ATT TÄNDA AV

#blogg100 är över nu, men det vore givetvis fullkomligt livsfarligt att tvärt lägga av bara för att det hundrade inlägget är skrivet. Trappa ner, tända av, plana ut, kalla det vad ni vill, men det måste göras (fast det finns tydligen ingen artikel i ämnet på Wikipedia, så det finns ingen riktigt pålitlig källa för att understödja det här påståendet). #blogg101 är här.

Så. Istället för att blogga drog jag ikväll ut på en liten cykeltur i det vackra sommarvädret. Lagom tur på strax under två mil. Folk har ganska svårt för lagom har jag förstått. Nygårds älskar lagom. Folk trampar 30 mil på en gång. Det är ju inte ens nära lagom. Folk är inte riktigt kloka (sk krok som läggs ut för folk som inte är riktigt kloka och inte gillar lagom lika mycket som jag gör) helt enkelt. Folk borde tända av.

EN LISTA TILL

Den häringa bloggen höll väldigt låg profil i slutet av 2013 och en icke avsedd följd av detta var bland annat att det uteblev en lista eller två. Men den kan man ju åtgärda på 2014 tänker jag.

2013 var året när Peace & Love packade ihop och tackade för sig, åtminstone i den för stora kostym som den skaffat sig de senaste åren. Således föll en hel del härlig live-musik bort och som landsbygdsboende familjefar blir det inte mycket livs levandes musik i övrigt. Men. Några gig hinns det med. Och fem fina i kronologisk ordning måste listas. Måste, I tell you!

DEPECHE MODE

En skulle väl ha sett den här gigantiska elefanten i skarven mellan 80- och 90-tal om det skulle varit nåt att skriva hem om. Och på nåt annat ställe än Globen. Men det var ett rackarns drag i Violator-numren. Snygg inramning också.

JOHAN ÖRJANSSON

I sällskap med Fru Nygårds på Stålboms Konditori i Falkenberg. Denna halländska urkraft. Må han nå berömmelse i sin nya skepnad som Basko Believes. En man som vet hur man trollbinder från scenen.

LINDI ORTEGA

En konsertupplevelse nästan i klass med Wilco på Cirkus för några år sen. Det vill inte säga lite det. Tillsammans med Champagne James Robertson var det magi inne på Södra Teatern. Den som har chansen rekommenderas starkt att infinna sig på Pustervik i Götet 16 februari eller kvällen efter på Kägelbanan i hufvudstaden. Väl värt entrépengen.

ISRAEL NASH GRIPKA

En americanaman med band i två ihopbyggda tipitält. Vad kan gå fel med det? Inte mycket. Brottartung snubbe in so many ways.

HÅKAN HELLSTRÖM

Sent överkommen biljett visade sig vara vinstlotten med stort V. Energin. Spelglädjen. Låtarna. Bra snubbe med fantastiskt band. Han har blivit hyllad nog, men låt oss hylla honom lite till. Heja Håkan!

För att säkerställa en lista även för 2014 finns ett par spelningar inbokade, båda med Indochine. Första i Bryssel, andra i Paris. Att jag ser fram emot dem är ett understatement. Vi får se om det blir lika stora stunder som i fantasin.

SEKTSKOLAN - PROLOG

Ibland kan det vara en fördel att driva en blogg som brottas med samma problem som valfri statlig kyrkobyggnad any given sunday förmiddag, nämligen ett försvinnande lågt besökarantal. Ett lysande exempel på ett sådant tillfälle kan vara om man vill starta en sektskola. Och som av en händelse är det precis vad som ska sparkas igång här och nu.

Den här skolidén kommer så klart inte från min egen tröga hjärna utan är pitchad av Min kompis Fredrik. Givetvis. Geniet från Kavelmora. Mina invändningar om att sekter ofta är vassa på det här med repressalier när någon hänger ut dem omkullkastas av ingressen i det här inlägget. Torde vara tämligen ofarligt med tanke på den begränsade (men fantastiska!!) skara som hänger här. Inte så många Raëlianer här va? Om någon av alla de 20-talet medlemmarna i Sverige ändå skulle läsa Popskolan by Nigge så är ni hjärtligt välkomna liksom anhängare av andra mer eller mindre sektliknande sammanslutningar.

Nu ska du väl inte hålla på och skoja på lattjo med folk och deras hängivna tro på något? Jag ser det som högst osannolikt att det kommer att gå att hålla en sektskola utan att göra det. Den som följer Sektskolan får se. Efter prologen kör vi första kapitlet och för att inte vara allt för lössläppt följer förmodligen andra kapitlet. Sen får vi se åt vilket håll det urartar. Medlemmar av Sektskolan by Nigge: följ er ledare in i den enda sanna sektskolan!

VAD VAR DET NU JAG SKULLE GÖRA DEN HÄR VECKAN?

Ni vet den här känslan av att det är nåt man skulle göra, men man kommer inte på vad? Den känslan. Det är lätt att bli lite smått knasig. Men den här gången kom jag på vad det var. Till ingen nytta, men ändå.

Imorgon och på fredag är jag ledig pga inplanerat festivalande. Inte skulle en annan sitta här i soffan och skriva blogginlägg om en festival som inte blev någon festival. En skulle ju vara på festival. Nu bidde det inte så och då får man kolla på film, betala räkningar och plugga in Delta Machine. Jo, men visst. Det blir ju lite musik i alla fall, ety Depeche Mode väntar i Globen imorgon. Och fint förband i Shout Out Louds till på köpet. Hela kalaset till halva priset. Plus tågbiljett förstås. Men ändå. Dessutom får jag med mig en annan av mina kompisar som heter Fredrik och hans Stina. Risk för övertrevlig kväll således. Utan festivalkäk, regnigt väder och horder av överförfriskade tonåringar.

Vi får samtidigt skänka en tanke till horderna av överförfriskade tonåringar som äter festivalkäk i kollektivtrafikstrejkande Norrköping. Må de slippa skavsår, magsjuka och kroppsvätskerelaterade sjukdomar. Må de ha roligt. Bara för att jag inte ska gå på festival behöver inte de liven ha tråkigt. Men blir de bakis får de fan skylla sig själva.

ÄLSKADE SKIVOR - DAG 12

45. TRE MAXISINGLAR - DEPECHE MODE

Vi skulle ner till Uppsala för att fira valborg. Martin pluggade ju där så den vita Opeln, jag vid ratten och Hassel i passagerarsätet. I Knutsson-stereon: Depeche.

Av någon för mig okänd anledning inhandlades aldrig Violator-plattan. Däremot snappades det upp tre av musikhistoriens vassaste tolvtummare. Gillar man inte remixar kan man ju steka dem omedelbart, men jag har verkligen en soft spot för såna här saker. Personal Jesus, Policy of Truth och Enjoy the Silence i utökade versioner. Vad kan vara fel med det?

Triss i ess

Vi måste ha dragit hyfsat tidigt för vi var nere i valborgspartycentralen före lunch och mötte upp med en Martin som var något mer än salongsberusad. Till följd av en arla start som under förmiddagen eskalerat så till den milda grad att när Björn rullade in med tåget nånstans ifrån som jag inte minns så gjorde Martins mage uppror och kastade upp morgonens samlade föda. Dålig karma så tidigt på dagen. Stationskonduktörerna (de heter så) tog inte magsjuka som giltig ursäkt för att låta bli att städa upp efter sig så medan den fyllesjuke repade sig på offentlig bekvämlighetsinrättning fick vi örviga städa upp på perrongen.

Kvällen hade liknande ödesnycker i beredskap för Björne som gav lite näring åt buskarna utanför Martins studentboende. Redan här kan kan man tänka sig att de här tre maxisinglarna borde ha fått sig ett dåligt namn genom att förknippas med överkonsumtion av alkoholhaltiga drycker, men så är icke fallet. Hur är då fallet? Jo, fallet är som så att den här sammankomsten var sista gången (eller senaste kanske?) som vi gymnasiekompisar hade gemensam utekväll. Och det är 20 år sen. När vi väl hamnade på Norrlands nation den där kvällen hade vi hur roligt som helst. Även de som ägnat delar av dagen åt uppkastning.

Dagen efter for vi hem mot Dalom nån gång mot eftermiddagen med maxisinglar på kassettband i Knutsson-stereon. Hem hade vi Björn med oss i baksätet. Han visade överraskande låg uppskattning för C-60-bandet som kompilerats med stor kärlek för största njutning. Our own personal Jesus-tape. Några av Depeche Modes finaste sånger i extended version. Och han hade mage att klaga. Fy på dig Björn.

ETT TELEFONSAMTAL

- Hej, är det Niklas jag pratar med? (VM i försäljningsröst)

- Ja, det stämmer. (VM i att låta som om telefoneraren ifråga kan förvänta sig en torped i sin riktning de närmaste timmarna om han inte slutar upp med säljfasonerna)

- Va bra! Jag vill bara bekräfta att vi har ingått avtal igår. (undertecknad förvandlas i vanlig ordning till levande frågetecken)

- Jag har INTE (lite Ulfbågskt inte) ingått något avtal! (med bestämd och myndig stämma. Som sig bör)

- Jaså? Men jag har en anteckning om att du genomförde ett entimmes träningspass igår. Stämmer det? (anteckning? Vem fan för anteckningar om mina tränings(o)vanor?)

- Jo, men...va? Var ringer du ifrån sa du? (det slår mig att han inte nämnde det, men nu måste jag vinna tid)

- Jag ringer från Träningsverket. (va? Är det som Trafikverket eller nåt?)

- Träningsverket? (jag avstår att dra några paralleller till Trafikverket)

- Precis. Och jag har avtalet framför mig här på skärmen. (men hallå eller, nu går jag snart Christer Ulfbåge på den här göken)

- Men jag har inget avtal med er. (så kallad kontrollerad ilska)

- Försöker du tala om för mig att du inte har träningsvärk idag? (är det gym-Mats som ringer?)

Om man skriftligen kunde illustrera fullständig tystnad medelst att simultant svälja ett tjog med flygfän då munnen fastnat i öppet läge så skulle det ha skrivits precis här.

- Jo...visst har jag det. Men vad har det med avtalet du pratar om att göra? (i sammanhanget tämligen adekvat spörsmål om jag får säga det själv)

- Det är ju det som ÄR avtalet. (man verkligen hör versalerna)

- Träningsvärken? (mvh Mr Fågelholk)

- Ja, du fick ta del av vår kampanj och prova på träningsvärk i två veckor och på köpet fick du också vår unika gåva "Så-ont-i-sätesmusklerna-att-det-är-skönare-att-stå-och-äta". (det där låter klart mycket sämre än en dålig bokklubb alltså)

- TVÅ VECKOR? Då vill jag säga upp det avtalet med omedelbar verkan, tack så mycket. (bra comeback där)

- Uppsägningstiden är tre dagar. (bokklubb kom tillbaka)

- Ska jag ha träningsvärk hela helgen?? (lite för gäll stämma, det får jag lov att erkänna)

- Men du, det var väl inte jag som sajnade upp för träningsvärk? (här får jag en väldigt stark lust att gå Lottoreklamsgubbe i telefonen)

- Nej. (5 år gammal)

- Så bra. Uppsägningen är noterad. Ska vi säga att jag ringer på måndag igen då och bekräftar nytt avtal? (jag tror att han känner att han har mig i ett järngrepp)

- Men jag vill inte ha något nytt avtal med er. (utan eftertryck på inte den här gången)

- Nu har ju jag en anteckning om ett träningspass på dig på måndag morgon. Stämmer det? (men ta ditt jävla anteckningsblock och skicka det till Trafikverket)

- Jo, det är ju tanken. (observera att det inte är antecknat mer än mentalt)

- Så bra. Då hörs vi efter helgen. Ha en trevlig helg. Muhahahaha. (klick)