DET ÄR INTE BARA ATT TRAVA IN

Att åka rulldon bakom häst medan folk gissar vilken som vinner. Det är fredagsunderhållning det. Och ett makalöst misch-masch av kreti och pleti som bevistar densamma. De flesta är faktiskt nyktra. Åtminstone när de kommer dit. När alla åker hem är de flesta panka.

Min far spenderade så mycket tid på travbanan under 70- och 80-talet att folk fortfarande känner igen honom. Lite oklart om det är ett bra eller dåligt omen. Vi är där med några av mina kollegor från jobbet och kör en Fest med Häst. Hade hoppats på att få dansa disco med Super Lights avkommor, men det visar sig att det är väldigt lite dans med häst. Mycket mer svettas i en soldränkt restaurang medan en kycklingfilé förpassas ner i matsmältningssystemet, förlora pengar och kolla på överförfriskade män i övre medelåldern försöka hålla sig upprätta. Roligt det också. Nästan hästdisconivå faktiskt.

På ovan nämnda 70- och 80-tal hängde jag och min kompis Jocke ofta med våra fäder på trav. Inte för att spela eller titta på hästar utan för att plocka bortslängda spelkvitton (eller bongar som man säger på travspråk, men det törs man inte skriva för då kommer väl DEA och knackar på dörren), spela på chokladhjulet och äta varmkorv. Herregud, vi var inte ens tonåringar. Sedan dess har travvärlden chanserat. Bongarna (spelkvittona) har ingen färgkod längst upp längre och chokladhjulet är bortrationaliserat. Vart är världen på väg? Inte heller har de börjat servera Gustafskorv trots att Gustafs ligger otroligt nära rent geografiskt. Obegripligt om man frågar mig. Ingen lasagne i sikte heller.

För den orutinerade följer så avslutningsvis några användbara tips och fraser för att smälta in som erfaren travräv:

1. Rulla ihop programmet och ha antingen i handen (om du står och kollar värmningen) eller i bakfickan (om du går på toa).

2. Smäda gärna kuskarna med okvädningsord av varierande kränkningsgrad, exempelvis "Kuskar är fan ta mig dumma i huvudet" eller "Den där jäveln kan ju för helvete inte köra häst".

3. "Fan, jag skulle ju spela på den (vinnaren, reds anm), så ändrade jag mig när jag kom till luckan!". Klassiker. Kan ha varit min far som uppfann den.

4. "Han hoppade ju på Valla senast, men såg jävligt fin ut". Kolla att hästen ifråga har tävlat på Solvalla de senaste tre månaderna, annars riskerar du att bli idiotförklarad. Alternativt svep med armen så det inte riktigt framgår vilken av hästarna du syftar på.

5. Lägg alltid dina spel två sekunder innan starten går. Ingen går och lägger två flak på en kuse innan värmningen såvida inte loppet ifråga är uppgjort av lokala sophanterare.

6. Att snusa och bära fet mustasch är aldrig fel på en travbana. Aldrig.

Nu är det läge att stoppa ner några hundralappar i plånboken och åka till en ovalbana nära dig för att hänga med proffsen. Glöm inte att plugga in fraserna ovan och rulla ihop programmet.

FESTIVALSUBSTITUT

Som bekant har festivaldöden orsakat viss tröstlöshet hos undertecknad. I strävan efter att hitta något som kan fylla hålet har google blivit attackerat med sökningar efter festivaler all across hela Europa. Mainsquare Festival i Arras, Frankrike headlineas (jaja, inte fan vet väl jag hur man stavar till det) av Indochine. Det är väl ett tecken så gott som något, men det hade varit bra med ett till eller så.

PLACE IPSWICH! I Arras! Som eventuellt har framgått tidigare är religiositeten lika med noll vad mig anbelangar, men det här tar jag som ett tecken de luxe från pop- och rockguden. Fru Nygårds håller inte med mig. Men hon är ju inte heller särskilt religiös av sig. Får kanske samla ihop några fler argument. Lobbying heter det väl.

ETT KATTÅR

Som gemene man och kvinna säkerligen känner till är det inte varje dag en katt har födelsedag. Det är cirkus en av 365 dagar om man ska försöka vara någorlunda exakt (stämmer i alla fall tre av fyra år). Idag fyller ett för oss särskilt kattdjur ett år. Eller som Lilla Sektionen uttrycker det hela: noll och ett halvt år.

Vid pass ett års ålder har vårt lilla loppbo utvecklat en jägarförmåga som hon verkar rätt nöjd med, smyger runt som om hon vore Shere Khan på jakt efter diverse småanimalier. Eftersom vi bor på landet och har en räcka olika två- och fyrbenta samt fjäderbeklädda villebråd inom slaghåll är utbudet på potentiella offer särdeles gott. Följande varelser, utan inbördes rangordning, finns att tillgå:

Fåglar. Något av en favorit hos Fröken Sally. Dessvärre har hon inte utvecklat tillräckligt selektiv förmåga när det gäller att välja bort exemplar som är bärare av salmonella. Klart minus som det måste bli skärpning på under nästkommande levnadsår. Katter som går på dropp är inte bara extremt osexiga, de är fruktansvärt dyra i drift också.

Möss. Den första hon fångade lämnade hon stolt i hallen för lit de parade, men därefter verkar fångstfrekvensen ha avtagit betänkligt. Inte en enda liten råttsvans synes ha fastnat i hennes gap. För att få godkänt till nästa bursdag måste fångstnätet innehålla minst fördubblad skörd.

Hästar. Sjukt ointresserad av hästjakt den här katten alltså. Att husse gillar hästkorv verkar ha gått henne totalt förbi. Hon verkar helt köra efter evolutionsstegegrejen och ger sig inte på djur som är större än henne själv.

Får. Som en logisk slutsats av hästpunkten får man väl anta att även fårspåret är uteslutet.

Så långt vad jakt anbelangar, men hon har ju faktiskt andra företräden också. Till exempel kan hon i hög hastighet slänga sig ner i klappfärdigt läge på golvet precis framför vem som helst som ser ut att kunna greppa hela konceptet med att stryka en katt medhårs. Andra specialområden utgörs av att väcka folk medelst irriterande jamning klockan halvfyra på morgonen samt gå in och ut ur huset inte mindre än fjortontusen gånger på ett dygn. Det är vad man i kattkretsar kallar spetskompetens. Och nu fyller hon ett år kissemissen. Bless.

TACK OCH HEJ

Det här var ju inte vad en hade i åtanke när 70 kg Nygårds klev ur sängen vid sexsnåret i morse. Peace & Love i konkurs. Hela eftermiddagen på jobbet framfördes i märkligt ofokuserat skick. Tacka fan för det.

En festival som inte bara hade artister utan även en idé, en världsförbättraranda och så många kringaktiviteter runt själva festivalen att det inte bara var en festival. Så många tankar har passerat min lilla hjärna under dagen och det har varit så mycket som vill ut, men nu finns inget annat än tomhet, ledsamhet och saknad. Vad gick fel? Många faktorer säkerligen men jag orkar inte.

Och ja, klart det finns bitterhet för att en penningstinn aktör går in på marknaden och lägger sin nystartade festival samma helg. Sjukt onödigt, men tyvärr den bistra verkligheten. Tråkigt för Borlänge, hela Dalarna och hela musik-Sverige. Tråkigt för oss som älskat festivalen och hade sett fram emot First Aid Kit, Depeche Mode, Jake Bugg med flera. Tråkigt för de som jobbat dag och natt under alla år för att få festivalen att funka. Tråkigt för alla kids som lagt ut närmare två flak för biljett. Oss gamlingar går det förhoppningsvis ingen större nöd på. Vila i frid Peace & Love. Du saknas oss.

TRANSLATERING

Om jag får säga det själv håller mina kunskaper i svenska, engelska och tyska språket hyggligt god standard medan det är värre med den här förbannade franskan. Inte ens en preparandkurs på högskolan för ett decennium sedan har hjälpt nämnvärt. Lite synd det för nog hade det varit lattjo att veta vad de sjunger om mina franska vänner. Tack och lov för Google translate! (OBS, ej produktplacering! Får inte en spänn för den här pushen).

Mjukstartar med en känd och enkel refräng:

Kao Kao Bang
Kao Kao Bang
Kao Kao Bang
Kao Kao Bang

Har alltid undrat vad det här kan innebära. Låt oss se vad GT (Google translate i egen förkortning) har att erbjuda:

Kao Kao Bang
Kao Kao Bang
Kao Kao Bang
Kao Kao Bang

Ser man på. Franska kanske inte är så svårt ändå? Vi provar plågan från sommaren 1985, Canary Bay:

Det är CANARY BAY ELLER! OR!

Flickorna bodde där i tusentals

Det är CANARY BAY ELLER! OR!

flickor som levde i hemlighet, beväpnade

Och ingenting mellan dem och ingen pojke

på klippor, skogar de bodde

alla dagar tillbringas i spel fusk

och inget mer som kan störa

EH! EH! en pyramid på skyddade väggar

och då de gjorde konstiga saker

Illavarslande. Är det Canary Bay ELLER? Om inte översättaren går på droger verkar det dock som att vi kan fastställa att det inte fanns någon av manligt släkte att sikta, dock tusentals beväpnade flickor som tillbringade många dagar med att spela men hade svårt att hålla koll på reglerna. Plus att de gjorde konstiga saker. Illavarslande indeed, men precis så mystiskt som det är när man inte begriper ett jota av vad som sjungs. Till och med med GTs eminenta hjälp. Moving on, första versen i Les Tzars från 87:

I en bordell

hittas varje i sitt rum

gillar vilt.

En statssekreterare, en Eurasian

kosacker attack Natacha!

Vice-Consul föredrar fransar

Buddha ett fall som kommer att brista

men vem dödade Leo Trotskij?

Den Yankees kommer att spela i Warszawa

hon vill tsarer ...

Den här ställer fler frågor än den ger svar skulle man kunna påstå utan att bli idiotförklarad. Kosacker på bordell i Warszawa attackerar Natacha som gillar vilt och får besök av en Eurasiatisk statssekreterare som eventuellt bringade Leo Trotskij om livet. ELLER? Varför var jag inte mer uppmärksam på franskakursen? 

Det måste gå att hitta nåt vettigt. Låtom oss kika på en nittitalsrökare som lystrar till Drugstar och där refrängen går så här:

kyssas

i rummet av våra föräldrar

och dans

sängen är tillräckligt stor

bryta allt

röra och röka cigarrer

drugstar

Klar besvikelse. Kanske är det jag som har en drogromantisk föreställning om att en låt som heter Drugstar bara måste handla om någon som är en riktig stjärna på att ta droger. Att bryta allt följt av att röra och röka cigarrer? Inte så mycket James Dean-rebelliskt över det. Röka cigarrer = Drugstar? Franska tonårsföräldrar verkar ha en lite annan nivå att oroa sig för vad gäller droger.

För att inte överdosera får vi avsluta här med ett sista exempel, nämligen ett färskt sådant från årets album Black City Parade, andra singelsläppet College Boy, med den allvarliga och otäcka videon:

Så ja, vi är buller

Som ett rådjur i ilska

Ja, vi är frukten

Som flickor arga

Du ger mig ditt liv

Och vi korsar himlen

Nu börjar det likna nåt. Min högst privata tes om att Nicola Sirkis mycket väl kan vara Frankrikes svar på Jocke Berg ter sig inte helt osannolik. Dessa arga rådjur och flickor. 

Jag tar inte för osannolikt att en distanskurs i franska för nybörjare kan ligga utstakad under hösten för petit moi. Om texterna verkligen är så här utflippade måste jag få översätta med min egna hjärna som verktyg.

Om ni nu ursäktar ska jag gå och rulla några cigarrer för att droga ner mig medan ett ilsket rådjur äter upp fågelmaten i trädgården och därpå eventuellt drömma om en statssekreterare i Warszawa. Kao Bang! ELLER?

UTE OCH CYKLAR

Det är säkert olika vad man behöver för incitament för att börja cykla en dryg mil till jobbet och hem igen ett par dagar i veckan eller så. Några politiskt korrekta:

* Miljön slipper belastning av en bil. Inte mycket att invända där.

* Man får motion på köpet. Det är ju bra tänker jag.

* De som har räknat på det här påstår att det är billigare att cykla.

* Frisk luft sägs vara bra för människan. Veva ner rutan i bilen räknas tydligen inte.

Nu kommer jag inte på fler. Några som jag gissar är lite icke-pk:

* Att slippa brottas med Lilla Sektionen och Systersektionen för att få med dem i bilen till dags/skola (fast det är kul samtidigt som det är ganska skitdrygt).

* Här borde den andra av icke-pk kommit, men det finns inga spår i min hjärna efter någon andra punkt över huvud taget.

Vi kör några motargument istället:

* Det tar minst dubbelt så lång tid som att åka bil.

* På vintern finns överhängande risk för frost- och halkskador (glatt är inte alltid glatt om man säger så).

* I jämförelse med att åka bil är det tämligen asdrygt.

* Jag läste nånstans att en cykel inte alls är lika krocksäker som en bil. Borde ju vara avhängigt av vad man krockar med?

* Man måste ha hjälm. Eller måste och måste, men om vi tar en titt på föregående punkt är det hyggligt enkelt att dra slutsatsen att det åtminstone är lämpligt.

Om vi väger samtliga ovanstående för och emot så tycks det vara som så att det finns goda grunder att fortsätta åka bil till jobbet. Därför har jag idag köpt en ny cykel.

Vi kör en uppföljning på det här om en månad. En så kallad utvärdering. Wish me luck.

DET VAR INGET SÄRSKILT EGENTLIGEN

En sån där dag då det händer inget särskilt. Sammanfattas lämpligast enligt beprövad punktmetod. Kronologisk ordning är det som gäller.

* Fröken Sally påkallar uppmärksamhet vid pass kl 03.30. Katter har ingen som helst tidsuppfattning. Hoppas hon önskar sig ett frambensur i födelsedagspresent.

* Systersektionen kommer in i vägra-glasögon-period. Ingen vill ju va brillsnok. Hjälper inte att Fadersektionen haft glajor sen 1976.

* Mr Panda åker skolbuss. Enligt ledsagarens utsago utan att spänna fast sig med bälte. Det är sånt här beteende som bidrar till pandans utsatta läge som art.

* Eftermiddagsfika på jobbet med Kalle 60+ (kroppsålder ca 29) som varit i New York och cyklat samt gått på guidad hip-hoptur i The Bronx med Grandmaster Caz. THE Grandmaster Caz. Som jag i och för sig aldrig hört talas om, men som informerat Kalle om att det minsann var han som skrev texten till Sugarhill Gangs klassiker Rapper's Delight. Backas de facto upp av Wikipedia = sant. Bäst med turen - Kalle har lärt sig breaka. Dock ingick ingen graffitimålning i touren.

* Hämta Systersektionen och Lilla Sektionen. Kommer för tidigt tydligen. Typiskt.

* Ringer till Det Stora Företaget för att felanmäla bredbandsuppkopplingen. "Du som har tillgång till internet kan gå in på bla bla bla punkt com". Lite grann det som var problemet dårå. IKB spelar fotboll på tv, men spelet hackar betänkligt hörrni. Står helt stilla faktiskt långa stunder.

Det var inget särskilt, bara en vanlig dag i Dalarna.