SKITNÖDIG LITTERATUR

Det är ok att ha krav på demand när det kommer till litteratur för skitnödiga. Man kan inte servera vad som helst, så är det bara. Som av en ren sinkadus kommer här i allmännyttigt syfte några lysande - och förvånansvärt enkla - tips på hur man kan bygga upp en gemytlig skitnödighet.

I regel räcker det med tre intresseområden vad själva lektyren anbelangar:

1. Fotboll
2. Musik
3. Tecknade serier

De flesta människor jag känner älskar givetvis alla tre. Eller två. Eller en. Gillar åtminstone en. Eller har hört talas om en. Det är väldigt sällsynt med folk som inte gillar fotboll, musik eller som helt saknar humor. Om du är en sån kanske det är bäst att sluta läsa här. Om du har någon form av fäbless för fotboll, musik eller humor hänger du med fördel kvar en minut till för en väldigt informationsrik fortsättning. Vi börjar med en bild, det piggar alltid upp så här i mitten av en text.

Topp-trio

För att fördriva tiden är ovanstående publikationer allt man behöver. Major nackdel är förstås att man lätt blir sittandes och så att säga blir marinerad i essensen av sina egna fekalier. Liten fördel är att det är mer eller mindre omöjligt att tappa ner läsdonen i toan (jmfr mobiltelefon).

Om ovanstående på något vis har fått någon sugen på att sitta för sig själv en stund så finns de utvalda tryckta skrifterna bakom den här dörren:

Informativ dörr

Ganska skitbra information om jag får säga det själv. 

Slut på inlägg.

NÄR VINTER ÄR DÅLIGT

Finge jag bara inflika några ytterst genomruttna vinteraktiviteter så skulle det mycket väl kunna råka bli till exempel följande:

* Pump i pumpbrunn slutar pumpa. Det blir verkligen skitjobbigt, luktar skit och är ett jävla skit. Man kan inte skita heller för då blir det skitfullt av skit i pumpbrunnen. Analys av läget kommer förmodligen imorgon förmiddag. Shit happens som de säger.

* Läsa resultat på text-tv från nåt som de kallar VM i indiebandy. Oerhört provocerande. 33-0. Det är väl inget resultat i ett VM? Lilla Sektionen är inte informerad. Lite rädd att han ska skratta ihjäl sig om han hör målfördelningen.

* Prata i telefon från ankomst jobbet tills det är dags för eftermiddagsfika. Skavsår i örat. Hur orkar man med att vara telefonförsäljare? Låter både fysiskt och mentalt allt för utmanande. Tacka vet jag tiden efter halv fem när växeln stänger och man kan få jobba lite på riktigt.

* Åka bil i 30-45 km/h på landsväg 293. Vad är det frågan om? Stockholmare och skåningar på besök? Förmodligen. Inget att jaga upp sig för men 30 km/h på rak 80-sträcka är ett hån mot hela infrastrukturen.

* När det blir så kallt ute att luftluftvärmepumpen (ej att förväxla med pumpbrunn, helt annan grej) slår av sig själv av respekt för elementen i huset. Det blir fruktansvärt kallt inomhus om nämnda element inte är påslagna. Man skulle kunna tänka sig att man sätter igång dem för att höja värmen. Eller så eldar man i kaminen och slår endast på elementen i väl valda delar av huset. Leker lite snål engelsman liksom och får skylla sig själv när det plötsligt ligger en isbjörn bredvid en i sängen och söker värme.

Annars går det bra tycker jag.

MARKNADEN

Det är lätt att man inte tänker på just Smedstorps Marknad när man hör talas om marknaden i allmäna ordalag. Kanske tänker man på att ekonomijournalisterna på Aktuellt rapporterar om marknadens reaktion på Ericssons senaste kvartalsrapport. Men bor man - eller som i vårt fall, hälsar på - på Österlen är det lätt hänt att marknad handlar om ställen som Smedstorp, Tomelilla, Sjöbo och Kivik (i stigande storleksordning). For the record meddelas härmed att dylika marknader inte varit i min smak sedan barnsben. Entre: antimarknadsargument (innan nån ringer marknadsnämnden eller liknande institution så är det här mina högst subjektiva invändningar, men det är det väl ingen som missat):


* Det som bjuds ut till försäljning är skit. Alltså, de står inte och säljer bajs, så är det ju inte. Men inte fan är det långt ifrån. Jag menar, Blixten McQueen med nr 98? Barnen går inte på det (även om Lilla Sektionen väldigt gärna vill köpa NÅT. Han har tydligen fått för sig att man inte kan lämna en sydsvensk basar utan att ha gjort av med pengar).


* På Sjöbo och Kiviks marknader är folk drängfulla på kvällen och rör sig i horder runt marknadsområdet medan de som är nyktra köper träskor, t-shirtar med dubiösa budskap samt tiopack med strumpor som högst sannolikt går sönder inom närmaste fyraveckorsperiod. Antingen bedövar man sinnena med alkohol eller så gör man det med shopping.


* Undermåligt godis. Marknadsgodis är en nischad godisform. Det enda jag har att säga om saken är att det finns en anledning till att det endast säljs på marknader (se även ovan avsnitt om skit och bajs).


* Vårt hushåll är nu försett med en batteridriven rosa hund med glödande ögon samtidigt som Systersektionen är 70 kr fattigare. Det enda jag har att säga om det är att det enda sättet att lära sig om dåliga affärer är att uppleva dem på nära håll. Vad hundskrället anbelangar befarar jag att den går ett hemskt öde till mötes när popularitetsveckan gått över och den förmodligen träffar sina gelikar på en soptipp nära vårt hem inom en inte allt för lång framtid.

Till marknadernas försvar kan dock anföras att det genereras duktigt med stålars till idrottsföreningar, en del flyktig lycka för den yngre generationen i de ambulerande karusellerna samt grillad chorizo till de något äldre årskullarna. Icke att förglömma finns även munkar (munkä om du som läser det här är från Borlänge) av olika sorter och gudomlig karaktär att köpa med sig hem. Det är ju bra.


Som argument pro-marknad finns sedan gammalt även att man träffar så mycket folk man känner. Hur det har överlevt övergår mitt lilla förstånd. Folk är ju antingen upptagna med att a) handla, b) åka karusell, eller c) vara fulla/fylla på med kaffekask. Mig lurar ni inte. Men vi kan göra en deal. Ni kör era marknader och jag stannar hemma. Win-win. Marknaden reagerar högst sannolikt positivt på denna marknadsrapport.