DEN OMEDELBARA KÖTTBULLERESPONSEN

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Knappt var den sista köttbullen stekt innan det första omdömet föll:

- Mm. Well done. Kanske lite mer salt.

Kunde ha varit väsentligt mycket värre. Till följd av en febersjuk Lilla Sektionen dröjde nästa utlåtande mindre än 24 timmar. För övervärmda dagisbarn får man lägga manken till vid servering av varma måltider. Till följd av detta gjordes en smör- och creme fraichestinn potatismos som ackompanjerade köttbullarna med den äran. Tyckte jag i alla fall.

- Det var inge gott. Jag vill inte ha det.

Så kallad kappvändare. Innan lunch var det minsann annat ljud i koskällan. Högst upp på önskemenyn stod...köttbullar och potatismos. Men inte faderns uppenbarligen. Det var väl febern som talade kan man tänka. Å andra sidan får man ge honom att han är väldigt tydlig i sin kommunikation.

Innan dygnsfristen var ute återstod att få Systersektionens omdöme.

- Nja, köttbullarna var väl ganska goda. Moset var mycket godare. Det tyckte jag om.

Som sagt, kunde ha varit värre. En får vara glad att det inte var Gordon eller Morberg som var här och fällde utlåtande. Hade det inte varit för att katten har så väldigt bråttom ut igen efter att ha varit inne och vänt under sexti blankt så hade väl även hon dömt ut bullarna som varandes otjänlig föda. Men jag är inte bitter, jag kan väl äta upp dem själv. Släng in lite Gustafskorv i mixen så har jag 1½ kilo öronmärkt krubb. Sköljes ner med lite sommarvin.

MAN LAGAR INTE KÖTTBULLAR HUR SOM HELST

Som rubriken möjligen antyder hafsar man inte ihop ett gäng köttbullar utan ett stort mått eftertanke. För att just du inte ska trampa fel i köttbulledjungeln följer här ett 30-stegsprogram för bästaste resultat.

1. Inhandla duktigt med kravmärkt nötfärs ett par gånger om året och få en inbillad känsla av att bry dig om djuren. Genom att senare äta upp dem. Lägg i frysen. Might come in handy så att säga.
2. Kompletteringsköp fläskfärs att blanda i med nötet. Låtsas att grisen ifråga haft ett lyckligt liv. Högst otroligt dessvärre.
3. Som den köttätare du är, bortse helt och fullt ifrån att grunden till smeten består av färserad kossa respektive svin.
4. Ta nu fram övriga essentiella ingredienser:
- Lök, the size of en alldeles för stor tennisboll. Finhacka hälften för bryning och riv resten.
- Grädde. Cream on top.
- Ett ägg.
- Peppar och såna grejer.
- Lindi Ortega. Hon är lite svår att få tag på nu för tiden, så plocka fram Cigarettes & Truckstops på Spotify så är du redo.
5. Vi har förberett lite som man gör på matbloggar så smeten är redan klar och därmed är det dags att rulla köttbullar.
6. Dansa en stund till The Day You Die när den drar igång. Annars kan du lika gärna lägga ner hela projektet på en gång.
7. Skjuts in med de små liven i kylen i tio minuter.
8. Överväg om det inte borde inkorporeras lite hästkorv i anrättningen.
9. Avstyr punkt nio innan det går överstyr.
10. Spela lite luftgitarr när Don't Wanna Hear It dånar in i öronen via halvfeta hörlurar.
11. Anlägg lagom värme på de rikligt smörförsedda stekjärnen, lägg varsamt och kärleksfullt i dyrgriparna och påbörja magin.

Lugn och fin

12. Kontemplera en stund i sällskap med Heaven Has No Vacancy ljudandes i snäckorna. Är det redan fullt? Inte för att jag har bokat plats, men det är rätt många som skulle bli besvikna kan jag lova.
13. Vänd de små bollarna med försiktig hand och fokusera på att få en fin stekyta och att bullarna blir runda. Inga jävla köttpuckar. Kolbullar göre sig icke heller besvär. Marknaden för köttpuckar och kolbullar är stendöd, tro mig.
14. Se, lukta och njut när köttbullarna börjar anta färg. Spontandansa gärna på stället för bästa effekt.
15. Ta fram en öl, knäck den och låtsas att det är helg. 100% crazy.
16. Kasta dig ned på golvet, låtsas att du är helt blåst och kör 20 armävningar. Återgå till det du höll på med innan. Förmodligen nåt crazy.
17. Häpna över den gyllenbruna färgen i pannan. Ta dig för pannan för att illustrera graden av häpnad.

Häpnadsväckande bruna

18. Mellan häpnadsanfallen, lyssna på låt nr 8 - High - och ta en allvarlig funderare på om det inte är dags att börja knarka. "Gonna get a little bit high today, yes I think I will". Man är ju ändå inne på det förtiförsta året i levnadskalendern.
19. Återgå till sedvanlig inställning till narkotiska preparat sedan 40 år tillbaka och lyd rådet i Use Me: "Don't use maruijana, don't use heroin, don't use cocaine, don't use your medicine. If you wanna use something, I got what you need, if you wanna get your fix, darling use me." Det var väl det jag tyckte att det verkade korkat att börja droga när det har gått så bra hittills utan tjack.
20. Kolla att stunsen är kvar i de små luringarna och plocka dem vid exakt rätt tidpunkt. Förpassa ner i svärmors tupperwarepresentlåda.
21. Smaka av. Vad du än gör, hoppa inte över den här punkten. Du vill inte stå med köttbullen i brevlådan när du stekt klart hela batchen och inse att det var en vansinnigt dåligt anpassad köttsmet.
22. Vid positivt gensvar under punkt 21, fortsätt med vad du håller på med (du håller på att steka köttbullar om du har glömt det). Gå till punkt 23. Nekande respons på förra punkten bör leda till att du lägger ner projektet omgående, låter hela rasket stå kvar där det står och hoppas på att nån som har väldigt lite för sig råkar passera och förbarmar sig över oredan du ställt till med.
23. Ta ut nästa ansamling bollar med kött ur kylen och påbörja slutköttstekningen.
24. Förvånas över att du för tredje gången dansar en egenpåhittad countrydans till The Day You Die.
25. Överväg att skryta om vad du håller på med på valfritt socialt medie. Avstyr. Fokusera.
26. Känn av att det är rätt konsistens på de sista guldklimparna och rulla ner dem tillsammans med övriga redan färdigstekta.
27. Smaka av. Se även punkt 21. Kontrollera att du hållit samma höjd av kvalité genom hela sessionen.
28. Avvärj Fru Nygårds från att smaka av för många köttbullar.
29. Var ganska nöjd med omdömet: "Mmmm. Well done." Ja, man kan ju inte köra medium rare när det är gris i anrättningen.
30. Eftersom du avstått från att delge dina aktiviteter vid spisen på sociala medier lägger du nu ut hela klabbet på en blogg eller liknande plattform, med bilder och hela konkarrongen. Klart. Lycka till!

Well done

ATT AVCEMENTERA

En sån där dag när cementering av könsroller befinner sig på Mars. Utan att man egentligen lägger märke till det. Tills nåt nöt skriver om det på en blogg förstås.

Mannen i hushållet lagar ett enkelt mål kvällsmat genom att koka potatis till ett smör- och mjölkstinnt mos ackompanjerat av korv från Siljans Chark och Mattssons Gustafskorv (obs, ej sponsrade inlägg! De är bra på riktigt och förtjänar lite gratis reklam i en kanal med lika många följare som ett radioprogram på AM-bandet om japanska lackade askar). Samtidigt får han ett ryck och börjar parallellt att blanda samman nöt- och fläskfärs, hackad och riven lök, lite creme fraiche, ett ägg och diverse suspekta kryddor för att rulla fem dussin köttbullar. Han har då ingen tanke på att kvällens blogginlägg i vissa passager kommer att likna en genomsnittlig helguppdatering av en medelsvennes facebookstatus. Medan denna simultankapicitetsfestival är under upprullning ägnar sig hans fru åt att göra upp eld i kaminen och kolla gamla formel 1-repriser på Viasat Motor med den minsta sektionen i familjen. Sen går hon lite oförhappandes till tvättstugan och lagar tvättmaskinen. Som man gör. När tvätten sen är klar hänger mannen upp den. Som man gör. Av bara farten tömmer han diskmaskinen också och fyller den med smutsdisken från kvällsmålet och diverse bunkar från köttbulleäventyret.

Egentligen är det oväsentligt vem av han eller hon som gjorde vad av ovanstående. Och det är det i hushållet ovan och förhoppningsvis många andra hushåll också. Dock inte överallt och den tändande gnistan till dagens ämne var storyn från en gammal klasskamrat som förtäljde hur läkare på en klinik i en stad nära oss beter sig som om det vore legio med könsroller tagna direkt från mitten av förra århundradet. När de manliga läkarna - å fan - kommer till fikarummet måste de kvinnliga medarbetarna ta till flykten - fy fan -för då ska minsann männen ha lugn och ro och nämnda fikarum för sig själva. År 2012. I Sverige. Mina öron trodde inte det var sant. Men det är inget en av de utkörda skulle hitta på. Hon stannade heller inte länge för hon tar inte sån skit. Good on her, för det ska ingen behöva göra. År 2012 alltså. I Sverige. Gubbjävlar.