ATT HÖRA TALAS OM EN SPEEDWAYSKYTTEFÖRENING

Ni vet när man skrattar så mycket på en dag att det borde vara behäftat med tvångsintagning på institution. Precis så mycket skrattade sju manly men i Stråtenbo igår. Eller så värst manligt var det väl inte. Vi snackade SGI, föräldrapenning och lite om Solvarbo Speedwayskytteförening.

Med två Borlängepöjkä på besök (tillika medlemmar i klubben Varpa) är det lätt hänt att ämnet halkar över på Solvarbo Speedwayskytteförening. Plus får man lära sig hur Varpamedlemmarna håller i ett vinglas (i glasfoten med tumme och pekfinger) vilket tydligen i vissa sammanhang bedöms som fullständigt livsfarligt om man är på lokal eller uteservering då en del klientel kan komma fram och be en sluta med sånt där för att det helt enkelt är förenat med livsfara. Jag har tänkt på den här grejen i ca ett dygn nu och kommit fram till att vederbörande måste ha menat att det är farligt för att det är lätt hänt att vinet slås ut. Någon annan överhängande fara går inte att se i mitt tycke.

I övrigt ägnade sig Min kompis Fredrik åt ett Lifehack som inte gick av för hackor. Tyvärr glömde vi filma (två ggr) men det finns dokumenterat av andra lifehackare som också kallar hela grejen för How to cut tomatoes lika a Ninja. Min kompis Fredrik såg inte riktigt ut som en ninja, men var rackarns cool när han skivade körsbärstomaterna like a tvillingfarsa från Kavelmora. Alla i sällskapet var givetvis mäkta imponerade.

När mörkret sänkte sig över byn passade vi på att skjuta lite straffar på Portman Stråtenroad. Frapperande dålig sikt på en fotbollsplan när det är mörkt ute om man frågar mig. Önskemål om strålkastare till framtida events framfördes från flera håll och det är väl bara att titta över budgeten för underhåll av fotbollsplan. Målvakterna skötte sig med den äran, även om en av två Varpakillar läckte mer än lovligt mot slutet. Dock räddade han min straff då den var på väg rakt mot hans gin & tonic som han ställt på mållinjen. Hade han ställt GTs längs hela linjen hade han garanterat spikat igen helt och hållet.

Avslutningsvis avslutade vicepresidenten i ITFC Sweden samt moi kvällen med ett Spotifybattle. Uppfriskande indeed! Vi höll ut till tresnåret (till skillnad mot på midsommar då klockan var närmare fyra innan vi gav upp, fast det kanske berodde på att vi drack whisky tills flaskan var tom den gången) och var ganska nöjda med oss själva.

Att ha polers från förr, nu, här och där till att stråla samman för en dag i fotbollens och humorns tecken är en formidabel idé. Rekommenderas starkt. Bjud gärna in någon från Solvarbo samt en ninjaliknande farsa så är ni på god väg att få ihop ett slagkraftigt sällskap.

ATT GÅ I FÖRSTA KLASS IGEN

En riktigt bra grej med att ha en förstagluttare i familjen är att övriga får lära sig ett och annat om hur det går till nu för tiden en helt vanlig dag i första klass.

Medverkande:

Systersektionen (producent, regissör, scenograf och rollkaraktär Elev nr 1)

Fru Nygårds (rollkaraktär Elev nr 2)

Fadern (rollkaraktär Fröken)

Lilla Sektionen (rollkaraktär Mattant)

Synopsis: En dag i första klass as we know it. Fröken och regissören förbereder 1: läxbok, 2: matte- och svenskabok och 3: klassrum.

Entré Elev nr 2. Läxbok betas av. Elev nr 1 har redan avverkat samtliga uppgifter på förhand medan Elev nr 2 med iver och djupaste koncentration tar sig an dem. Elev nr 1 har alla rätt medan Elev nr 2 har alla utom ett rätt (ej med i originalmanus, men föredömligt improviserat på min ära) vilket frammanar en viss muntration hos Elev nr 1. Fröken gör notering i böckerna att alla skött sig bra. Guldstjärna till båda.

Entré lunchrast och Mattant. Skolmaten är vad den är, men kanske inte vad den alltid har varit. Mattanten meddelar utan större dramatik att det idag serveras kokt giftsvamp till lunch. Inte mycket mer att säga om det än att det kommer bli en spännande eftermiddag.

Entré Idrottslektion. Mattant har förberett med att tappa upp ett bad men glömmer beklagligtvis själva idrottslektionen. Å andra sidan får man ha i åtanke att mattanterna ytterst sällan är med på idrotten (vid närmare eftertanke ytterst få lektioner över huvud taget faktiskt) så hen är väl ursäktad. Elev nr 2 har fullt upp med andra aktiviteter vad det verkar (eller skolk som det hette förr i tin) medan Elev nr 1 går in med stort hjärta i några för pjäsen hembyggda övningar innan det är dags att göra Mattanten sällskap i badet.

Ungefär så går det till i första klass år 2013. Eventuellt har det smugit sig in en missuppfattning eller två, men i övrigt en ytterst autentisk beskrivning. Då behöver ni inte gå runt och fundera mer på det. Cirkulera.

JAG OCH DET STORA FÖRETAGET - DEL FEMHUNDRATOLV

Alla delar är på plats. Det är modem, digitalbox och en sjuhelvetes massa sladdar. Som sig bör. Det känns ju bra efter tre veckor i cyberskugga. Undrar vad Det stora företaget tycker det kan vara värt. Jag tror jag slår en signal.

- Hej det är Roger (vad är oddsen på det? Samma snubbe som jag snackade med i förra veckan! Han har förstås ingen aning om vem jag är och bryr sig förmodligen väldigt lite i det också för den delen. Men ändå).

Jag återger inte min öppning på samtalet i skrift, ety den är likadan varje gång. Namn, ärende och så vidare. Den sitter nästan lika djupt som info-snacket på jobbet. Efter presentationen lägger jag fram mitt specifika spörsmål för dagen:

- Vi har varit utan era digitala tjänster i tre veckor, TV, bredband och telefoni (sakligt och lugnt, vänligt men bestämt).

- Eftersom ni varit utan våra tjänster längre än 15 dagar så utgår ersättning med 800 kr. Per tjänst. Vi drar av från kommande faktura och eventuellt överskjutande belopp kommer på sån här, vad heter det nu, åh, nu tappade jag ordet (helt klart sämst att tappa saker när man pratar i telefon. Svårt att plocka upp det bara sådär. Fast lättare med headset, no doubt).

- Utbetalningskort menar du? (hur svårt kan det va?)

- JA, precis! Ett sånt skickar vi.

- Ok (bra och fylligt svar av mig där. Låt mig bara plocka upp hakan från golvet. Hade jag aldrig trott. Kanske ska vara utan deras tjänster längre än 15 dagar?)

- Något mer vi kan hjälpa till med? (insert all jordens önskemål om fred, hälsa, bling och roligheter)

- Neeeej, jag tror inte det. Tack.

Därefter avslutar vi samtalet och jag kan konstatera att jag till min förvåning är positivt förvånad. Vem trodde det om Alan och hans kusiner? (Roger m fl). Inte jag.

FLASH: Uppdatering kvälls-TV: Bilden hackar. Ska den göra det? Och framför allt: hur länge ska den göra det innan det blir 800 spänn i fickan? Jag ringer och frågar Roger imorgon.