Som de har längtat. Som de har laddat. Som de har haussat detta ögonblick. Som de har drömt om att gå på gräs.
Aspeztecastadion ligger så grön och fin redan i början av maj och Aspeboda SKs påläggskalvar gör sin första träning för säsongen. Lilla Sektionen och hans homies har snackat om det i veckor och i månader på Bystugan och uppenbarligen är det fler som har saknat joxandet med trasan. Nio ungtuppar i åldrarna nästan fem till sju-åtta år stövlar (vissa bokstavligt) runt på planen samt att tre av deras storasyskon springer över på andra planhalvan och lattjar. Organiserat och löst och ledigt på samma gång. Precis som det ska vara.
Vi letar reda på fotbollsskorna från förra säsongen som då var för stora för att användas, men som i år bara är någon centimeter för stora. Underställ med fullt matchställ utanpå samt fotbollshandskar. Plus huvtröja och regnjacka. Där har vi aftonens utstyrsel.
- Visst sej jiktiga fotbollsspelaje ut så häj?
- Precis.
- Men det finns inga jiktiga målvaktej som haj jegnjacka i alla fall.
Det har han ju rätt i. Men han är laddad. Han är klar för säsongsdebut.
De 45 minuterna avlöper fort och alla ser lyckliga ut över att fotbollssäsongen äntligen är igång. Han målvakten med regnjackan intygar att som helhet var det roligt, men när jag frågar om delarna får samtliga underkänt:
* Följa John. De körde den två gånger. En gång för mycket tydligen. Och då var inte ens första gången rolig.
* Dribbla. Nehej du, inte roligt.
* Skjuta. Icke sa Nicke. Värdelös övning.
* Inget tvåmål pga för blöt plan. Största besvikelsen sen Fadern nekade godisklubba på Valborg.
Men allt som allt var det väldigt roligt. Synd att det inte var några fler tråkiga övningar för då hade det nog blivit den roligaste träningen någonsin. Och det hade ju varit kul.
Nu ser hela gänget fram emot nästa onsdag, förhoppningsvis med bättre väder så det blir tvåmål på programmet också. Alla vet ju också hur mycket roligare det är med Följa John när det inte regnar. Då finns alla möjligheter att se ut som en riktig målvakt.
onsdag 7 maj 2014
tisdag 6 maj 2014
ETT OUNDVIKLIGT INLÄGG OM ATT CYKLA
På något vis går det bra till en början. Det rullar på, som Hegerfors skulle ha sagt.
Precis framför trampar en annan som inte heller verkar ha så värst bråttom. Lägger mig på rulle i några hundra meter, får känslan av stalkervarning och piper förbi. Får lite 42-årsmomentum. Trots nollgradigt är det hyggligt varmt, i alla fall i uppförsbackarna. Utför blåser det kallt. Varmast är det på gymmet. Sällan har det varit så skönt att tina upp fingrarna genom att slita i maskinerna.
Men sen ska det cyklas hem också (fast jag jobbar däremellan, jag är ju inte skitdum i huvudet och åker hem och sen in till stan igen).
Den här kvinnan som jobbar på RunKeeper hörs mycket bättre när det går långsamt. På vägen hem är den första biten väldigt, väldigt tidsödande. Inget flyt liksom, flera kilometer uppför. Och var femte minut den här kvinnan som bara måste påminna om att nu har du cyklat fem minuter men du har inte kommit särskilt långt. Väntar bara på att hon ska lägga till "loser" efter varje uppdatering.
Nåja, den platta rakan innan uppförsdrygon tar sin början kan ju ändå avverkas i hygglig fart. Det är nästan så man kan höra Janne Blomqvists stämma från valfritt Formel 1-lopp när bilarna kommer in på målrakan, så mycket fartvind blir det. Dessvärre hörs han röst ännu tydligare när raksträckan tar slut och backen tar vid.
- Ajajaj, han står stilla! Motorn är slut och där var den här dagen förstörd för Nygårds.
Han är så grym på att sätta ord på känslan hos en efter tre kilometer väggad amatörcyklist den där Blomqvist. Kämpa Nygårds. Och precis då kommer Sudden upp på högra axeln:
- Aaaa, så börjar de regna!
Plus motvind. You do the math.
Men kvinnan från RunKeeper hade i alla fall skickat mail när jag kom hem och berättade att det var nytt rekord. Alltså, hon är bra på att snacka, men hålla reda på rekord är ingen spetskompetens. I augusti var jag nästan två minuter snabbare i båda riktningarna. Men det var i och för sig nytt årsbästa, det har hon ju rätt i. Vi får bygga vidare på det.
Precis framför trampar en annan som inte heller verkar ha så värst bråttom. Lägger mig på rulle i några hundra meter, får känslan av stalkervarning och piper förbi. Får lite 42-årsmomentum. Trots nollgradigt är det hyggligt varmt, i alla fall i uppförsbackarna. Utför blåser det kallt. Varmast är det på gymmet. Sällan har det varit så skönt att tina upp fingrarna genom att slita i maskinerna.
Men sen ska det cyklas hem också (fast jag jobbar däremellan, jag är ju inte skitdum i huvudet och åker hem och sen in till stan igen).
Den här kvinnan som jobbar på RunKeeper hörs mycket bättre när det går långsamt. På vägen hem är den första biten väldigt, väldigt tidsödande. Inget flyt liksom, flera kilometer uppför. Och var femte minut den här kvinnan som bara måste påminna om att nu har du cyklat fem minuter men du har inte kommit särskilt långt. Väntar bara på att hon ska lägga till "loser" efter varje uppdatering.
Nåja, den platta rakan innan uppförsdrygon tar sin början kan ju ändå avverkas i hygglig fart. Det är nästan så man kan höra Janne Blomqvists stämma från valfritt Formel 1-lopp när bilarna kommer in på målrakan, så mycket fartvind blir det. Dessvärre hörs han röst ännu tydligare när raksträckan tar slut och backen tar vid.
- Ajajaj, han står stilla! Motorn är slut och där var den här dagen förstörd för Nygårds.
Han är så grym på att sätta ord på känslan hos en efter tre kilometer väggad amatörcyklist den där Blomqvist. Kämpa Nygårds. Och precis då kommer Sudden upp på högra axeln:
- Aaaa, så börjar de regna!
Plus motvind. You do the math.
Men kvinnan från RunKeeper hade i alla fall skickat mail när jag kom hem och berättade att det var nytt rekord. Alltså, hon är bra på att snacka, men hålla reda på rekord är ingen spetskompetens. I augusti var jag nästan två minuter snabbare i båda riktningarna. Men det var i och för sig nytt årsbästa, det har hon ju rätt i. Vi får bygga vidare på det.
måndag 5 maj 2014
DET ÄR DEN TIDEN PÅ ÅRET IGEN
Att en över huvud taget håller på. Tror att en har något slags momentum vid 42 års ålder. I två graders kyla klockan sex på morgonen dessutom.
Kroppen kommer möjligtvis att vara upptinad vid pass lunchtid imorgon. Att den ska ha uppnått någon slags för människor anpassad temperatur dessförinnan bedöms i nuläget vara högst osannolikt. Troligtvis kommer även benmusklerna kräva någon form av rekreation för att åter fungera någorlunda tillfredsställande. Huvudet är uppenbarligen redan utom all räddning.
Det som är sämst med hela det här upplägget är att jag även måste cykla i riktning Stråtenbo från jobbet för att ta mig hem till husdörren. Om jag över huvud tar mig in till kontoret in the first place vill säga. Wish me luck. Jag kommer att behöva det i den FRUKTANSVÄRT bergiga vägsträckningen.
Kroppen kommer möjligtvis att vara upptinad vid pass lunchtid imorgon. Att den ska ha uppnått någon slags för människor anpassad temperatur dessförinnan bedöms i nuläget vara högst osannolikt. Troligtvis kommer även benmusklerna kräva någon form av rekreation för att åter fungera någorlunda tillfredsställande. Huvudet är uppenbarligen redan utom all räddning.
Det som är sämst med hela det här upplägget är att jag även måste cykla i riktning Stråtenbo från jobbet för att ta mig hem till husdörren. Om jag över huvud tar mig in till kontoret in the first place vill säga. Wish me luck. Jag kommer att behöva det i den FRUKTANSVÄRT bergiga vägsträckningen.
söndag 4 maj 2014
A LITTLE SOMETHING ATT BÄRA MED SIG I HJÄRTAT
De här ögonblicken att stoppa undan i ens hjärterum och bära med sig. Stunderna som en kan plocka fram när som helst. Såna som barn får höra hundratusen gånger tills öronen trillar av.
Som när Systersektionen tyr sig till sin mammas 20-årige kusin som har RIKTIGA Minecraft. Kryper upp bredvid honom och låter skärmen trollbinda. När hon sedan strajkar en deal med Lilla Sektionen om att avstå veckopeng för att Fru Nygårds ska köpa RIKTIGA Minecraft. Lyckan. Hennes smajl är obetalbart.
Som när Lilla Sektionen kollar in tre grabbar i tioårsåldern som kickar boll på en ny liten konstgräsplan i Edsberg. Smyger lite närmare, springer längs sidlinjen och hämtar bollen när de kickar den för långt eller för snett. Smyger ännu lite närmare. Hela kroppens lycka när en av grabbarna ropar "Bra Lillen!". Pappans sneda leende när grabb nummer två utbrister "Men han har ju ett namn!". Varpå diskussion uppstår och någon av dem säger "Vi kan fråga hans pappa vad killen heter". De behöver inte fråga killens pappa om namnet för killen talar själv om vad han heter. Sen är han med och lirar. Han som inte ens fyllt fem år än. Och han är så lycklig.
Såna ögonblick med familjen är feta guldkorn i ens existens. När småsektionerna blir lite större ska jag berätta om just dessa ögonblick för dem tills deras öron trillar av.
Som när Systersektionen tyr sig till sin mammas 20-årige kusin som har RIKTIGA Minecraft. Kryper upp bredvid honom och låter skärmen trollbinda. När hon sedan strajkar en deal med Lilla Sektionen om att avstå veckopeng för att Fru Nygårds ska köpa RIKTIGA Minecraft. Lyckan. Hennes smajl är obetalbart.
Som när Lilla Sektionen kollar in tre grabbar i tioårsåldern som kickar boll på en ny liten konstgräsplan i Edsberg. Smyger lite närmare, springer längs sidlinjen och hämtar bollen när de kickar den för långt eller för snett. Smyger ännu lite närmare. Hela kroppens lycka när en av grabbarna ropar "Bra Lillen!". Pappans sneda leende när grabb nummer två utbrister "Men han har ju ett namn!". Varpå diskussion uppstår och någon av dem säger "Vi kan fråga hans pappa vad killen heter". De behöver inte fråga killens pappa om namnet för killen talar själv om vad han heter. Sen är han med och lirar. Han som inte ens fyllt fem år än. Och han är så lycklig.
Såna ögonblick med familjen är feta guldkorn i ens existens. När småsektionerna blir lite större ska jag berätta om just dessa ögonblick för dem tills deras öron trillar av.
lördag 3 maj 2014
TIMELINE STRYKTIPSET
Alla som någon gång tippat Stryktipset vet hur det brukar gå. Åt helvete.
Ungefär så här:
0 min: 5-6 rätt. Det är ungefär så många kryss man lyckas krita dit med ett ordinärt 64-raders. Ännu en lördag har en lyckats lura en själv med att det är nu det händer. Bästa tiden på en lördag.
15 min: 3 rätt. Alla halvgarderingar 1X står 0-1. Ännu en lördag har en lyckats lura en själv med att det är nu det händer. Börjar tveka. Big time.
32 min: 7 rätt. Nu börjar det likna nåt (precis som varje lördag, men det har en ju glömt i sitt upphetsade tillstånd av plingeufori).
45 min (även känt som halvtid, OBS! Ej halvlek!): 9 rätt. Precis lagom för att toppa med 13 vid pass 90 minuter + 4 tilläggsminuter.
60 min: 11 rätt. Bara två mål från att nå 13 rätt. En vet att det är för tidigt att ha så många rätt. En vet att det kommer plinga i fel matcher. Men ändå. En hoppas ju. Ännu en lördag har en lyckats lura en själv med att det är nu det händer.
83 min: Fortfarande 11 rätt. Ännu en lördag har en lyckats lura en själv med att det är nu det händer. För nu måste det väl ändå hända? Mål för MK Dons och Peterborough så är en hemma.
89 min: DET ÄR NU DET HÄNDER!
94 min: Ännu en lördag har en lyckats lura en själv med att det är nu det händer. Mål från Swansea, Man United, Cardiff och Swindon. Summa summarum: 7 rätt. Tack för kaffet, vi hörs nästa lördag.
Ungefär så här:
0 min: 5-6 rätt. Det är ungefär så många kryss man lyckas krita dit med ett ordinärt 64-raders. Ännu en lördag har en lyckats lura en själv med att det är nu det händer. Bästa tiden på en lördag.
15 min: 3 rätt. Alla halvgarderingar 1X står 0-1. Ännu en lördag har en lyckats lura en själv med att det är nu det händer. Börjar tveka. Big time.
32 min: 7 rätt. Nu börjar det likna nåt (precis som varje lördag, men det har en ju glömt i sitt upphetsade tillstånd av plingeufori).
45 min (även känt som halvtid, OBS! Ej halvlek!): 9 rätt. Precis lagom för att toppa med 13 vid pass 90 minuter + 4 tilläggsminuter.
60 min: 11 rätt. Bara två mål från att nå 13 rätt. En vet att det är för tidigt att ha så många rätt. En vet att det kommer plinga i fel matcher. Men ändå. En hoppas ju. Ännu en lördag har en lyckats lura en själv med att det är nu det händer.
83 min: Fortfarande 11 rätt. Ännu en lördag har en lyckats lura en själv med att det är nu det händer. För nu måste det väl ändå hända? Mål för MK Dons och Peterborough så är en hemma.
89 min: DET ÄR NU DET HÄNDER!
94 min: Ännu en lördag har en lyckats lura en själv med att det är nu det händer. Mål från Swansea, Man United, Cardiff och Swindon. Summa summarum: 7 rätt. Tack för kaffet, vi hörs nästa lördag.
fredag 2 maj 2014
SAMTIDIGT PÅ FACEBOOK
Vi har alla sett det (utom min kompis Anders som ska bli den siste att skaffa Facebook). Grannen som äter gourmetmat varje dag, gymnasiekompisen som är utomlands varje vecka och den där snubben som du inte riktigt kommer ihåg hur du känner - och dagligen undrar över varför du är kompis med på fejjan - som precis köpte sin femte båt på lika många veckor. Newsflash: de skojar på lattjo.
Grannen Åke (OBS! Ej han som inte kan köra bil enligt gängse normer)
Han lägger ut en bild på den ena smarriga rätten efter den andra. För vanligt folk tar det uppskattningsvis en vecka att koka ihop något dylikt, men inte för Åke. Men det beror inte på att han är norra Europas bästa matlagare. Han är bara en jävel på att samla foton på utomordentligt läckra anrättningar. Sen lägger han ut dem på ansiktsboken och sprättar simultant upp en burk med tonfisk. Lite microvärmd pasta från i förrgår till det. Tackar tackar.
Gymnasiekompisen som har flyttat till Småland
Bilder från påstådda resor till Kroatien, Brasilien, Thailand, Sydafrika, Irland, Kanada, Portugal, Indien, Jordanien och Island. Och då snackar vi mars månad alltså. Egentligen har hen bara varit en sväng till Big Bengt på High Chaparral, två vändor till ICA i Anderstorp plus körde hen av misstag till Linköping (som ju ligger i Östergötland!) pga kunde inte stava till Jönköping. Har de facto varit till både Portugal och Thailand (1992 respektive 2005) men övriga påstådda resmål är bara hittepå.
Snubben du inte riktigt känner igen
Den där jäveln är förmodligen båtförsäljare. Alternativt jordens skickligaste båttjuv. Eller bara sjukligt insnöad på att posta båtfoton. Och lite dum i huvudet (oavsett yrke eller hobby).
Då kommer vi ihåg det här nästa gång någon postar en bild på en sparrisfylld kalvfilé en vanlig onsdag, ett foto påföljande fredag av Taj Mahal fast vederbörande var på Svalbard i förrgår och sist men inte minst ännu ett fotografi på en båtjävel. Då kommer vi ihåg att de bara skojar på lattjolajbans.
Grannen Åke (OBS! Ej han som inte kan köra bil enligt gängse normer)
Han lägger ut en bild på den ena smarriga rätten efter den andra. För vanligt folk tar det uppskattningsvis en vecka att koka ihop något dylikt, men inte för Åke. Men det beror inte på att han är norra Europas bästa matlagare. Han är bara en jävel på att samla foton på utomordentligt läckra anrättningar. Sen lägger han ut dem på ansiktsboken och sprättar simultant upp en burk med tonfisk. Lite microvärmd pasta från i förrgår till det. Tackar tackar.
Gymnasiekompisen som har flyttat till Småland
Bilder från påstådda resor till Kroatien, Brasilien, Thailand, Sydafrika, Irland, Kanada, Portugal, Indien, Jordanien och Island. Och då snackar vi mars månad alltså. Egentligen har hen bara varit en sväng till Big Bengt på High Chaparral, två vändor till ICA i Anderstorp plus körde hen av misstag till Linköping (som ju ligger i Östergötland!) pga kunde inte stava till Jönköping. Har de facto varit till både Portugal och Thailand (1992 respektive 2005) men övriga påstådda resmål är bara hittepå.
Snubben du inte riktigt känner igen
Den där jäveln är förmodligen båtförsäljare. Alternativt jordens skickligaste båttjuv. Eller bara sjukligt insnöad på att posta båtfoton. Och lite dum i huvudet (oavsett yrke eller hobby).
Då kommer vi ihåg det här nästa gång någon postar en bild på en sparrisfylld kalvfilé en vanlig onsdag, ett foto påföljande fredag av Taj Mahal fast vederbörande var på Svalbard i förrgår och sist men inte minst ännu ett fotografi på en båtjävel. Då kommer vi ihåg att de bara skojar på lattjolajbans.
torsdag 1 maj 2014
KETCHUP ÄR INTE GOTT MEN GANSKA ROLIGT
När en sätter sig ned vid tangentbordet för att hamra ner dagens inlägg i #blogg100 finns det några saker man inte vill se. Man önskar till exempel inte att datorn har blivit överkörd av en asfaltsläggare, marinerad av en kopp kaffe eller står i brand. En annan icke önskvärd grej är den här:
Vad som räddar situationen är att en snart-5-åring och hans syster tidigare under dagen skrattat sina härligaste flabb när det hamnat ketchup på köksstolar, i soffan, på golvet och you name it. De här småsektionerna kommer gå långt i practical joke-branschen.
 |
| KETCHUP - SINCE 1963 |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)