Det är skönt när en avkomma vid nattningen plockar upp livsnödvändiga skills i rakt nedstigande led från sin fader.
- Pappa?
- Ja?
- Vajföj äj han den bästa polisen?
- Vem då?
- Polismästajen.
Fatta potentialen i den här ordvitsaren i vardande (även om denna var fullständigt omedveten). Kan bli hur stort som helst.
Idag handlar det mest om nån ramsa som handlar om norsk och torsk (de inte bara rimmar, de förekommer ofta i samma mening). Som fader är det på sin plats med en pedagogisk upplysning.
- Ibland säger man att man torskar om man förlorar. Som att Leksand torskade i lördags.
- Du menaj som att Bjynäs tosjkade?
Vi får bryta här. Det blir med största sannolikhet inte bättre än så här. Ever.
tisdag 15 oktober 2013
måndag 14 oktober 2013
SÄSONGEN ÄR IGÅNG!
Igår plockade Stråtenbo in sommaren på vinden. Idag drog hallindiesäsongen igång. Makan till dramatik får man leta nogsamt efter.
Hallindiefotbollen drar igång först, som sig bör. Det är bara mål och och boll som måste fram. Hallindiebandyklubborna måste ju värmas och böjas först.
Inledningsvis är spelet närmast oförskämt hafsigt. Lilla Sektionen får dock efter en katastrofal början och underläge med 2-0 fart på benen och inte minst skotten. Han skjuter som en flodhäst numer och det är inte helt säkert när han passerar köket och drar på en rökare som landar rakt i kryddburksamlingen. Som ett brev på posten kommer säsongens första gula kort. Fadern (tillika spjutspets i Popskola by Nigge BK) vädjar till den yngre generationens omdöme och meddelar att nästa kryddburksvältning kommer rendera en annan färg på kortet. Det avskräcker icke den unge mannen som stövlar på och vinner första matchen för säsongen med 9-7. Resultatet tydligt presenterat av resultattavlan:
.JPG)
Dessvärre går tavlan sönder en bit in i hallindiebandyfighten så vi får hålla ställningen i huvudet. Lite oklart vad som menas med att den är trasig, men eventuellt har det nåt att göra med att Lilla Sektionen inte får göra mål medan motståndaren uppdaterar resultatet. När han väl gör mål dyker en välbekant feature från föregående säsong upp som en gammal favorit från förr: reprisen. Om man som motståndare missat något finns det alltid en extra chans att få se den exakta bollbanan. Vi snackar DEN EXAKTA BOLLBANAN. Tittar man bort får man rött kort. Tänk på det om ni möter Lilla Sektionen i hallindiebandy någon gång.
Även i hallindiebandy haglar kort av diverse färger. Knappt har matchen börjat förrän Popskola by Nigge IBK har lobbat bollen i knoppen på Lilla Sektionen varpå bolluslingen retsamt studsar in i nätet. Renderar gult kort. Tydligen ny regel för säsongen. Måste läsa regelboken igen. Efter halva matchen bryter den lille hallindiebandykillen för skotträning. Hallindiebandyns power break. Inte mig emot. När han är klar kör vi vidare. Mitt första målförsök ser en motståndare som springer mot eget mål för att hinna ikapp bollen, tappar klubban och får ytterligare en balja i arslet. Mitt jubel fastnar dock i halsen då det visar sig att ett dylikt grepp uppenbarligen resulterar i ytterligare ett rött kort. De här nya reglerna alltså. Måste läsa regelboken igen. Ett plus är dock att rött kort inte betyder att man måste lämna spelplanen. Extra tur då jag råkar avsluta den röda kortodyssén med att skjuta ett hårt skott på Lilla Sektionens häl. Kapitel 1 paragraf 1 i den nya regelboken. Skjut inte på motståndarens häl. Rött kort. Måste läsa regelboken igen.
De röda korten till trots lyckas Popskola by Nigge-laget ta matchen till sudden death. Dessvärre är motståndaren för stark och avgör i första anfallet i förlängningen. 5-4 och game over.
Lilla Sektionen springer några varv runt murstocken för att värma ner. Han hoppar över stretchen för den här gången. En riktig vinnare. Säsongen är igång. Nu väntar vi bara på att hallindiehockeysäsongen ska bränna av sin första fight.
Hallindiefotbollen drar igång först, som sig bör. Det är bara mål och och boll som måste fram. Hallindiebandyklubborna måste ju värmas och böjas först.
Inledningsvis är spelet närmast oförskämt hafsigt. Lilla Sektionen får dock efter en katastrofal början och underläge med 2-0 fart på benen och inte minst skotten. Han skjuter som en flodhäst numer och det är inte helt säkert när han passerar köket och drar på en rökare som landar rakt i kryddburksamlingen. Som ett brev på posten kommer säsongens första gula kort. Fadern (tillika spjutspets i Popskola by Nigge BK) vädjar till den yngre generationens omdöme och meddelar att nästa kryddburksvältning kommer rendera en annan färg på kortet. Det avskräcker icke den unge mannen som stövlar på och vinner första matchen för säsongen med 9-7. Resultatet tydligt presenterat av resultattavlan:
.JPG)
Dessvärre går tavlan sönder en bit in i hallindiebandyfighten så vi får hålla ställningen i huvudet. Lite oklart vad som menas med att den är trasig, men eventuellt har det nåt att göra med att Lilla Sektionen inte får göra mål medan motståndaren uppdaterar resultatet. När han väl gör mål dyker en välbekant feature från föregående säsong upp som en gammal favorit från förr: reprisen. Om man som motståndare missat något finns det alltid en extra chans att få se den exakta bollbanan. Vi snackar DEN EXAKTA BOLLBANAN. Tittar man bort får man rött kort. Tänk på det om ni möter Lilla Sektionen i hallindiebandy någon gång.
Även i hallindiebandy haglar kort av diverse färger. Knappt har matchen börjat förrän Popskola by Nigge IBK har lobbat bollen i knoppen på Lilla Sektionen varpå bolluslingen retsamt studsar in i nätet. Renderar gult kort. Tydligen ny regel för säsongen. Måste läsa regelboken igen. Efter halva matchen bryter den lille hallindiebandykillen för skotträning. Hallindiebandyns power break. Inte mig emot. När han är klar kör vi vidare. Mitt första målförsök ser en motståndare som springer mot eget mål för att hinna ikapp bollen, tappar klubban och får ytterligare en balja i arslet. Mitt jubel fastnar dock i halsen då det visar sig att ett dylikt grepp uppenbarligen resulterar i ytterligare ett rött kort. De här nya reglerna alltså. Måste läsa regelboken igen. Ett plus är dock att rött kort inte betyder att man måste lämna spelplanen. Extra tur då jag råkar avsluta den röda kortodyssén med att skjuta ett hårt skott på Lilla Sektionens häl. Kapitel 1 paragraf 1 i den nya regelboken. Skjut inte på motståndarens häl. Rött kort. Måste läsa regelboken igen.
De röda korten till trots lyckas Popskola by Nigge-laget ta matchen till sudden death. Dessvärre är motståndaren för stark och avgör i första anfallet i förlängningen. 5-4 och game over.
Lilla Sektionen springer några varv runt murstocken för att värma ner. Han hoppar över stretchen för den här gången. En riktig vinnare. Säsongen är igång. Nu väntar vi bara på att hallindiehockeysäsongen ska bränna av sin första fight.
söndag 13 oktober 2013
BITTER, JAG?
De här inläggen som blivit inlagda som inlägg på den här bloggen lever sitt eget liv och själv har jag ingen som helst koll på vad de har innehållit. Således löper varje inlägg risken att ha blivit publicerat, delvis eller eventuellt i sin helhet (sätter man jordens alla apor att skriva maskin så kommer de till slut att ha skrivit en instruktionsbok till din inspelningsbara digitalbox och hela den biten), åtminstone en gång tidigare. Jag chansar på att följande inte förekommit i alltför stor utsträckning och om jag chansar fel får ni helt enkelt ursäkta min totala inkompetens på området.
Jo. Det var ju det här med sociala medier och vad som är gångbart och inte på dem. Rent generellt verkar det gå ut på att folk fiskar likes, retweets och allt fan vad det är. Skulle en annan ha jobbat efter den devisen skulle en begått socialt medie-självmord för flera år sen. Så sjukt dålig är undertecknad på att behaga massorna. Asdåliga ordvitsar och random bilder på sånt jag gillar är tydligen inte vad gemene man och kvinna önskar ta del av i sitt vardagliga liv. Efter ett flertal år på den sociala mediebanan kan bland annat följande konstateras (skulle vi ta upp alla observationer är vi tillbaka vid den suicidala referensen ovan så vi håller oss till nedanstående, ok?)
Mat
Folk är ju inte kloka med vad de publicerar av mat på Instagram, Facebook och Twitter. En pyttipanna eller grillad karré med bea har väl de flesta redan sett? Eller? En gång fotade jag korv och makaroner och det verkade det som de flesta kände till men inte blev särskilt exalterade över. Konstig värld.
Barn
Vill man ha uppmärksamhet på sociala medier kan man skicka ut bilder på barn (det verkar mest uppskattat om man lägger ut porträtt av diverse slag av sina egna barn för annars kan det uppfattas en smula mysko har jag förstått). En nackdel är att barnen sällan tillfrågas. Det har ju inte hindrat den här snubbekompisen när det gäller att blotta småsektionernas förehavanden utan att be om lov att publicera deras storartade tankebanor. Men jävlar vad det drar läsare till bloggen!
Musik
Folk ba, jaja lägg av nu.
Natur
En bild på vacker natur är vackert och förtjänar uppmärksamhet, men det är ju smått löjligt vilken boost naturen skulle ha fått om den hängde på sociala medier. Utan att överdriva skulle man kunna tänka sig att det skulle stiga naturen åt huvudet (eller trädkronorna, bergstopparna eller vad ni nu vill infoga för naturrelaterad huvudmetafor of your choice). Skickade ut den här till världen idag:
.JPG)
Den tog skruv den. Folk ba, JARÅ! Note to self: spegelblankt vatten, träd i höstskrud och blå himmel. Standard pusselbild. Gillas av folket. Naturen går runt hela söndag eftermiddag med näsan i vädret. Sjuk värld vi lever i.
Humor
Hur vet man om man kommit på nåt roligt? En aning oklart, humormanualen är lång och snårig med många fallgropar. Oftast när du sitter hemma i soffan och sälklappar åt dina egna skämt kan du räkna med att världen kanske inte riktigt är redo ännu (med du menas i detta fall jag, men det ser bättre ut om du tar på dig det här för det är lite jobbigt tycker jag) för att lägga av ett gapflabb till just ditt eminenta och högintellektuella humorbidrag till en molnfri söndag i oktober.
.PNG)
1 retweet och 1 favoritmarkering. Vad är det för fel på folk? Här lägger man fram en ordvits så sylvass och aktuell med en referens till vm-kvalsmatchen som gått av stapeln dagen innan. Reprielmander. Det är ju skitkul, jag satt och skrattade i soffan i en kvart. Men vad fick jag för det? 1 retweet och 1 favoritmarkering. Vad är det för fel på folk?
Ursäkta mig medan jag går och begår socialt medie-självmord.
OBS! Ring nu inte 112, jag ska bara lägga ut ett annat roligt skämt som jag just kom på och som ingen kommer att begripa sig på. Det är lite så jag jobbar.
Jo. Det var ju det här med sociala medier och vad som är gångbart och inte på dem. Rent generellt verkar det gå ut på att folk fiskar likes, retweets och allt fan vad det är. Skulle en annan ha jobbat efter den devisen skulle en begått socialt medie-självmord för flera år sen. Så sjukt dålig är undertecknad på att behaga massorna. Asdåliga ordvitsar och random bilder på sånt jag gillar är tydligen inte vad gemene man och kvinna önskar ta del av i sitt vardagliga liv. Efter ett flertal år på den sociala mediebanan kan bland annat följande konstateras (skulle vi ta upp alla observationer är vi tillbaka vid den suicidala referensen ovan så vi håller oss till nedanstående, ok?)
Mat
Folk är ju inte kloka med vad de publicerar av mat på Instagram, Facebook och Twitter. En pyttipanna eller grillad karré med bea har väl de flesta redan sett? Eller? En gång fotade jag korv och makaroner och det verkade det som de flesta kände till men inte blev särskilt exalterade över. Konstig värld.
Barn
Vill man ha uppmärksamhet på sociala medier kan man skicka ut bilder på barn (det verkar mest uppskattat om man lägger ut porträtt av diverse slag av sina egna barn för annars kan det uppfattas en smula mysko har jag förstått). En nackdel är att barnen sällan tillfrågas. Det har ju inte hindrat den här snubbekompisen när det gäller att blotta småsektionernas förehavanden utan att be om lov att publicera deras storartade tankebanor. Men jävlar vad det drar läsare till bloggen!
.JPG) |
| Läsarmagnet av rang. |
Folk ba, jaja lägg av nu.
.PNG) |
| Tjatar väl en gång till dårå |
En bild på vacker natur är vackert och förtjänar uppmärksamhet, men det är ju smått löjligt vilken boost naturen skulle ha fått om den hängde på sociala medier. Utan att överdriva skulle man kunna tänka sig att det skulle stiga naturen åt huvudet (eller trädkronorna, bergstopparna eller vad ni nu vill infoga för naturrelaterad huvudmetafor of your choice). Skickade ut den här till världen idag:
.JPG)
Den tog skruv den. Folk ba, JARÅ! Note to self: spegelblankt vatten, träd i höstskrud och blå himmel. Standard pusselbild. Gillas av folket. Naturen går runt hela söndag eftermiddag med näsan i vädret. Sjuk värld vi lever i.
Humor
Hur vet man om man kommit på nåt roligt? En aning oklart, humormanualen är lång och snårig med många fallgropar. Oftast när du sitter hemma i soffan och sälklappar åt dina egna skämt kan du räkna med att världen kanske inte riktigt är redo ännu (med du menas i detta fall jag, men det ser bättre ut om du tar på dig det här för det är lite jobbigt tycker jag) för att lägga av ett gapflabb till just ditt eminenta och högintellektuella humorbidrag till en molnfri söndag i oktober.
.PNG)
1 retweet och 1 favoritmarkering. Vad är det för fel på folk? Här lägger man fram en ordvits så sylvass och aktuell med en referens till vm-kvalsmatchen som gått av stapeln dagen innan. Reprielmander. Det är ju skitkul, jag satt och skrattade i soffan i en kvart. Men vad fick jag för det? 1 retweet och 1 favoritmarkering. Vad är det för fel på folk?
Ursäkta mig medan jag går och begår socialt medie-självmord.
OBS! Ring nu inte 112, jag ska bara lägga ut ett annat roligt skämt som jag just kom på och som ingen kommer att begripa sig på. Det är lite så jag jobbar.
torsdag 10 oktober 2013
TRE ÄR EN FÖR MYCKET
Vi tittar på hockey. Ni vet sporten med tjockisar som burväktare. Luleå mot Färjestad, dvs helt ointressant match. Dock. När det blir power break klipper de in mål från de andra arenorna när övriga fetlagda målisar med stor iver kastar in puckar till höger och vänster.
- Titta, där är Skellefteå som ska spela mot Leksand på lördag när vi ska dit och titta. Fast idag spelar de mot HV.
- Jaha, spelaj de mot Skellefteå? (bra analys så långt)
- Ja, Skellefteå AIK heter de faktiskt.
- Va? Spelaj Skellefteå mot HV och AIK??! (det börjar brinna till lite)
- Nej, de heter Skellefteå AIK.
- Äj det Skellefteå mot AIK??! (förvirringen är total)
- Nej, det är Skellefteå AIK mot HV.
- ?? (infoga 4-årig hjärna on fire)
- Skellefteå heter AIK i efternamn kan man säga.
- Jaja. (? har blivit !)
Det var väl inte så svårt. Slutanalys följer vid ställning Luleå 2 Färjestad 0:
- Det blij 5-2 till Fäjjestad.
- Jaså?
- Ja. Luleå göj inga flej mål nu.
Sen vänder han på sig i soffan och somnar. Inte så svårt det heller.
- Titta, där är Skellefteå som ska spela mot Leksand på lördag när vi ska dit och titta. Fast idag spelar de mot HV.
- Jaha, spelaj de mot Skellefteå? (bra analys så långt)
- Ja, Skellefteå AIK heter de faktiskt.
- Va? Spelaj Skellefteå mot HV och AIK??! (det börjar brinna till lite)
- Nej, de heter Skellefteå AIK.
- Äj det Skellefteå mot AIK??! (förvirringen är total)
- Nej, det är Skellefteå AIK mot HV.
- ?? (infoga 4-årig hjärna on fire)
- Skellefteå heter AIK i efternamn kan man säga.
- Jaja. (? har blivit !)
Det var väl inte så svårt. Slutanalys följer vid ställning Luleå 2 Färjestad 0:
- Det blij 5-2 till Fäjjestad.
- Jaså?
- Ja. Luleå göj inga flej mål nu.
Sen vänder han på sig i soffan och somnar. Inte så svårt det heller.
tisdag 8 oktober 2013
ATT VARA HOCKEYMÅLIS
Har verkligen ingen aning, men kan verkligen föreställa mig att det skulle skitas i hockeybrallan om jag av någon outgrundlig anledning hamnar som sista utpost i en hockeyrink iförd feta benskydd, plock, mask och hela den biten. Jag tar det för högst osannolikt att så skulle bli fallet. Åtminstone om man ska tro det vandrande hockeylexikonet Lilla Sektionen:
- De äj de tjocka som blij hockeymålvaktej.
Hela den här grejen med hockeymålisar handlar alltså inte bara om vadderade hårdingar på konstiga skridskor som ska stoppa pucktrissor som kommer farande i hundrafemti knyck. Det rör sig tydligen också om att mota florerande fördomar hos den yngre generationen. Lite grann som den här grejen med att fotbollsmålisar skulle hamna i buren pga för dåliga utespelare. Kanske inte har kommit till allmän kännedom, men det är ju precis tvärtom. De som spelar ute är för dåliga målisar. Simple as that. Men mest av allt - och här pratar jag av egen erfarenhet - är målvakter i allmänhet inte så lite dumma i huvudet. Och då snackar vi bara om fotbollskeepers. Skulle man på ett helt ovetenskapligt sätt rada upp olika sorters målisar efter vansinnesgrad skulle det högst troligen se ut på något liknande vis (mest korkade längst ner. Det blir mest spännande så):
FOTBOLL
Det värsta som kan hända är att man får ett hårt skott rakt på skrotum. Eller att man kastar sig med huvudet före rakt in i stolpen. Men då är man ju lika dum som en bandymålis, minst.
ISHOCKEY
Att inte alla puckmotare bär helvit Jasonmask är ett underbetyg i sig, men kul att de har baseballhandske på vänsterlabben. Alla moderna skydd har dock tagit bort farlighetsfaktorn. Låg risk för puckar i fejset, på halsen eller i nacken. Annat var det på Honkens och Abris tid då det räddades puckar med gubbkepa och struphuvud om vartannat. Rekommenderas dock ej pga förenat med direkt livsfara.
BANDY
Bollen är stenhård, isen är stenhård, skotten är stenhårda och målvakterna är stenhårda. Och skapligt knasiga som ställer sig på mållinjen.
HANDBOLL
Med jämna mellanrum får de brottarhårda skott mitt i plytet från typ 2 meters håll. Var man inte dum från början är risken överhängande att man blir det efter några såna smällar.
BASKET
De som räcker upp handen och vill stå i mål i basket är ändå de enfaldigaste fårskallarna. Den som har minsta kännedom om sporten ifråga kan eventuellt räkna ut varför.
Vad vill jag ha sagt med ovanstående då? Ingen sensmoral över huvud taget säger jag. Men eventuellt kan det rendera i att Lilla Sektionen så småningom anammar en ny fördom:
- Det äj de kojkade som blij målvaktej.
- De äj de tjocka som blij hockeymålvaktej.
Hela den här grejen med hockeymålisar handlar alltså inte bara om vadderade hårdingar på konstiga skridskor som ska stoppa pucktrissor som kommer farande i hundrafemti knyck. Det rör sig tydligen också om att mota florerande fördomar hos den yngre generationen. Lite grann som den här grejen med att fotbollsmålisar skulle hamna i buren pga för dåliga utespelare. Kanske inte har kommit till allmän kännedom, men det är ju precis tvärtom. De som spelar ute är för dåliga målisar. Simple as that. Men mest av allt - och här pratar jag av egen erfarenhet - är målvakter i allmänhet inte så lite dumma i huvudet. Och då snackar vi bara om fotbollskeepers. Skulle man på ett helt ovetenskapligt sätt rada upp olika sorters målisar efter vansinnesgrad skulle det högst troligen se ut på något liknande vis (mest korkade längst ner. Det blir mest spännande så):
FOTBOLL
Det värsta som kan hända är att man får ett hårt skott rakt på skrotum. Eller att man kastar sig med huvudet före rakt in i stolpen. Men då är man ju lika dum som en bandymålis, minst.
ISHOCKEY
Att inte alla puckmotare bär helvit Jasonmask är ett underbetyg i sig, men kul att de har baseballhandske på vänsterlabben. Alla moderna skydd har dock tagit bort farlighetsfaktorn. Låg risk för puckar i fejset, på halsen eller i nacken. Annat var det på Honkens och Abris tid då det räddades puckar med gubbkepa och struphuvud om vartannat. Rekommenderas dock ej pga förenat med direkt livsfara.
BANDY
Bollen är stenhård, isen är stenhård, skotten är stenhårda och målvakterna är stenhårda. Och skapligt knasiga som ställer sig på mållinjen.
HANDBOLL
Med jämna mellanrum får de brottarhårda skott mitt i plytet från typ 2 meters håll. Var man inte dum från början är risken överhängande att man blir det efter några såna smällar.
BASKET
De som räcker upp handen och vill stå i mål i basket är ändå de enfaldigaste fårskallarna. Den som har minsta kännedom om sporten ifråga kan eventuellt räkna ut varför.
Vad vill jag ha sagt med ovanstående då? Ingen sensmoral över huvud taget säger jag. Men eventuellt kan det rendera i att Lilla Sektionen så småningom anammar en ny fördom:
- Det äj de kojkade som blij målvaktej.
lördag 5 oktober 2013
SAKER SOM ÄR KONSTANTA
Även om det sägs att inget är konstant så finns det faktiskt saker som är det. Konstanta alltså. Högst sannolikt finns det asmånga exempel men jag kan ju inte bara hitta på, så det får bli ett begränsat antal exempel.
Telefonsamtal med det stora företaget.
Det är samma sak varje gång. En väldigt trevlig snubbe eller snubba som misstolkar det mesta en säger, sen sitter en där med en tjänst som en inte alls tycker liknar det en har beställt. Om nåt låter för bra för att vara sant så är det oftast så. Sjukt tråkigt ordspråk (som alla ordspråk), men det stämmer ju för fan varje gång. Nåja, det blev i alla fall bland annat en tv-kanal som visar Leksand spela hockey lite då och då i alla fall. Med tanke på vad som visades av Leksands hockeykrigare på just den kanalplatsen idag så var telefonsamtalet inte bara relativt onödigt utan snarare fullständigt onödigt.
Hallindiebandy.
Man ligger under med 3-0 innan spelet ens har börjat.
- Det äj andja halvlek.
Klart det är. Sen förlorar man. Elementärt, som de säger på tv ibland.
Sockerchocken.
Prova själv att stoppa i två småsektioner godis efter att ha varit på rehab i en hel månad. Det är som en reguljär sockerchock, fast gånger tusen ungefär. Gemena bokstäver är inte längre något känt begrepp, stillhet är gravt överskattat och uppspärrade ögon är högsta mode.
Fördel med en månads godisstopp: Inga sockerchocker alls. Nackdel: Se ovan.
Katt
Katter är tydligen en konstant i sig själva. Fröken Sally sover, äter, fångar möss och kastar sig på golvet för kattmys. Fröken Konstant.
Okonstantmässigt finns allt för mycket att rapportera såsom hästar på rymmen och en fotbollsmatch med åtta mål, men det har vi inte tid med nu. Det är också en konstant som heter duga, att inte anse sig ha tid med att skriva. Måhända är det inte ömsesidigt, men själv hoppas jag på att just den aktiviteten kommer högre upp på prioriteringslistan framöver.
Telefonsamtal med det stora företaget.
Det är samma sak varje gång. En väldigt trevlig snubbe eller snubba som misstolkar det mesta en säger, sen sitter en där med en tjänst som en inte alls tycker liknar det en har beställt. Om nåt låter för bra för att vara sant så är det oftast så. Sjukt tråkigt ordspråk (som alla ordspråk), men det stämmer ju för fan varje gång. Nåja, det blev i alla fall bland annat en tv-kanal som visar Leksand spela hockey lite då och då i alla fall. Med tanke på vad som visades av Leksands hockeykrigare på just den kanalplatsen idag så var telefonsamtalet inte bara relativt onödigt utan snarare fullständigt onödigt.
Hallindiebandy.
Man ligger under med 3-0 innan spelet ens har börjat.
- Det äj andja halvlek.
Klart det är. Sen förlorar man. Elementärt, som de säger på tv ibland.
Sockerchocken.
Prova själv att stoppa i två småsektioner godis efter att ha varit på rehab i en hel månad. Det är som en reguljär sockerchock, fast gånger tusen ungefär. Gemena bokstäver är inte längre något känt begrepp, stillhet är gravt överskattat och uppspärrade ögon är högsta mode.
Fördel med en månads godisstopp: Inga sockerchocker alls. Nackdel: Se ovan.
Katt
Katter är tydligen en konstant i sig själva. Fröken Sally sover, äter, fångar möss och kastar sig på golvet för kattmys. Fröken Konstant.
Okonstantmässigt finns allt för mycket att rapportera såsom hästar på rymmen och en fotbollsmatch med åtta mål, men det har vi inte tid med nu. Det är också en konstant som heter duga, att inte anse sig ha tid med att skriva. Måhända är det inte ömsesidigt, men själv hoppas jag på att just den aktiviteten kommer högre upp på prioriteringslistan framöver.
torsdag 3 oktober 2013
DAGEN D
Det pratas bara om en sak i vår del av Stråtenbo just nu. Konversationerna har fullt fokus på det faktum att det imorgon kväll åter är ok att chipsmysa igen. På lördag får småsektionerna dessutom fritt spelfält på godisplanen.
Måhända kan det tyckas vara en anteckning i marginalen. Säg det till Lilla Sektionen och Systersektionen. De är inte riktigt av samma uppfattning. En varsin hunka plus möjligheten att återigen moffa både chips och godis fredag och lördag. Det är tydligen livet på en pinne.
Måhända kan det tyckas vara en anteckning i marginalen. Säg det till Lilla Sektionen och Systersektionen. De är inte riktigt av samma uppfattning. En varsin hunka plus möjligheten att återigen moffa både chips och godis fredag och lördag. Det är tydligen livet på en pinne.
 |
| Chipsbuffé är en jävligt underskattad företeelse alltså |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)