VILDA VÄSTERN

Ni vet vad man säger är det bästa med Borlänge? Bussen till Falun. 

Lite sådär är förhållandet mellan städerna och har varit så länge jag kan minnas. Detta skulle också understrykas av ett fotat uppslag i Expressen från 1978 som Systersektionens danslärare postade på fejjan häromdan. På de två sidorna finns Falun på vänster sida och beskrivs som idyll medan Borlänge står till höger och tituleras Vilda Västern. Bara 18 km emellan står det också som upplysning. Föga anade jag att Lilla Sektionen har snappat upp stämningarna redan vid låg ålder.

- Pappa, vet du vad jag har sett i Borlänge? (Herregud, han kan ju ha sett vad som helst. Jag avstår från att gissa.)

- Nej, vadå? (Ang. gissning, se ovan.)

- Det var en som cyklade UTAN att hålla i styret med någon hand! OCH HAN HADE INGEN HJÄLM HELLER! (Vi cyklar as we speak om hela det här Vilda Västern-beteendet så ni förstår ju att om man är 5 år och pratar med versaler samtidigt som man trampar cykeln framåt är det oerhört tunga ämnen som dryftas.)

- Ojojoj. (Dagens Vilda Västern alltså, det verkar inte finnas några limits över huvud taget. Svårt att få fram min förfäran i text känner jag här.)

- Och ändå cyklade han helt rakt.

Så. Där har ni Vilda Västern av idag gott folk. Borlänge förnekar sig inte.

ATT RINGA TILL BORLÄNGE

Ett litet telefonsamtal till ett ställe som ligger i en närliggande stad:

- Hej, jag heter Niklas. Jag undrar lite om imorgon kväll vad som gäller med inträde, när de kör igång och lite så där (lite vag avslutning, men jag lämnar öppet för mer info än jag frågar efter).

- Häj (borlängemål in writing om ni undrar). Duuu, jag vet inte faktiskt (svårt att få fram i skrift, men den meningen samt efterföljande från den som svarade i telefonen på andra sidan bör också läsas på borlängemål för bästa effekt).

- Ja, alltså jag har ju försökt att få fram information på er hemsida men den är en smula under konstruktion kan man säga. Det enda som står där är att det börjar 20 och håller på till 24, stämmer det tro?

- Jo, från 20 är det inträde. After work börjar kl 16, men det går inte att boka bord så det är först till kvarn som gäller (eller gällä som man säger i Borlänge).

- Jaha, men när går trubadurerna på då? (så dåligt att fråga efter trubadurer som om det vore några lägereldscasanovor som är på turné, men kallar man turnén för Triple Troubadours så blir det lätt så).

- Dä vet jag intä. Om det är nån trubadur så börjar han väl nån gång, tja, mellan fyra och åtta kanske.

- Nej, alltså de som ska spela är tre stycken som är ute på gemensam turné. Vet du när de går på och vad det kostar?

- Nä, men after worken är ju väldigt populär så det går inte att boka bord till den (vänligen notera att det inte går att boka bord till after worken).

Nu kanske det verkar som om damen ifråga inte faller mig i smaken på något vis, men hon verkar högst älskvärd. Vill bara skjuta in det. Däremot verkar hon lika påfallande dåligt informerad som uteställets hemsida.

- Ok, men finns det någon man kan maila till eller prata med som har lite mer information kanske?

- Nä. Men jag kan ju ta reda på lite mer tills imorgon så kan du ringa tillbaka på förmiddan.

- Det låter bra, jag slår en pling imorgon.

Sen lägger vi på och jag måste medge att jag är en aning beklämd över att tre lysande akter (eller två i Chet O’Keefe och Johan Örjansson. Joe Nolan har jag för dålig koll på, men utgår från att han håller hög klass) stoppas undan så att ingen kommer dyka upp på det där stället i en stad nära där jag bor imorgon kväll. Det är inte bara brister i utskänkningslokalens marknadsföring utan de här tre snubbarnas agenter verkar suga ankballe inom marknadsgebitet. Därför drar jag mitt strå till stacken och gör reklam till säkert ett helt dussin med människor som orkar läsa hela vägen hit. Konsensus:

Imorgon kl 20 (tidigast, men om du kommer tidigare kan du gå på Super After Work, dock utan bordsgaranti) blir det tre singer/songwriters som heter Chet O’Keefe, Joe Nolan och Johan Örjansson som kommer riva av varsitt set på Bolanche i staden Borlänge. Befinner ni er i närheten anbefalles ni således att närvara för fin fredagsunderhållning. Huruvida ni anser att en date med mig och Fru Nygårds är en bonus eller aber är helt upp till er. Var där eller var ett skatteformulär.

TRANSPORTSEKTIONEN RAPPORTERAR

Vi kör tema transport idag, Systersektionen, Lilla Sektionen och jag. För att krydda till det lite extra tar vi med oss Farmodern på äventyr också. Hon har nämligen tipsat om legoutställning på Vägmuseet i Borlänge. Vad månde bliva av detta?

Utsällningen visar sig vara en 30 meter lång monterförsedd legouppbyggnad av diverse transportmedel in action i vardagen. Ett Legoland i kartboksliten skala kan man säga. Men den här grejen har de gjort bra asså:

Lego i sin ädlaste form

En hamn, en flygplats, en stadskärna och så järnvägen på 30 meter. Det blir Legolands filial i Borlänge. Klart slut från den biten.




Bra info

Övriga vägmuseet är - som många andra museum - fyllt med intressant information, både historisk och nutida. Som till exempel de informativa vägskyltarna och modeller av bilar, båtar och andra fordon.


Farmoderns bilfärja från Götet

Störst intresse från yours truly tilldrar sig den här grejen att Sverige före 50-talet hade 700 km småstenbelagd landsväg. Skakigt jovisst, men de som hade det jobbigast måste ändå ha varit de många arbetarna som satte ner de där stenarna. Det är rätt mesigt att jobba på kontor, jag begriper det nu. För att inte tala om männen som ryckte upp rötter från tall och gran med flera grandiosa trädsorter. Möta en sån om natten skulle kräva ett extra par kalsonger i packningen.

I övrigt kan noteras att metropolen Kavelmora är omnämnd på en av väggarna, vilket torde glädja en av Popskolans trognaste läsare. Högst tveksamt om det kvarstår någon Kavelbro i byn dock.

Kavelmora - the place to be. On a bridge.

Avslutningsvis konstaterar Systersektionen att hon och Lilla Sektionen haft väldigt roligt varpå Fadern instämmer att han också hade väldigt kul. Systersektionell respons: Hur kunde DU ha roligt?! Du stod ju bara och läste hela tiden.

DIALEKTSYNTH NÅGON?

Barnen och Fru Nygårds kommer hem från simskolan och det går inte att undvika att notera att de här två juvelerna som vi har avlat fram låter som Gunde Svan. Inte på nåt bra sätt alltså (om det nu finns nåt bra sätt att låta som Gunde Svan på). Här behövs förstås letas reda på en syndabock. Popskolan ger Dialekt-Cluedo:

The usual suspect: Jag. Inte helt omöjligt, men om jag liknar nån svan så är det nog snarare Jan-Öyvind.

The not so suspect: Fru Nygårds. När hon försöker prata dalmål låter hon som Gundeman i det avsomnade radioprogrammet Rally. Avskrives.

Intagen för förhör: Dagis (eller Guldkornens Pedagogiska Omsorg som Fru Nygårds idogt framhärdar. På skånska.) Har de haft dalmålsundervisning nu igen? Får ligga kvar i akten.

På sannolika skäl misstänkt: Borlänge. Det säger sig själv att det får språkliga konsekvenser att gå intensivsimskola i Maserhallen. Tre dagar tog det. TRE DAGAR! Kvarhålles i häkte medan ytterligare bevis samlas in. Case closed mer eller mindre.