Mjukstarta helgen genom att intensivkolla sista helgen av OS. Inflika lite hallindiefotboll och hallindiebandy i pauserna. Bra startskott. Fortsätt sedan genom att på sportlovsveckans första dag ta emot besök från huvudstadens utkanter som helt sonika tar med sig småsektionerna på lite real deal bowling. Avslutar det hela med middag på sportbar. Bra upplägg om man frågar mig.
Sidoeffekt av att ha bowlat på riktigt: Lilla Sektionen får lite hybris när vi fortsätter sportandet på veckans andra dag med att köra bowling på Wii. Killen är förvisso en stjärna på det här:
Men en betackar ju sig ändå för kommentarer som: "Pjoffset fick en stowajk" och "Du äj inte så bja på det häj pappa". Kan inte ens med att rätta honom när han slår sin tredje strike i rad och utbrister "En tjyffel!".
Dag 3: Åka slalom. Sånt har vi gjort förut och det är inga konstigheter med det. Det smöriga föret får vi leva med. Lunch och isglass till efterrätt. Inga konstigheter som sagt var. Snabb hemfärd för att omgruppera och tillsammans med modern i sällskapet dra vidare till Leksand för att fortsätta sportandet men denna gång från läktaren. Det här har vi också gjort förut. Så:
Popcorn utlovas alltid innan avfärd. Inköp planläggs till första periodpausen så att den något falnande geisten hos småsektionerna återvinns under den andra perioden. Mot slutet av densamma - någonstans mellan att Lilla Sektionen säger "Jag vill hem" och Systersektionen konstaterar att "Det är alltid så dåliga domare här" (så klart helt opåverkad av sin närmaste omgivning som absolut under inga omständigheter skulle yttra sig offentligt och högljutt om domarnas kvalitet i en hockeymatch. Absolut inte.) samt knastertorrt och med största allvar att "Pappa borde vara domare i den här matchen" (inte heller som någon direkt följd av att någon henne närstående skulle ha luftat missnöje med rättsskiparna på isen, nej nej) - kan noteras klapprande ögonlock som behöver hjälp att stanna kvar i vaken position. Plan B: köp mer tilltugg. Lite chips och Ahlgrens bilar (även om det känns helt bakvänt att samtidigt sponsra motståndarna) gör susen. Att sedan en sällan skådad sockerkick i kombination med viss övertrötthet gör att det hålls låda från de små nästan hela vägen hem får enbart ses som en bonus i sammanhanget.
Imorgon ska vi försöka åka lite skridskor om de konstfrusna banorna inne i stan tillåter det. Annars spelar vi väl lite bowling på Wii och försöker oss på att strajka in tre i rad. En tryffel är ju aldrig fel liksom.
