JAG OCH DET STORA FÖRETAGET - DEL FEMHUNDRATOLV

Alla delar är på plats. Det är modem, digitalbox och en sjuhelvetes massa sladdar. Som sig bör. Det känns ju bra efter tre veckor i cyberskugga. Undrar vad Det stora företaget tycker det kan vara värt. Jag tror jag slår en signal.

- Hej det är Roger (vad är oddsen på det? Samma snubbe som jag snackade med i förra veckan! Han har förstås ingen aning om vem jag är och bryr sig förmodligen väldigt lite i det också för den delen. Men ändå).

Jag återger inte min öppning på samtalet i skrift, ety den är likadan varje gång. Namn, ärende och så vidare. Den sitter nästan lika djupt som info-snacket på jobbet. Efter presentationen lägger jag fram mitt specifika spörsmål för dagen:

- Vi har varit utan era digitala tjänster i tre veckor, TV, bredband och telefoni (sakligt och lugnt, vänligt men bestämt).

- Eftersom ni varit utan våra tjänster längre än 15 dagar så utgår ersättning med 800 kr. Per tjänst. Vi drar av från kommande faktura och eventuellt överskjutande belopp kommer på sån här, vad heter det nu, åh, nu tappade jag ordet (helt klart sämst att tappa saker när man pratar i telefon. Svårt att plocka upp det bara sådär. Fast lättare med headset, no doubt).

- Utbetalningskort menar du? (hur svårt kan det va?)

- JA, precis! Ett sånt skickar vi.

- Ok (bra och fylligt svar av mig där. Låt mig bara plocka upp hakan från golvet. Hade jag aldrig trott. Kanske ska vara utan deras tjänster längre än 15 dagar?)

- Något mer vi kan hjälpa till med? (insert all jordens önskemål om fred, hälsa, bling och roligheter)

- Neeeej, jag tror inte det. Tack.

Därefter avslutar vi samtalet och jag kan konstatera att jag till min förvåning är positivt förvånad. Vem trodde det om Alan och hans kusiner? (Roger m fl). Inte jag.

FLASH: Uppdatering kvälls-TV: Bilden hackar. Ska den göra det? Och framför allt: hur länge ska den göra det innan det blir 800 spänn i fickan? Jag ringer och frågar Roger imorgon.

JO, DET VAR DET HÄR MED DEN LÅNGDRAGNA BEEFEN

Låt oss rekapitulera beefen i korta drag:

Först var det bara en halvbeef, ingen riktig SJ-nivå med andra ord. Sen körde det ihop sig och blev en fet sirloin steak. Hackande tv och bredband med självomstartande modem utgjorde de främsta irritationsmomenten. Det stora företaget kontaktades mobiltelefonledes varpå följande skeende vecklade ut sig:

Vecka 1, onsdag: Tekniker anlände. Diagnos: byt modem. Torsdag: Bytte modem, ingen skillnad. Nytt telefonsamtal, tekniker fick åka tillbaka. Natt mellan torsdag och fredag: Åska. Gjorde inte saken bättre. Den blev rent av jättedålig. Nytt samtal via luren och information om att kötid på tekniker ökat dramatiskt sedan dagen före.

Vecka 2, i stort sett varje dag kan man säga: Ingen tekniker. OS rullade på sin första vecka, gammalt modem plockades fram och spelen kunde följas hjälpligt via nätet.

Vecka 3, fredag. Nytt modem landade. Digitalbox fortfarande lika död som en skrivmaskin från Åtvidaberg. Nya telefonsamtal, bla bla bla.

Vecka 4, tisdag. Vilsen tekniker dök upp utanför köksfönstret till synes inspekterande ägorna. För mig hade han gärna fått kolla uppkopplingen istället. Vi fick ju lov att släppa in honom i huset i alla fall. I 93 sekunder. Längre tog det inte för honom att konstatera att vi bör ha digitalbox på plats för att han ska kunna göra en adekvat analys av läget. Han ringer oss på torsdag meddelade han, vi ringer Alans kusiner (a.k.a Det Stora Företaget). Ring ring. Roger på stora företaget ska skicka digitalbox. Onsdag: Digitalbox anlände. Helt odramatiskt. Döm om vår förvåning när det visade sig att den funkade. Torsdag: Vi såg inte röken av tekniker. Varken i trädgården eller inomhus. Fredag: Det är idag det. Bilden hackar emellanåt och modemet har startat om minst en gång idag. Eller var det fler? Vi skulle nog behöva den där teknikern nu.

När jag har tröttnat klart på den här förbannade jävla skiten ska jag nog ringa det där stora företaget igen. Jag har numer en personlig relation med de flesta i den där supporten så det borde bli ett trevligt och småputtrigt samtal.

To be continued skulle jag tro...

DON'T CALL ME, I'LL CALL YOU

Utdrag från ett telefonsamtal (ni har förstås redan listat ut att samtalet förs med en av Alans fjorton kusiner):

- Jo, jag har en beef, öh...eller, reklamation hos er. Tekniker skulle ha kommit i fredags men de ringde igår och meddelade försening och att man hoppades kunna komma senast denna fredag (väldigt lugnt och sakligt framfört)

- Det brukar kunna bli så efter åsknedslag och liknande tyvärr (liknande? Typ jordbävning eller?)

- Vi har alltså varit utan uppkoppling i över en vecka och det känns inte bra. Vad gör ni för att ersätta oss för detta? (fortfarande förvånansvärt lugn och saklig, nästan lite cool advokat-stylee)

- Ring oss när allt är lagat och funkar igen så ska vi räkna fram en skälig ersättning (bra där Alans kusin. Så långt inget att klaga på)

- Ok, då gör jag det helt enkelt (snudd på mesig nu)

- Vill du så kan vi skicka ut mobilt bredband och fri surf tills det är löst (Alans kusin går från klarhet till klarhet). Ni kanske behöver göra bankärenden eller så? Det kostar bara 50 kr. (kostar? Sa han kostar?)

- 50 kr?

- Ja, det är ju ändå hårdvara vi pratar om här (öh, jaha. Var hur hård du vill grabben, ni levererar inte tjänsten och nu vill ni ha betalt för det. Fast jag säger ju inte det. Jag säger en annan grej istället)

- Mm du. Jag får kolla det med min fru och återkomma (lite oklart varför jag ska dra in Fru Nygårds i det här, hushållskassan tillåter faktiskt 50 spänn. Men nu har vi ju vårt Zyxel-modem så hårdvaran är en smula överflödig. Det jag skulle vilja ha sagt är att jag inte vill ha nåt mobilt bredband. Jag vill ha tillbaka vårt fasta bredband, vår fasta telefon och inte minst vår TV. Fast jag sa inte det, jag vet. Men det fattar han väl att det är det jag vill?)

Fortsättning följer. Jag känner att det är ett bra förhandlingsläge just nu. Ska bara försöka bli lite mindre dum i förhandlingshuvudet.

BEEFING ON

Fru Nygårds:

- Det åskade inatt. Jag tror att modemet är trasigt.

Bra beefat av stora företaget som förser oss med uppkoppling mot omvärlden. Nu har de anställt Morgan Freeman i rollen som Lord Almighty och skickat ner en blixt i apparaturen så att hela hårdvaruparken förpassats till de sälla jaktmarkerna. Ett stendött modem och en till synes lobotomerad digitalbox ger för handen ännu ett litet samtal till Alan, Anna & Co. Idag heter människan i andra luren Jonas:

- Tekniker är på väg ut ser jag här och ska vara hos er innan kl 18 idag.

Jag (fortfarande lite dum i huvudet från gårdagen):

- Va bra. Trodde det fanns risk för att han skulle bli försenad. Hur blir det med nya prylar, kan jag hämta i Borlänge?

Jonte:

- Nej, vi skickar alltid de grejerna. De finns inte i våra butiker. Du får vänta tills teknikern varit ut så vi kan få diagnos på grejerna (diagnos kan han få av mig, alldeles gratis: operationen gick bra men patienten dog och på köpet strök även patienten i intilliggande operationssal med).

Här hade jag kunnat gå i clinch med den här Jonas-figuren, men hur förklarar man gårdagens framfiskande av modempaket? Jag kan ju inte gärna referera till Morgan Freeman i helvit klädsel. Inriktar mig på teknikern istället:

- Hur länge har ni öppet ikväll på supporten? Om teknikern kommer idag så kan jag ringa upp och ni skickar nya prylar?

- Det går jättebra. Vi måste veta vad som orsakat att systemet inte fungerar (dödsorsak: blixt rakt i nervsystemet).

Jag (fortfarande lika korkad och naiv):

- Tack för det, då återkommer jag när teknikern varit här.

Avslutning support enligt instruktion 1A:

- Är det något mer vi kan hjälpa dig med när vi ändå har dig på tråden?

I efterhand kan jag önska att det hade kommit ett par förslag från min sida för det här är ju lite av en önskefråga. En kvick snubbe hade på rak arm kastat fram att det vore fint med två grillade med mos och extra räksallad eller kanske en kebabrulle med blandad sås. Allt jag får ur mig är ett tack för hjälpen.

Status kl 18: Ingen tekniker. Det gamla Zyxel-modemet får hoppa in från avbytarbänken och kopplingar som McGyver skulle varit avundsjuk på får ta upp halva golvet i tv-rummet. Beefen lever, men tar paus till på måndag när the Cable Guy kommer igen. Eller gör han?

Life saver till vänster, död patient till höger

RADIOTYSTNAD

Telefon med Alan (fast idag heter han tydligen Anna):

- Vi gör en reklamation på det här och skickar ut teknikern igen. Jag ser här att det bryts mer än 30 gånger per dygn och då kommer hjälp inom 24 timmar med vår garanti.

Jag (lite dum i huvudet sådär som jag är ibland):

- Va bra.

Alan (Anna för den petnoge):

- Fast nu vet vi ju att de ligger efter med 24-timmarsgarantin så det är allt från 1-3 dagar.

*radiotystnad*

- Hallå?

Jag (nu dum och förbryllad i huvudet):

- Hallå hallå. Jaha...vad betyder det här då?

Annalan (jag skriver ihop namnen så att de låter som ett namn som kan representera mina känslor för den häringa servicen de erbjuder):

- Att det kan komma hjälp redan idag eller så får du i värsta fall vänta till efter helgen.

Kanske är det bara jag, men nog fan kan man väl tycka att de åtminstone kunde ha hållit en presskonferens och meddelat att de på eget bevåg ändrat definitionen av 24 timmar från ett dygn till 1-3 dygn.

Det här är ingen jävla halv-beef längre, det är en hel förbannad 500 grams sirloin steak. Game on.

EN HALVBEEF

SJ-beefen fick sig en törn häromsistens när vi åkte tåg till Göteborg tur och retur. En halvtimme försenat på nervägen och nästan i tid på hemvägen. Lite halvbesviken att de nästan kunde leverera avtalad tjänst. Men det finns ju andra som ibland har svårt att skicka vad som utlovats.

I förra veckan fick jag ringa det här stora företaget som förser oss med uppkoppling mot omvärlden och framföra information om att det inte känns ok att modemet startar om sig självt med lite ojämna mellanrum (huvudsakligen när någon håller på att göra mål i valfri lagsport eller har 15 meter kvar att simma i medaljläge), vilket får till följd att tv, internet och fast telefoni blir trasigt för stunden. Ett av svaren man då kan få från supporten är att de uppdaterar och analyserar. Jaha ja. Var det Ewert Ljusberg jag pratade med? Jag kunde i alla fall konstatera att jag hört den förut.

Helgen passerade och när tågåkandet var över kunde vi konstatera att Ewert inte gjort något till fromma för vår uppkoppling. Nytt samtal följer idag (den här gången med Alan. Fast han uttalar sitt namn Allan, som i Edwall) och han kollar lite sådär som man gör när man sitter i support varpå han konstaterar att tekniker ska vara på väg. Nu infinner sig en monumental Ewert-feeling av dejà-vu. Tekniker på väg. Jorå. Men Alan är en rådig snubbe som kör simultana telefonsamtal och kan meddela att entreprenörsfirman som utför tekniksupport hands on faktiskt är på väg under dagen. Tekniksnubbe ankommer, sticker i sin apparatur i diverse lämpliga kontakter och kan sedan meddela att modemet suger ankballe. Nästa steg i processen: Tekniker ringer support och kollar om vi kan hämta nytt modem på det stora företagets butik i närliggande stad. Svar ja.

Sagt och gjort, in med Lilla Sektionen och Systersektionen i den vita bilen tillsammans med defekta prylar. Stick in nunan i en folktom butik och meddela ditt ärende och få ett frågande anlete i synfältet. Han måste kolla på lagret för att se om de har något modem in stock. Detta sker samtidigt som hans osysselsatta kollega tydligen känner sig manad att prata cykel med mig. Hade jag varit han hade jag pratat om vädret istället, men vem är jag att slå mig på bröstet angående tempolopp i cykel? Ingen. Lagerletaren kommer tillbaka och kan meddela att det inte finns något modem att uppbringa. Det tycker jag är en smula märkligt eftersom teknikern kollade lagersaldot på telefon med supporten och framför detta lite ödmjukt. 

-Nja, du vet vårt lagersaldo här stämmer inget vidare med det som han kan se. 

Istället för att påpeka det uppenbara i att de har ett lagersystem som verkar vara i visst behov av uppdatering så frågar jag om han kan kolla om Borlängebutiken har något att erbjuda i modemväg. 

-Nja, du vet deras lagersaldo...osv. 

Då tänker jag (kanske lite irrationellt, vad vet jag) att han kanske kan lyfta telefonen och ringa sina kollegor i grannstaden. Dessvärre verkar han inte bekant med själva telefonkonceptet och mitt i den här diskussionen fiskar en tredje man som tidigare bara figurerat i periferin (typ lagerkille gone suspekt butikutfyllnadskille) upp en låda med ett modem och tillhörande apparatur. Lagersaldokillen konstaterar lite torrt att: 

-Ja, det där är det absolut sista exet vi har. Han hittade ett på lagret ändå (pekar på periferikillen). 

De borde verkligen kolla upp allt som har med lager att göra det här stora företaget alltså. Nu hade det förstås varit på sin plats att jag kollar lite hur det här gick till, men eftersom jag bara vill ha ett nytt modem så bryr jag mig oerhört väldigt lite hur han trollade fram det (så länge han inte tryckt fram det Skalman-style). Vid det här laget är vi så mentalt slut att vi går till Hemköp och inhandlar några Festis och drar hem för att prova defektlösheten i maskineriet.

Resultat: Det flyter på under eftermiddagen.

Resultat kväll: Samma ankballestatus på den här lösningen.

Resultat morgondag: Jag ringer till Alan.

JAG HAR EN BEEF MED SJ - DAG 435

Den som någon gång har åkt tåg med SJ, eller Satans Järnvägar som avdelningen för tokroliga uttryck skulle ha sagt, vet att vara orolig när man sätter foten på trappsteget upp till vagn 5 med förvald destination. Räkna kallt med att minst ett av dessa nerköp är uppfyllt när du ska ut och åka tåg med äss jii:

* Du blir försenad. Jag har genom omfattande empirisk forskning kommit fram till att detta är regel och ankomst enligt tidtabell utgör ett sällaninträffande undantag. Lägg till detta att ju längre du ämnar åka, desto större försening kan du knacka in i kalkylatorn. Tåg till Skåne = Train in Vain.

* Du betalar för mycket. Ett flygbolag från Irland får mycket skit för deras prissättning. Jag utgår från att horden som framför den kritiken aldrig försökt boka tågbiljett på sj.se. För att få billigaste pris ska du veta 90 dagar innan när du ska åka. Vill du ha en ombokningsbar plåt får du lägga till en slant. Ska du ha en som är återbetalningsbar får du betala en summa motsvarande en flygbiljett på samma sträcka. Om du inte vet att du ska åka tåg tre månader i förväg får du stå ut med att biljetten kostar mellan 2-7 gånger mer än om du visste i december att du skulle på konsert i Stockholm i mars. Skulle du mot förmodan vara tidigt ute och boka på morgonen 90 dagar innan din beräknade avresedag så kan du ta fram kalkylatorn igen och räkna med att det på något obegripligt vis är slut på de billiga platserna.

* Du hamnar bredvid en alkoholiserad gruvarbetare som är på väg hem på helgledighet till Dala-Järna. Han pratar företrädesvis högljutt i mobiltelefon med en kompis från Malung. Däremellan knallar han i skytteltrafik bistron tur och retur för att fylla på ölintaget.

* Åker du på sommaren har luftkonditioneringen pajat i din del av det fullsatta tåget. I den luftkonditionerade bistron huserar ett dussintal 18-åringar som precis inlett sin resa mot en veckas party i Bulgarien.

* Åker du på vintern stannar tåget någonstans i Småland pga att det är allergiskt mot den svenska vintern. Naturligtvis stannar det på ett ställe som inte tillåter evakuering. Alternativt blir det elfel på samma ställe och stoppet varar gärna sisådär 3-5 timmar. I utbyte mot 25 riksdaler kan du få en kall Gorby's om du vill ha nåt att äta.

Nu kan man ju inte lasta SJ för killen från Dala-Järna, grabbarna på väg til Bulgarien och att tåget inte tagit sin allergimedicin som det ska. Jag köper det. Men när de jävlarna säljer en biljett till mig för 923 spänn på en tisdagkväll och på den efterföljande torsdagen skickar info om de billiga sommarresorna som innebär att samma sträcka kostar 370 spänn om man bokar på fredagen, ja då blir jag smått lack. Bara så du vet SJ; beefen lever!