UTHYRNING AV SMÅSEKTIONER

Att ha småsektionerna uthyrda gör hemmet en aning tystare, tråkigare och en hel del mer städat. För- och nackdelar med allt, som man brukar säga. Kontakten består av telefon- och videosamtal. För det senare är det roligare att se sig själv på bild än att prata med sin mamma och pappa. Då är det mer raka besked när det blir ett hederligt gammaldags telefonsamtal.

- Är det roligt att vara hos mormor och morfar?

- Det är jättejoligt utan dig och mamma.

Klart det är. Lilla Sektionen lever i nuet, förespråkar ärlighet och har roligt. Systersektionen lever inte bara i nuet utan har även bokat upp oss på en familjedag på Sommarland i Tomelilla någon gång i sommar.

- Vi har redan köpt biljetter. Du och mamma ska också vara med.

Schysst. Då kan jag åka till hufvudstaden och gå på konsert och känna visst hopp om att småsektionerna ändå vill kännas vid mig och Fru Nygårds när vi ses igen.

VAD VAR DET NU JAG SKULLE GÖRA DEN HÄR VECKAN?

Ni vet den här känslan av att det är nåt man skulle göra, men man kommer inte på vad? Den känslan. Det är lätt att bli lite smått knasig. Men den här gången kom jag på vad det var. Till ingen nytta, men ändå.

Imorgon och på fredag är jag ledig pga inplanerat festivalande. Inte skulle en annan sitta här i soffan och skriva blogginlägg om en festival som inte blev någon festival. En skulle ju vara på festival. Nu bidde det inte så och då får man kolla på film, betala räkningar och plugga in Delta Machine. Jo, men visst. Det blir ju lite musik i alla fall, ety Depeche Mode väntar i Globen imorgon. Och fint förband i Shout Out Louds till på köpet. Hela kalaset till halva priset. Plus tågbiljett förstås. Men ändå. Dessutom får jag med mig en annan av mina kompisar som heter Fredrik och hans Stina. Risk för övertrevlig kväll således. Utan festivalkäk, regnigt väder och horder av överförfriskade tonåringar.

Vi får samtidigt skänka en tanke till horderna av överförfriskade tonåringar som äter festivalkäk i kollektivtrafikstrejkande Norrköping. Må de slippa skavsår, magsjuka och kroppsvätskerelaterade sjukdomar. Må de ha roligt. Bara för att jag inte ska gå på festival behöver inte de liven ha tråkigt. Men blir de bakis får de fan skylla sig själva.

EN FYRAÅRING, TVÅ QUISLINGAR OCH EN FRUSTRERAD PAPPA

Ungefär så här såg önskelistan ut:

* Fotbollshandskar
* Benskydd
* Indiebandyboll
* Fotbollströjor (tyckte de vuxna att det borde finnas fler av så det trillade in en handfull. Italien, Argentina, Spanien, Ipswich och Hammarby samtliga representerade)

Eventuellt fanns det tillkommande information som jag av uppenbara skäl valde att sortera bort.

Benskydden håller hela dan och shortsen är inte slagna av någon. Sen börjar det bli problematiskt. Att gå runt i Spanientröja har förvisso ingen mått dåligt av, men de där handskarna alltså. Enligt uppgift precis såna handskar som han ville ha. Borde man inte vara glad då? Lilla Sektionen är i sjunde himlen, så visst. Men vad är det för curlande farföräldrar? Eller rättare sagt farfader. Farmodern (no offence mamma) skulle högst sannolikt inte se skillnad på ett par fotbollshandskar och ett par skoterdito. Du får väl skylla dig själv säger du? Lätt för dig att säga. Så lågt har jag inte sjunkit att det införts tullgenomgång på presenterna innan småsektionerna får öppna dem.

Någon kanske tycker det hade varit på sin plats att beställa ett par från Ipswichs egen Planet Blue. Jo, tänk att jag faktiskt hade det i åtanke. Fanns det några fotbollshandskar? Nej. Däremot följande oerhört fotbollsrelaterade items:

Golfbollar, golfpeggar, GOLFHANDSKAR, golfbollmarkör och gift tube (tyvärr är den raka översättningen inte lika med en gifttuba). Utöver golfgrejer kan man även införskaffa:

Badanka (check)
Schampo (måste prova)
En mjukissurikat i Ipswichbadrock (jag har upprepade gånger tänkt att de där personalfesterna på Planet Blue måste vara nåt utöver det vanliga)
Stickade vantar (produktiva fikaraster i shoppen kan man tänka)

MEN INGA FOTBOLLSHANDSKAR!

Fast Lilla Sektionen var så glad, så glad. Vi gick ut på Portman Stråtenroad och spelade fotboll. Han kallade sig själv Isak, inte Isaksson eftersom det är för långt i kommentatorsammanhang, kastade sig som en panter och lyste med hela ansiktet när han gjorde den ena fantomräddningen efter den andra. Talangfull liten rackare vi har här. Mer talang i ena lillfingret än sin far. Betyder inte jättemycket, men det känns som om vi kommer tillbringa ett antal timmar på den där fotbollsplanen vi har. När han och Systersektionen kommer tillbaka från sin veckas semester på mormor- och morfarresorten kör vi nästa pass.

Men jag har inte glömt farfaderns curling. De där 200 pluringarna jag är skyldig honom kan mycket väl frysas inne i banksystemet. Det borde lära honom ett och annat.

ATT FIRA MIDSOMMAR

Att fira midsommar ska vara enkelt. Således är handboken enkel och tydlig.

1. Först och främst måste man lära sig att säga midsommar korrekt.

2. Midsommar firas i Dalarna. Så var det med det.

3. Närvara vid traditionellt midsommarfirande, förslagsvis i Smedsbo Bystuga. Resning av stång, män i knästrumpor och barn (och vuxna) som dansar runt den resta stången.

4. Gå på midsommarfest eller anordna själv (om du misstänker att det blir dåligt med inbjudningar och har gott om utrymme på tomten). Om du anordnar själv måste du resa ett partytält på minst 40 kvadratmeter (§3 i midsommarfirarbalken om någon undrar).

5. Ta emot gäster som anländer flera dagar i veckan (onsdag, torsdag och fredag för att bara ta ett exempel). Kanske en mormor och en morfar, en trio fjortonåringar (Lilla Sektionen blev tämligen överförtjust om man säger så) och en del övriga släkt och bekanta.

6. Grilla skiten ur allt kött du får tag på. Servera med nypotatis, sallad, bröd och nubbe.

7. Du har rott midsommar i land. Grattis!

Även om du inte följt punkterna ovan till punkt och pricka är förhoppningen att du får en härlig midsommar! Miiidsommar alltså.

ATT TRÄNA FOTBOLL

När man är i fyraårsåldern är ens första fotbollsträning något alldeles speciellt. Inte bara ska man lära sig att kicka boll, man ska ta hänsyn till alla andra kiddos som springer runt och dribblar.

Utrustningen är precis så spartansk som ett träningspass med ca 4-6-åringar kan förväntas vara. Sverigetröjor, nån i Barca plus en snubbekompis i Ipswichutstyrsel, shorts och sportskor. Just den där liraren i Ipswichtröja har ohälsosamt gott självförtroende för en fotbollsspelare i den ringa åldern. När tränar-Emma drar första övningen där det ska skjutas meddelar Lilla Sektionen att det minsann inte är några problem att göra mål trots två 10-12-åringar på linjen. Kanske inte det charmigaste draget hos en spelare, men kul att han tror på vad han gör. Sen kanske man inte måste dra muhahahahaha-skrattet när man gör mål. Det måste man kanske inte.

Tillsammans med Min kompis Fredrik övervakar vi hela skeendet, kommer med glada tillrop och styr upp ett och annan vilset element som irrar runt. Av de tio som är med kan man se att det finns vissa ämnen, men som bekant finns det alltid en eller ett par late bloomers i varje årskull. Några är bra på att skjuta, andra riktiga äss på att stå i kö medan en del excellerar i att dricka vatten i pauserna.

Som avslutning får gruppen välja mellan två aktiviteter och valet faller på Under hökens vingar. En linje vid målområdet, den andra vid straffområdet. En sträcka på typ 10 meter. Alla har förstått hur det går till, alla är taggade till tänderna. Spring till andra sidan, instruerar Emma. Eventuellt var det där det gick fel.

- Under hökens vingar, ropar grabben i mitten. De som får fri lejd går, resten jagar järnet ur varandra. Till andra sidan. Av fotbollsplanen. Hundra meter bort. De som fått frikort hänger också på. Tio små knattar springer för livet över HELA planens längd. Det ser vansinnigt roligt ut. Alla vuxna ropar att man bara skulle springa till linjen. Någon vinkar glatt, de andra har full fokus på kortlinjen. När alla är framme vänder de bara och skubbar tillbaka. Vi håller på och dör. Gänget ser smått oberörda när de är tillbaka. - Under hökens vingar, skrålar han ut igen. Den här gången är det bara en trio som fortfarande inte har begripit spelplanens utformning, alternativt kör frivillig konditionsträning. Säga vad man vill om gökarna, men ett stort plus för deras ambitiösa inställning.

Nästa vecka introducerar vi idioten. Kan bli spännande.

LÖSRYCKTA CITAT

En sån där dag med märkliga önskemål, udda citat och trasigt väder. Det är då man får höra vad livet handlar om. Som när Lilla Sektionen svarar i telefonen:

- Det här är en målvakt.

Så öppnar man ett samtal. Funkar säkert som avslutningsfras i många sällskap också. I övrigt figurerar en del önskemål från småsektionerna, som till exempel Systersektionens i samband med packning av tolv kilo köttfärs:

- Jag vill ha en köttfärskudde.

Ja, vem vill inte det liksom? Men som alla vet är köttfärs inte lämpligt som stoppning i kuddar, det ska helst vara entrecote eller rumpstek. Givetvis inte lätt för en sexåring att veta så ingen skugga faller på henne.

Avslutningsvis kan det vara på sin plats att redogöra för det stående skämtet i huset för tillfället. Lilla Sektionen går för att lätta på trycket, kommer tillbaka och utbrister:

- Det kom inget.

(Konstpaus)

- LUJAAAAD! (utan paus) MUHAHAHAHAHAHA!!

Det är ju ändå lite humor. Första gången. Men det är inte lätt för en fyraåring att veta att ett skämt inte alltid blir roligare för varje gång man drar det. Ingen skugga faller heller på honom. Målvakter är ju som de är liksom.

ATT HÄNGA PÅ TWITTER

Hänger du på Facebook? Schysst. Hänger du på Twitter? Hoppas det. Om inte så kan jag tala om lite vad det berikar mitt liv med.

Musik
Twittern ger inte egna konserter eller så, men det finns så många begåvade människor med sån koll på populärmusik att yours truly blir helt mörkrädd. Hur kan de ha så bra koll de här människorna? Eventuellt är de utomjordingar från en popplanet som är här för att utbilda mänskligheten i god musiksmak. Alternativt finns de på riktigt, det verkar nästan så.

Humor
Folk är så roliga att jag börjat överväga att börja med blöja för att inte väta ner mig själv varje dag. Allt ifrån hobbykomiker till proffskomiker, ofrivilliga komiker och tråkiga komiker. Det sistnämnda är ju också en form av av humor. Några av de roligaste är vanliga, vänliga människor som Min kompis Fredrik. En av Sveriges kuligaste faktiskt.

Nyheter
Finns ingen anledning att kolla på nyheterna på tv. Kolla Twittern, klicka på en länk och bli upplyst. Det fina i kråksången är att man själv väljer vilka sorts nyheter man vill ta del av.

Konstprojekt
Tyvärr har mitt konstprojekt med Mr Panda i huvudrollen antagit en uppdateringsfrekvens som får Daft Punks utgivningstakt att verka manisk. Innan dess var det en formidabel pandauppvisning med Mr Panda i olika vardagssituationer. Ni hör ju själva, helt obegripligt att det inte håller på fortfarande. Mr Panda i foliehatt var alltså inte del av själva konstprojektet, vilket i sig är märkligt då det var en av de bästa poserna han har sportat. En av de finare sakerna med Twittern; man kan köra ett konstprojekt med Mr Panda i fokus och det värsta som kan hända är att folk slutar följa en. Sk avfölja. Eventuellt kan pandakommissionen ha en invändning eller två mot att man förser pandan med foliehattar och dylika ting.

Fotboll
Man kan följa matcher enbart med Twitterns hjälp. Lite som att lyssna på radio fast utan ljud. Eller TV utan bild. Annars är det rätt så spännande.

Ordvitsar
Beroende på vem/vilka man följer men jag följer några nötter som tycker det är jätteroligt. Precis som jag själv då, ärkenöten von Nöt.

På Spåret
Ett fantastiskt forum för att köra På Spåret när man är på resande fot. Föga oväntat är det samma människor som under förra kategorin som håller på med det här. Sjukt svårt om man kör dock, ha gärna det i åtanke.

Avfölja
När man blir trött på att nån håller på och håller på lite för mycket så fimpar man den bara. Bara så där liksom. Kastar man första stenen får man dock räkna med att titt som tätt råka ut för samma sak själv.

Då säger vi så då. Ni kollar in www.twitter.com och sajnar upp och börjar följa @popskolabynigge så börjar han följa er. Deal? Deal.