TÄNK OM NÅGRA ANDRA HITTEPÅSPORTER HADE UPPFUNNITS FÖRR I TIDEN

Ja, tänk om några andra vintersporter som mest är hittepå hade sett dagens ljus för en 50-60 år sen sisådär. Då hade vi haft några lustiger grenar med i OS (samma sportgrej, men med lustifika namn) såsom, ja typ såna som listas nedan:

* Halvpipa (halfpipe). Ej att förväxla med haschpipa eller småfågel med halvdantendenser. Sjukt svårt att åka snowboard i en haschpipa. Avrådes vänligen men bestämt även för exceptionellt småväxta personer.

* Laggkross (skicross). Bör ej blandas ihop med rallycross. Köra bil är ingen OS-gren.

* Längdskidåkning med byte av skidor mitt i loppet trots att ingen egentligen fattar varför (skiathlon). Tur att den grenen inte uppfanns på 50-talet för då hade ingen hittat resultatet i sportsidornas resultatbörs. "Vafan var det den hette den däringa nya grenen nu då Gunnel?".

* Kortbana (shorttrack). Helt fecking obegripligt namn. Hur ska man kunna lista ut att de åker långfärdsskridskor i en hockeyrink iklädda trikåer och hjälmar med badmössor? Finns ingenting i namnet som ens antyder något liknande. Byt namn eller stryk sporten från världskartan omedelbums.

* Fristil (freestyle). Rackarns röta att den inte blev känd förrän mot slutet av 80-talet. På 60-talet hade de ju trott att det var frågan om rullband (freestylens föregångare, förvisso ej lika mobil men ändock med skapligt ljud). Halvpipan ingår för övrigt i samlingsnamnet fristil liksom en del andra mysko skidgrenar.

Nu har vi i och för sig ett antal grenar som är hittepå trots att de varit med sen 1924 (det är jättelänge sen) och högst sannolikt skulle ha mått bättre av att ha uppfunnits idag rent namnmässigt (eller inte alls rent sportmässigt). 

Bob är ett lysande exempel. En bob är en Stiga Snowracer (observera att detta inte är produktplacering då Stiga kategoriskt avböjer mina sponsringsförfrågningar trots den uppenbara win-win-situationen som skulle uppstå) och inte någon OS-gren. Bob är ett namn (passar till exempel ypperligt för reaggemusiker och längdhoppare). Bob är ett konstigt namn på en kälke. Det borde ha hetat kälkåkning.

Nordisk kombination är ett annat stjärnklart exempel. 1924 kanske alla fattade vad som menas, men det är högst otroligt. Vad är det för kombination vi pratar om här egentligen? Svensk-norska unionen? Den upplöstes ju 1905 så den kan det inte vara. Då måste det alltså vara backhoppning + längdåkning (ej med byte av skidor mitt i loppet pga högst olämpligt med skidbyte mitt i hoppbacken) vilket förefaller ytterst logiskt. Det borde således ha namngivits längdhoppning, men det var lite grann av ett varumärkesintrång på en sommarsport med liknande namn och det går inte att ha samma namn på två sporter, varav den ena figurerar i vinter-OS och den andra i sommarditon. Således ska backåkning in på lodrät fyra.

Det var dagens lilla OS-utläggning och det blev som synes en hel del hittepå även idag. Återstår att se om det finns något ytterligare hittepå att fylla veckan med, annars får en väl hitta på nåt helt enkelt.

DET HÄR MED OS ÄR MEST EN MASSA HITTEPÅ

Inte nog med att ett curlinglag från Norge försöker psyka sina motståndare med psykedeliska brallor, det är fullt med andra hittepåsaker under ett OS. Sannolikt alltför många för att ta upp här och nu. Men ska man nu fingra i frågan får man väl ändå skärskåda de här som far fram i diverse olika fordon i en frusen vattenrutschbana.

Vi (Sverige, reds anm) skulle kunna bli sjukt bra på a) rodel b) bob och c) skeleton. Det finns ju vattenrutschbanor i stort sett i samma utsträckning som pizzerior (grovt räknat, jag har inte riktigt gjort researchen) runt om i landet. Hur svårt kan det vara att köra lite konstis i dem? Skicka in lite kids som kör som galningar så har vi snart ett gångbart landslag. Men. Det finns några grejer som kan sätta käppar i hjulet:

* Arbetsmiljöverket. Har ni sett arbetsställningen på snubbe nummer två i en tvåmansbob? Inte nog med att den sitter med näsan i arslet på snubbe nummer ett, den kröker rygg i 130 km/h samtidigt som airbagen är urkopplad så in i helvete. Trafikverket vill nog också ha ett ord med i laget, om en säger. Den här satsningen som såg så bra ut på papper (se ovanstående stycke) verkar fördömd redan från början.

* De - mig veterligen - enda godkända fordon avsedda för att trafikera is är sparkstötting och isracingcykel (tekniskt sett en motorcykel, men ni fattar). Antingen utökas godkännandet att omfatta även rodel, bob och skeletonkälke (förmodligen ej adekvat fackterm för fordonet ifråga, men jag orkar inte googla skiten) eller så måste sparken och isracinggrejen byggas om i sådan grad att de uppfyller kraven för ovan nämnda olympiska fordon. Det blir inte bara dyrt, det blir drygt för alla inblandade. EU-standard och sånt där, det är ju ingen lek.

* Inomhusvattenrutschbanor har oftast en genomsnittlig stoppsträcka på ca 10 meter. Kommer man åkandes på en spark ombyggd till olympisk rodelkälke (orkar inte googla det heller) i 130 knyck kan det bli knepigt att stanna innan man frontalkrockar med en kaklad vägg. Det är ju knappast till fromma för sporten om man säger så.

Men om man bortser från ovanstående tre områden verkar det ju som om bob-, rodel- och skeletonsporten har en ljus framtid i vårt land och kom ihåg var ni läste det först när nån snorunge från Skövde vinner OS-brons i rodel om fyra år.

För att knyta ihop det här hittepåinlägget får vi återgå till de där byxorna från ingressen som skulle kunnat tjänstgöra som drogsubstitut åt hela popeliten i slutet av 60-talet (han som har designat brallorna är tydligen samma snubbe som är ansvarig för skidåkarnas vallainköp. Han har ett tungt OS den göken). Hela curlingsporten får ett lyft med såna här byxor även om laget ifråga sjönk som en curlingsten (ba-dum-tss!) idag när man förlorade mot Danmark. Ha! I Danmark har man ju inte ens is! Nåja. Curling uppfanns nämligen också i ett badhus (OBS, ej googlat! Går lite på hörsägen här, men har för mig att det är rätt säkra källor). Nån slog på konstfrysningen och nästa dag när simmarna kom dit var det skitkallt och de blev så arga att de började skicka stenar fram och tillbaka över isen. Lite visste de då att det en vacker dag skulle bli en olympisk gren. Förvisso en hittepågren, men ändock.

Jag skrev faktiskt i förra stycket att det var ett hittepåinlägg, men ni får själva lista ut vad som är riktigt och vad som är hittepå. Lite grann som världens bästa tv-serie just nu, True Detective. Lycka till med det så hörs vi.

OS-UPPDATERING

Ok, det är lika bra att erkänna att jag inte såg den komma. Dock var det till fromma för medaljtabellen vad nationen Sverige anbelangar. Gårdagens rant om  alla silvermedaljer och att ett hockeyguld skulle vara en snabbfix känns lite pinsamt så här dagen efter med tanke på dagens händelser.

Skönt att kunna lägga ett guld till medaljsamlingen och komma lite närmre de stora nationerna. Bara för mig att göra en pudel och välkomna det oväntade guldet. Behöver jag säga att jag är en stolt pappa? Jag menar, det är ju inte varje dag Sverige slår Ryssland med 10-9 i en gastkramande OS-final i hallindiebandy.

URSÄKTA OM JAG STÖR

Nu kanske ni hellre vill se ett halvfullt glas än ett halvtomt dito, men det går inte längre att förneka faktum. En medaljtabell ljuger aldrig. Sverige håller på att bli silvernationen och vi jublar som om nån hade vunnit guld. Vi måste kolla lite närmare på det här.

Sverige: 5 silver, 2 brons. Det blir 17:e plats i medaljligan. 17:e! Vad är vi egentligen, Madagaskar?

Storbritannien: 1 guld, 1 brons. Det blir 14:e plats i medaljligan. Jösses Amalia. De har kommit en bit sen Eddie The Eagle.

Polen: 2 guld. Det blir 11:e plats. Nordpolen hade en ju haft förståelse för, men Polen?

Vitryssland: 3 guld och ett brons. De är före Ryssland. Svartryssland har inte tagit en enda medalj hittills.

Holland: 4 guld, 3 silver och 5 brons. Utgår från att alla medaljer har tagits i skridsko. Tänker också att skridsko måste vara vinter-OS svar på simning i sommar-OS. De delar ut så många medaljer att det inte går att hålla räkningen.

Norge: De ligger fyra i medaljligan men har missat jättemånga medaljer i längdåkning. Det är många från Sverige som tycker att det är det roligaste som har hänt i OS hittills. Det är samma människor som gillar halvtomma glas.

Vad gör vi åt det här då? Vinner OS-guld i hockey så klart. Mer än 20 medaljer på ett bräde. Ibland är det så enkelt att ta fram snabba lösningar att det är löjligt. Eller så åker vi ut mot en blåbärsnation i kvarten och istället tar vi femton silvermedaljer till i längdåkning, skicross, slalom, curling och ett skrällbrons i skidskytte.

FÖRBANNADE SILVER

Medan Fru Nygårds liv har blivit fattigt pga en veckas Hay Day-uppehåll har Lilla Sektionen andra hang-ups i sitt liv så här i OS-tider när tv, plattor och mobiler ständigt visar bilder från Sochi.

- Pappa, haj det däj jedan hänt? (de visar ett av silverloppen för 40 000 miljardende gången)

- Ja, det var ju igår när Markus Hellner tog silver (det blev silver även på denna repris).

- ÅHHHH, JAG ÄJ SÅ TJÖTT PÅ SILVEJ! Nu måste de ta ett guld! (bra rutet för en 4 1/2-åring if I may say so).

Där ser ni Viasat. There is such a thing som att visa ett silverlopp för många gånger. Man blir ju sjukt trött på silver. Så: Fixa ett guld annars byter vi kanal.

VEM ÄR EGENTLIGEN STURE ALLÉN ATT BESTÄMMA FELAKTIGA UTTAL?

Frågan är högst befogad då språkmaestron ifråga tydligen uttalat sig i rikskringkastningen som kallas Sveriges Radio P1 om hur man ska uttala ordet kex. Som om det behövde någon användarmanual liksom.

Nu har jag ju inte lyssnat på själva utgåvan av ovanstående program utan får jobba lite på hörsägen. Min främsta källa kan jag givetvis inte avslöja, men hen kommer söderöver ifrån och är bland mycket annat hårt involverad i den här konstellationen som vi brukar kalla för familjen. Grundtesen i just den bit av programmet som avhandlade kex som ord torde utgöras av att Sture hävdar att det ska uttalas som tjex, vilket även ivrigt påhejas av ovan nämnda källa. Århundradets icke-fråga. Hade svenska språket haft för avsikt att det skulle artikuleras utan k hade det ju inte stavat det med k. Tämligen enkelt.

Trist att ett språkproffs skickar ut en språklig mina som hotar hela kexindustrin. Den är stor den. Men man får ju å andra sidan ha i åtanke att det här är mannen som fick i uppdrag att hitta ett nytt namn till nya Gamla Ullevi och genom ett genialiskt nytänk kom fram till att det nog borde heta Gamla Ullevi. Fakturera, inkassera, katjing.

Nä men då har vi väl avhandlat den här icke-frågan och kommit fram till att det heter kex och ingenting annat. Med k. Tack för idag.

VI FÅR TA EN VÄNDA TILL MED DET HÄR SPELET SOM KALLAS CHICAGO

Scen: Köksbord.

Vid bordsände: Lilla Sektionen, längst ner på varsin långsida av bordet: Systersektionen och Fadern.

Aktivitet: Chicago, kortspel med vanlig kortlek om 52 kort.

Ställning: Systersektion 21 poäng, Fader 16 och Lilla Sektionen 10.

Reaktion på poängställning: Lilla Sektionen visar missnöje/besvikelse över situationen som uppstått. Torkar tårar och kommer så småningom till sans varpå spel återupptas.

Poängen börjar trilla in, det går bra nu. Lite så funkar det för Lilla Sektionen fram till nästa mellantid: Systersektion 41 poäng, Fader 40 och Lilla Sektionen 38. Olidlig spänning. Det är då det händer. Allt brakar loss på samma gång, så att säga.

Fadern delar ut kort, småsektioner köper varsitt i första bytet.

- FÄRG!! (i stereo. De får färg samtidigt. Otroligt smidigt upplägg under rådande omständigheter, verkligen).

Fader agerar domare och finner till Lilla Sektionens fördel pga kung hög jämfört med Systersektionens dam. Missnöje/besvikelse infinner sig hos Systersektionen som försöker köpa in högre hjärter än dam (vilket Fadern inser blir knepigt eftersom han sitter på esset i färgen ifråga och det lämnar således endast kvar kungen som alternativ för att slå lillgrabben på fingrarna). Men skam den som ger sig.

Medan Lilla Sektionen studsar allt mer upp och ner på sin stol i takt med att poängen trillar in och Systersektionen blir vid allt mörkare sinnesmod konstaterar Fadern att par i ess inte räcker långt.

Reflektion kolon från Fadern:

- Tänk om jag skulle få fyrtal nu då (höhö).

Reaktion från kortlek: Ger Fadern ytterligare två ess (höhö).

Motreaktion från Fader efter att noga övervägt konsekvenser av att med illa dolt pokerface meddela småsektionerna att deras ihopsamlade poäng är ett minne blott och pappa vinner med femtiofem poäng mot noll: Slänger ett ess och utbrister: "Oj, det var nära!".

Följdreaktion på övergång från fyrtal till triss: Lilla Sektionen vinner, Systersektionen får stryk trots sin fina färg i hjärter.

Kedjereaktion på ovanstående stycke: Fadern försöker locka fram Systersektionen från sin koja för att förbereda saga, tandborstning och läggning.

Konsensus efter att stormen lagt sig är att ett oskyldigt parti Chicago nu lett till att Fadern ger ett tal innan kvällens saga om att ibland vinner man, ibland förlorar man och gör man det senare får man knyta näven i fickan och visa vad man går för nästa gång det vankas ett oskyldigt parti Chicago. Faller i lika god jord som vanligt, men om det upprepas ett antal år så finns en god chans att det sätter sig någon gång fram emot nästa årtionde. Vi kämpar på med det.