BLOGG #90 - LITE PAUS OCH SEDAN COLCHESTER

Torsdagar är av hävd en dålig dag för fotboll i UK såtillvida att det väldigt sällan finns någon hel-, semi- eller ens kvartsprofessionell fotbollsmatch att närvara på. Således hoppar jag över att gå på fotboll på fotbollsveckans torsdag trots att det finns en amatörfight en timmes bussresa bort. Men med tanke på vädret och att King Dave tycker att jag ska följa med honom till The Mitre för en ale eller två plus sitta i periferin och betrakta vuxna män diskutera öl med en seriositet värdig ett FN-möte.

Eftersom den här serien främst handlar om matchdagar kan vi väl denna gång nöja oss med att jag konstaterar att det finns många kufar i ett lokalt engelskt CAMRA-sällskap (CAMRA = Campaign For Real Ale). Pubhabitatets motsvarighet till en zoologisk trädgårds ansamling av hopplösa lamadjur.

På fredagen är det dags att träffa Ginge för att se Colchester Uniteds nya arena (plus själva laget Colchester United och Peterborough) som ligger en bit utanför stan (man ser den från motorvägen när man kör förbi för övrigt). Så långt utanför att det ska åkas shuttle bus ut dit. Fotboll nuförtiden alltså.

28/1 Colchester United - Peterborough United 2-1, Weston Homes Community Stadium (4 645)

Som sig bör hänger vi på ett publikt hus före matchen, snackar, käkar pub grub och sköljer ner anrättningen med ale (där tvålade jag till er, vem såg den grejen komma?). Sen är det dags för hela den här shuttle bus-grejen och vis av när jag var i Reading har jag inga höga förhoppningar om själva resan. Bra förhoppningsnivå visar det sig. Förutom att det är ungefär lika kul som i Reading så är det dessutom mörkt. Det är ju ändå januari liksom. Vilket också betyder att det är så kallt att fingrarna fryser till is, näsan blir kall som en iste och fötterna lider alla ishelvetes kval. Löser det hela med en varm choklad i halvtid. Chefsgubbe.

Ginge med anhang blir väldigt glada till slut i alla fall pga Colchestervinst och själv är jag nöjd med att ha sett ännu en arena och nästan allra mest nöjd är jag på tåget för det är det varmt och skönt. Om nu någon undrar vart tåget går så är det till London för vidare färd med Northern Line mot Barnet. Var annars hänger jag en fredag kväll i januari? Törs man gissa på en full English till frukost? Jag sätter mina sista sekiner på det.

BLOGG #24 - INFLYTTNINGSFEST

Vad ska man ta sig till när någon vinstmaximerande tv-kanal i maskopi med ligapamparna plockar ut en rafflande toppmatch för tv-sändning med den idiotiska starttiden 13.00? Tänker de ens på att fansen faktiskt behöver äta en rejäl måltid (helst med hög fetthalt) och även sänka ett par ale (med blygsam alkoholhalt mind you) för att få rätt komposition av näringsriktig föda och vätska i magen? Förmodligen inte. Vad gör man åt det då? Bjuder in till inflyttningsfest förslagsvis.

12/9 Ipswich Town - Millwall 2-0, PR (21 246)

Vid det här laget vet ni att förberedelser inför match är A och O, själva matchen går oftast åt helvete rent resultatmässigt och att eftermatematiken också hör till dagens/kvällens höjdpunkter. Idag fokar vi på pre-match genom att bjuda in grabbsen m fl till house warming party med smörgåstårta, pajer, pizzabullar och inte minst en 17-pintslåda med färsk läcker ale, förflyttad med hjälp av Glynn och hans BMW från The Fat Cat dagen före till vår diskbänk där den stått och gonat till sig i ganska precis 24 timmar. Expertgrejer.

Proffskillar. Don't try this at home.

Vi skickar så klart fram Glynn & John för att testa av ölen. De blir inte besvikna, om en säger så.

Proffskille. Men det här kan ni prova hemma.

Vi skickar fram King Dave att prova käket. Han blir inte besviken, om en säger så.

Förutom de kulinariska läckerheterna gör vi också vårt bästa för att bättra på gängets kunskaper i det svenska språket och skriver lappar för att beskriva vad det är de äter, vad lampa heter på svenska (vad lampa heter på svenska? Ja, ni fattar) och hur man uttalar smörgåstårta. Glynn fallerar något groteskt och får gult kort, men klarar sig ändå från att bli skickad av planen. Övriga hinner njuta en dryg timme (har man lite koll så gör man som firma Glynn/John och kommer kl 11 sharp när puben öppnar så att man hinner mer än att bara smutta på alen/vinet) innan det är dags att knalla iväg de några hundra metrarna ner till stadion.

Jo, vi ska gå nu.

Bra förvärmning om jag får säga det själv. För att toppa det hela får vi hjälp av självaste Ipswich Town och i synnerhet Darren Bent och Pablo Counago som stänker in varsin balja som ser till att det blir en säker 2-0-vinst mot besökarna från London och därmed inkasserar den fjärde raka hemmaviktorian! Som grädde på jordgubbsmoset skickar segern lpswich rätt upp i topp i Championship efter sju omgångar! Vem skrev det här manuset? Glynn? Oavsett vem det är som ligger bakom så måste det ju firas. Pubbesök följt av hemmahäng och egen öltapp. Vi gör inte jättemånga knop dan efter, om en säger så. Spökvarning faktiskt.