BYGGSTENAR MED EN SON

Mitt i alla vuxenbestyr är det skönt när en liten sektion bryter av för lite legobyggande. Det finns inga ramar eller regler, det är bara att freestyla bäst det går. Då kan det till exempel gå så här:

Den till vänster med mycket rosa bär mitt signum medan rekordtornet till höger är signerad Lilla Sektionen. Observera att inga hallucinogena svampar eller rökta grönsaker har förtärts vid framtagande av den skära skapelsen. Inte heller kan Konstfack beskyllas. Det närmaste vi kommer där är umgänget i tonåren med Joel som sedermera blev elev på konstskolan ifråga. Vad kreationen till höger anbelangar är tornet högst på bilden. Det är allt ni behöver veta för att förstå varför jag inte vann just den här tävlingen. Heller. Plus att han lade till ett startljus för Formel 1 längst till höger. Knockout.

ÄR DET VÅR SÅ ÄR DET

Det finns olika aktiviteter när solen kikar fram och kvicksilvret stiger. Någon kanske byter däck och tvättar bilen, monterar en studsmatta, sätter i ett nät i ett fotbollsmål och bär upp vinterattiraljerna på vinden. En annan kanske fiskar fram ett sponsrat lektält och leker att det är vår. Så pass mycket att enda plagg plötsligt utgör en lätt sommarklänning.

- Ta på dig nåt mer är du snäll. Det är inte så varmt som det kanske verkar (säger fadern som är iklädd de trasiga jobbarjeansen med långkalsingar under, tjock tröja och mössa).

- Du förstår inte hur varmt det är här inne i tältet (lika lite som jag får plats i tältet har jag varit inne i det så det ligger ju nåt i det som Systersektionen säger).

- Jag förstår att jag inte förstår hur varmt det är (jag får ju inte ens plats i tältet som sagt var).

- Förstår du? (nej, jag får ju inte plats i tältet)

- Ja. (nej, se ovanstående paranteser)

Släpp sexåringarna loss, det är vår.

NÄTET PAPPA, NÄTET

Det har pågått ett tag. Lilla Sektionens lobbyverksamhet för att få målnätet på Portman Stråtenroad installerat.

Förra veckan:

- Ska vi sätta upp nätet imojjon? (måndag-torsdag).

Uppehåll fredag-tisdag pga faders frånvaro.

- Ska vi sätta upp nätet imojjon? (onsdag-torsdag).

Dessvärre för Lilla Sektionen har samtliga frågor besvarats nekande med tillägget att vi gör det till kommande helg. Skiter små sektioner ganska mycket i. Idag har dock dagen kommit när frågan kan få ett jakande svar.

- Ska vi sätta upp nätet imojjon?

- Ja, det ska vi.

- IMOJJON?

- Ja.

- När du fyller 42?

Åren går fort nu för tiden. Fyra dar efter att man passerat 41 är det dags för nästa födelsedag. Lördag hela veckan tamejfan.

GRUNDKURS I ENGELSK KOSTCIRKEL

Det finns en skev bild av matkulturen i England som antyder dels att maten inte skulle vara god, dels att nyttigheten borde vara föremål för nogsam granskning. Här behövs uppenbarligen någon som kan sätta de här villfarelserna på skam. Jag tar på mig det.

Den engelska kostcirkeln är i mångt och mycket uppbyggd på samma sätt som den traditionella svenska diton. Sju fält i kostcirkeln, dock inga inbördes proportioner angivna (heter det inte portioner förresten?):

1. Mejeriprodukter. Jag har alltid mjölk i teet. Alltid.

2. Kött, fisk och ägg. Kött - bacon och korv som om det vore slut på gris imorgon, ägg - halva tallriken fylld med äggröra, fisk - nej och heller ingen fågel eller mittemellan. Två av tre är grymt bra facit.

3. Rotfrukter, inklusive potatis. Långsamt stekt potatis. Bock i rutan.

4. Grönsaker. Tomat är förvisso en rödsak, men det borde gå att ticka boxen även här.

5. Frukt och bär. Ja, nog fan bär det här långt. Inget att frukta.

6. Bröd och spannmål. Jag idkar faktiskt mjölbojkott så den här punkten kan vi hänskjuta till lunchen, se nedan.

7. Matfett, you bet.

Enkelt. För att säkra punkt 6 dricker man med fördel lunch enligt följande:

Det står spannmål skrivet över hela den här måltiden. Förmodligen kan man även inkorporera frukt och bär-punkten här. Högst sannolikt kulle jag vilja påstå.

För att inte riskera skörbjugg - eller scurvy som man säger i England - bör man intaga en redig middag med kött, grönsaker, spannmål och potatis.

Det finns inget annat land som vet hur man komponerar en måltid på bättre sätt. Gott, nyttigt och energigivande. Men ibland går det fel även för ett land i framkant. Se upp för såna här konstellationer:

Mejeriprodukter och en krokig frukt. Det är sånt här som sänker ett lands BNP och allmänna välmående. Tack och lov för den engelska kostcirkeln.

BREV TILL KUNGADÖMET - I ALL VÄLMENING

Hej England,

Först och främst vill jag tala om för dig att jag älskar dig. Kanske inte förbehållslöst, men ändå till en grad man skulle kunna kalla en smula ohälsosam. Språk, chips, crisps, bacon, pubar, ale, full English, tidningar en masse, taxichaffisar, artighet, Ipswich, fotboll, London, burgare från husvagn, musik, tv-serier och en rad andra prylar tillhör företräden som gör dig till någon att hålla tätt intill och nära hjärtat. Men. Det finns några egenskaper som jag aldrig någonsin kommer kunna fördra. Vis av viss livserfarenhet är jag medveten om att man inte ska ändra på personliga egenskaper som utmärker en karaktär och gör den unik, men det kanske kan vara bra om du blir medveten om vad som retar upp mig en del.

* Varför finns det grön gubbe vid övergångsställena hos dig? Vem klockade längden på gröngubben, Usain Bolt? Till denna dag har ingen någonsin hunnit över vägen innan mannen i grönt försvunnit från trafikljuset. Det är inte bra. Jag kan inte ge grönt ljus åt sånt här.

* Du envisas med att ha kvar betalningsmedel som inte är värda någonting utan bara tar upp en massa plats i fickan. Vad är dealen med att ha fem kilo småskrot i lomman? Det är inte bra. Inget jag kan slå mynt av.

* Hos dig går folk runt med små barn på stan precis som hemma i stan där jag bor, men med den väsentliga skillnaden att dina barn har koppel. Det är inte bra. Jag kopplar inte det.

* Platser heter konstiga saker som ni uttalar på ett jättekonstigt sätt. Leicester, Gloucester, Reading, Wycombe och Portsmouth för att ta några exempel. Vem är ansvarig för det här egentligen? Det är inte bra. Jag kan göra ett uttalande om uttalet och det är att det inte är uttalat bra det här.

* Är det hela världen om någon missuppfattar köordningen en enda gång? Om kön till bussen sträcker sig 50 meter och nån stackare råkar förvilla sig in i kön från fel håll, kan vi ge personen ifråga en chans att rätta till sitt misstag och inte bli verbalt och blickmässigt slaktad av alla pensionärer i kön? Det är inte bra. Jag kan dock tänka mig att köa för att få bukt med det här ofoget.

* Jo, du den här grejen med att öppna och stänga en dörr till en tågvagn genom att sträcka ut handen genom dörrfönstret och vrida om handtaget. Allvarligt, vad var det för idioter som designade de dörrarna och vagnarna? Vi kan ju knappast lasta en snubbe för det här, det måste ha varit en massiv kollektiv designkollaps utan motstycke i världshistorien. Det är inte bra. Nästa gång bör man överväga att sätta ett dörrvrede även på insidan av dörren. Jag är medveten om att jag inte är designer av tågvagnar, men det är liten grej som jag har plockat upp medelst tågåkande i andra mer eller mindre civiliserade länder. Bara en tanke, gör som du vill.

"Jag vet, vi kör bara med ett handtag! På utsidan!!" 

* Vid upprepade besök har jag uppmärksammat att ni kör bil på fel sida av vägen. Ni måste sluta med det, det är inte bra. Folk kan bli överkörda från fel håll.

* Nu kanske du tror att jag hittar på, men en blandare innebär inte att man tar kallt vatten från ena hållet och varmt från det andra och blandar själv i sina händer. En djupfryst näve tillsammans med en brännskadad dito blir inte bra. Låt kranen själv blanda. Jättebra uppfinning. Finns i flera länder nära dig faktiskt.

* Regulations. Dina medborgare hänvisar till regulations så fort man med hjälp av sunt förnuft försöker åberopa lite vardagsflexibilitet. Bara för att det står i regelboken att det är si och så betyder det inte att personlig initiativförmåga och logiskt tänkande ska behöva stå billbaka till förmån för irriterande petimeteruppförande. Det är inte bra. Regulera inte mera, regulera mindre.

* Vem är det som har lärt folk att säga att platser som är inom gångavstånd ligger “a five minute walk, maximum ten” borta när det egentligen tar en halvtimme och hade underlättats kraftigt med utrustning avsedd för vandring i kuperad terräng? Det är inte bra  Inför genast tidsuppfattning som eget skolämne. Tiden är ur led i ditt land.

* Vem utanför dina gränser vet vad en trekvarts mile är? Du har säkert hört talas om metersystemet om du kollat Discovery Channel någon gång. Skitbra grej. Det sättet ni håller på och mäter saker = inte bra. Tiden är utmätt för ditt system, stega upp några meter istället så löser vi det här snabbt och smidigt. (Du kan få behålla pint istället för liter by the way. Bara på puben dock. Skönt att kunna kompromissa).

Nej du, nu får vi sätta stopp här. Vi får fortsätta en annan gång. Det verkar som om du har en hel del att jobba med här. Det är ju inte du, det är jag. Men ta det som små möjligheter till förbättringar så du inte gräver ner dig till följd av de här små upphakningarna. Herregud, bacon, chips och ale väger upp det mesta. Vi ses snart igen. Du kan väl beta av ett par av punkterna till dess. Tack för hjälpen.

Med vänlig hälsning
Mr Nygards

DET HÄR KAN GÅ HUR SOM HELST

Ponera ett dagsschema med guidad tur på Ipswich Towns träningsanläggning följt av en guidad tur på hemmaarenan Portman Road och slutligen en grillafton med de kära norska Ipswichsupportrarna. Känns ju uppstyrt, men kan faktiskt gå hur som helst. 

En träningsanläggning för professionellt fotbollskickande osar mycket pengar och högpresterande individer, men i det här fallet också en familjär känsla. Det är inte förstå gången som blogginnehavaren är här, men det är alltid lika trevligt att vara på plats. Vi får kika lite på a-lagets uppvärmning till dagens träning. Mer än så avslöjas ej och vi måste avlägsna oss omedelbums eftersom man aldrig vet om det läggs ut info på sociala medier som snappas upp av morgondagens motståndarlag på något vis. Verkar osannolikt, men man kan ju förstå att det inte bör komma till varken motståndares eller allmänhetens kännedom att det vid varje uppvärmning finns en spelare som mjukar upp iklädd banankostym pga framvald till sämste man på föregående träning. I England kallas detta för banter, i Sverige tror jag vi brukar säga pennalism.

Mr Milton & Mr Pajas

Gamle Ipswichhjälten Simon Milton visar oss gymmet och snackar om livet som fotbollsspelare och får som avslutning ett tack i form av en ITFC Sweden-halsduk och ett paket med ölunderlägg. Ett trettiotal skandinaver lommar nöjda tillbaka mot puben/stan/insert annan valfri destination. Innan rundturen på stadion hittar både öl och te ner i strupen på honom till höger på bilden ovan. Att det är chips till ölen goes without saying.

Stadium tour är inte heller första gången men tror aldrig jag får nog av att spatsera runt där inne i läktarnas innandömen, styrelserum, players lounge, omklädningsrum, säkerhetsrum osv. Guiden är duktig och entusiasmerande, det tas bilder till både höger, vänster och rakt fram och minsann om det inte fastnar en och annan film också. Som den här med Ipswichs nye tränare, direkt in från Malmö:

När den nye tränaren sagt sitt tackar vi med att hänga ännu en halsduk runt en Ipswichmänniska som vi gillar. Guiden blir givetvis överväldigad och kan inte tacka nog för tillskottet i garderoben. Känns bra. Det är så här vi jobbar.

Kvällen kan gå hur som helst. Vi ska hänga med norrmännen till en pub som ingen av oss varit på innan och idka grillning. Ingen vet riktigt vad som ska grillas, vem som utför själva grillningen eller något annat heller för den delen. Puben visar sig vara en riktig local med mönstrad heltäckningsmatta och odekorerade väggar, en riktig sunkpub helt enkelt. Sånt måste man ju bara gilla. Oväntad händelseutveckling:

* En av grillmästarnas mamma har inte hunnit leverera varken korv eller lök till grillen vid tiden för vår ankomst. Det hade man ju inte räknat med. Åtgärdas dock tämligen omgående varpå både korv och lök anländer oskadda.

* Det dukas plötsligt upp för pokerspel. Fram åker ett pokerbord, ett antal spelare och en väska med marker. Intressant upplägg.

* Mitt i pokerspelandet flyttas bordet ett antal meter för att ge plats åt hugade karaokespekulanter i lokalen. Lika oväntat som välkommet inslag. Det här kan gå hur som helst.

* Det dyker upp två svenskar som anlänt under dagen till Ipswich och som ingen har träffat innan. Hur de har lyckats hitta till sunkpuben är helt obegripligt. Well done liksom.

* En av norrmännen kliver upp och river av en Billy Joel-låt. Gubben kan sjunga visar det sig. Hjälte. Kan förstås inte hålla sig och hinner riva av ett par låtar till innan vi avlägsnar oss från lokalen under lite banter från kvarvarande norrmän: Cheerio, Cheerio osv. De har humor våra grannar.

Klockan visar på cirka halvelva när vi går därifrån och vi har alla samma känsla när vi tittar in genom fönstren på det alkoholstinna sällskapet som är kvar där inne. Det här kan gå hur som helst.

AFTERNOON TEA

Det här kanske kan tyckas inte hör hemma på en fotbollsresa men idag har jag och min far varit på afternoon Tea. Han drack kaffe och åt en kaka, jag drack te. Det kallas kultur. Nu ska vi till puben på grillafton. Med ett gäng norrmän. Det här kan gå hur som helst.