har dock skett, men ska då snarare ha varit pga irritation. Kan man ju förstå om nån gök med midjeväska, loafers och vita tubsockor försöker sno det samlade bambuförrådet bara för att ha med hem som souvenir. Klart man blir irriterad.

Nu när vi förkovrat oss så pass att vi vet storleken på penis, vad som serveras till lunch samt klättringsförmåga kan ni ju kika in på Världsnaturfondens hemsida där man kan skänka en slant. Kolla gärna en gång extra så det inte hamnar i fickan på nån snubbe med neonfärgad midjeväska bara. Länge leve pandan!