OM CHILIKETCHUPENS ATTRAKTIONSKRAFT PÅ HEDERLIGT GAMMALT VARDAGSHÄNG

Brukar du också utföra omfattande marknadsundersökningar i din närmaste bekantskapskrets för att utröna huruvida vederbörande skulle kunna tänka sig att kvista över för att äta lite chiliketchup? Ja? Då har du en själsfrände i Stråtenbo.

Nu förefaller som att ovan nämnda undersökning inte har utförts i tillräcklig omfattning för att ha en population som borgar för ett statistiskt säkerställt resultat, men en klar tydlig tendens kan emellertid skönjas.

- Hur många frågade du då?

- Två ellej tje. Kommej inte ihåg jiktigt.

- Vad sa de när du frågade om de vill hänga med hem på lite chiliketchup då?

- Nej.

- Ok. Ville de ha vanlig ketchup kanske?

- Det sa de inget om.

Ovanstående talar sitt tydliga språk: bjud inte hem folk på chiliketchup, det är fullständigt såväl frukt- som hopplöst. Måhända ett något knapert svarsunderlag, men det är tämligen uppenbart att undersökningen ger för handen att man får inkludera andra matvaror om det ska bli några besök. Observera dock att det inte duger med senap. Efterforskaren ovan har nämligen enligt egen utsago genomfört en gallup ävenledes för denna produkt vars dragningskraft synes vara i paritet med ovannämnda chiliketchup. 

Nya enkäter lär företas och vi får således anledning att återkomma i ämnet. Varsågoda att prova andra specerier i mellantiden.

ATT AVFOLKA EN BY KONTRA ATT LÖSA FALLEN HELT LIKLÖST

Som småbarnsförälder har biobesöken blivit ytterst sällsynta men på senare tid har de ändå tilltagit i antal. Skillnaden mot innan barnen uppenbarade sig är att det numera handlar om smurfar, flygplan, bilar och en särskilt listig detektivbyrå. Just den där byrån står på dagens bioprogram.

Antalet mysterier för LasseMajas Detektivbyrå står i paritet med de klurigheter som Barnaby & Co från Midsummer ställs inför. Den främsta olikheten består i att den engelska byn avfolkas i en skrämmande takt medan det i Valleby mest handlar om smycken som försvinner, hästar som inte galopperar som de ska och diverse övriga mysterier som löses med hjälp av de galanta kidsen som utgör byrån ovan (de heter Lasse och Maja de som driver den däringa byrån om ni undrar). Succén är överförd från bokform till bioduken och tilltalar småsektionerna och deras kusiner så pass att de bara har lovord att sprida över produktionen när eftertexterna rullar. En av systersönerna konstaterar torrt att det är väldigt mycket popcorn kvar i just hans popcornbägare. Så pass spännande är det, man hinner inte ens äta upp sina popcorn. Ska man tro övriga biobesökare i släkten så var det spännande, jättebra, roligt och lite läskigt. Ungefär alla omdömen som en film behöver ha i åldern 4-8 år.

Således: om du inte har för avsikt att beta av en sisådär tre-fyra säsonger av morden i det annars så paradisiska Midsummer kan du ta med dig ett barn som du känner på bio istället och se den briljanta detektivbyrån. Kom ihåg att äta popcornen bara så du slipper sitta där när eftertexterna rullar och ha halva bägaren fylld med popcorn.

TILLTALA MIG HELST INTE MED UTROPSTECKEN

Alla har vi våra olika tilltalsmetoder. En inte allt för liten andel av befolkningen vill gärna adressera en motpart på ett någorlunda belevat sätt. Vissa andra verkar inte ha nån koll på vad de - eller kontrahenten för den delen - vill när det kommer till att vända sig till någon på ett hövligt manér.

Vi förfar väl som vi brukar göra på den här bloggen. Här kommer det några bra och verkligen mindre bra autentiska exempel.

"Hej Niklas!" (e-mail)
Helt ok approach. Lagom glatt och så, men inte för aggressivt.

"Hej Niklas!!!" (e-mail)
Tre utropstecken är två för mycket.

"Bäste Herr Nygårds" (brev)
1800-talet är över, vänligen cirkulera.

"Tjena Fetto!" (to my face)
Inte nämnvärt störande. Dåligt internt skämt sedan 1987.

"Niklas Nygårds!" (e-mail)
Vem öppnar ett e-mail på liknande vis? Någon som skriver till Niklas Nygårds får man hoppas, men i övrigt alltså. Vad är de rädda för? Att jag inte ska höra vad de har skrivit? Helt obegripligt, obelevat och inte hövligt för fem öre.

FYI så gillar jag bäst när någon tilltalar mig i e-mail enligt följande:

"Hej Niklas,"
Kanske en obetydlig skillnad att ersätta utropstecken med komma, men ibland är det allt som behövs för att göra ens dag.

Om ni möter mig IRL (OBS! Betyder ej att vi möts på Irland även om man kan tro det) uppskattar jag ett vanligt "Tjena". 

Tack för idag då. Tjena.

ATT GÅ I FÖRSTA KLASS IGEN

En riktigt bra grej med att ha en förstagluttare i familjen är att övriga får lära sig ett och annat om hur det går till nu för tiden en helt vanlig dag i första klass.

Medverkande:

Systersektionen (producent, regissör, scenograf och rollkaraktär Elev nr 1)

Fru Nygårds (rollkaraktär Elev nr 2)

Fadern (rollkaraktär Fröken)

Lilla Sektionen (rollkaraktär Mattant)

Synopsis: En dag i första klass as we know it. Fröken och regissören förbereder 1: läxbok, 2: matte- och svenskabok och 3: klassrum.

Entré Elev nr 2. Läxbok betas av. Elev nr 1 har redan avverkat samtliga uppgifter på förhand medan Elev nr 2 med iver och djupaste koncentration tar sig an dem. Elev nr 1 har alla rätt medan Elev nr 2 har alla utom ett rätt (ej med i originalmanus, men föredömligt improviserat på min ära) vilket frammanar en viss muntration hos Elev nr 1. Fröken gör notering i böckerna att alla skött sig bra. Guldstjärna till båda.

Entré lunchrast och Mattant. Skolmaten är vad den är, men kanske inte vad den alltid har varit. Mattanten meddelar utan större dramatik att det idag serveras kokt giftsvamp till lunch. Inte mycket mer att säga om det än att det kommer bli en spännande eftermiddag.

Entré Idrottslektion. Mattant har förberett med att tappa upp ett bad men glömmer beklagligtvis själva idrottslektionen. Å andra sidan får man ha i åtanke att mattanterna ytterst sällan är med på idrotten (vid närmare eftertanke ytterst få lektioner över huvud taget faktiskt) så hen är väl ursäktad. Elev nr 2 har fullt upp med andra aktiviteter vad det verkar (eller skolk som det hette förr i tin) medan Elev nr 1 går in med stort hjärta i några för pjäsen hembyggda övningar innan det är dags att göra Mattanten sällskap i badet.

Ungefär så går det till i första klass år 2013. Eventuellt har det smugit sig in en missuppfattning eller två, men i övrigt en ytterst autentisk beskrivning. Då behöver ni inte gå runt och fundera mer på det. Cirkulera.

LONG TIME NO SUNKIGA ORDSPRÅK

Man kan bara gå runt i här i världen en så lång tid innan de förbannade ordspråken sköljer över en. Att spatsera runt utan att bli påmind om att det första man blir blind på är ögonen är ingen enkel match. Precis som när nån skojfrisk herre säger att döva Sara också är inblandad på något märkligt vis. Men det går. Andra ordstäv är det värre med. Det är dags att göra upp, yao.

Vi kör två frågor och följer upp med två påståenden. Sen kan vi gå och lägga oss och vakna upp imorgon som nya människor med fyra ordspråk mindre i ryggsäcken.

Är du född i farstun eller?
Rent generellt är det inte särskilt svårt att gissa att de flesta utan att ljuga spontant svarar nej på den här bedrövliga frågan. De flesta i Sverige har med största sannolikhet förlösts på förlossningsavdelning vid ett sjukhus. De som inte är födda på det viset har möjligtvis fötts i farstun, men troligtvis inte. Eventuellt är frågeställarna bakom den här frågan dumma i huvudet, eventuellt har de fötts i farstun. Helt säkert är att vi nu begraver det här uttrycket för gott.

Är du tappad bakom en vagn?
Hur i helvete kom den här sammansättningen av ord till liv? Vem är tappad bakom en vagn? Det är en försvinnande liten del av befolkningen som blir tappade över huvud taget och risken/chansen att bli tappad just bakom en vagn måste väl ändå bedömas som löjligt liten. Och vad är det för vagn vi pratar om egentligen? Vagn 5 på Stockholmståget? Ytterst olämpligt att bli tappad bakom den vagnen. Släpvagn? Eventuellt, men då borde frågan snarare lyda: Är du släpad bakom en vagn?

Det är ingen fara på taket
Det finns sjuuuuukt många faror på ett tak. Bara att befinna sig på ett tak är i regel förenat med livsfara. Försöker uppskovspersonen bakom uttrycket låta påskina att allt farligt pågår under takhöjd? Då är hen fel ute och har aldrig varit uppe på ett tak och skottat snö. Då är det fara på taket kan jag meddela.

Det är ingen ko på isen
Nej men tacka fan för det, snacka om stating the obvious. Varhelst, närhelst och hur som helst man svänger sig med det här uttrycket lyckas man pricka in det faktum att kossorna inte befinner sig på fruset vatten. Är det vad man kallar ett användbart uttryck? Nej. Det är ett överflödigt uttryck. 

Nu kastar vi iskossan i soptunnan tillsammans med alla ordstäv som innehåller orden farstu, vagn, tak och ko.

Sov gott.

VI MÅSTE TA DET HÄR EN VÄNDA TILL

Nog kan man hoppas på att den någon gång ska leva upp till namnet och visst kan man bli lite upprymd för att den gör vissa framsteg, men i slutet av dan blir man bara besviken för att den inte är så smart idag heller.

Det är alltså 12 grader just nu, men som mest kommer det att bli 11 grader. På den här punkten har det inte blivit mycket till förbättring jämfört med senast.

Jag har tydligen bokat möte med mig själv. Nåja, den säger i alla fall inte att det är min födelsedag.

Sist men inte minst har påminnelsen flyttats till 05:28. Ytterligare en minut fel jämfört med senast.

Jag vet inte längre vad den här så kallade smarta telefonen ska vara bra till ens.

IF WE COULD TURN BACK TIME

Ja, tänk om vi kunde det, tänker du. Ja, men tänk att vi kan det, säger jag. Till helgen exempelvis.

Det är nu du ska dodga alla lustigkurrar som ska ge dig tips om hur du ska tänka vad gäller att flytta klockan framåt eller bakåt en timme. Vanligast är varianter som handlar om att flytta möbler hit och dit eller in och ut men det hjälper ju ingen över huvud taget. Typiska repliker:

- Jo, men om du tänker att du tar FRAM utemöblerna på våren och ställer TILLBAKA dem på hösten. Då blir det jättelätt.

- Jo, men du kan ju tänka som så att du bär möblerna FRAMåt när det är vår och (till)BAKlänges när du bär in dem på hösten. (den här har jag aldrig hört på riktigt men det verkar sannolikt att mer än en gök gett sig på den).

- Jo, men du lockar FRAM möblerna ur sitt näste på våren och kastar TILLBAKA dem in på vinden till hösten.

Annars kan man tänka sig att man STÄLLER FRAM KLOCKAN PÅ VÅREN OCH STÄLLER TILLBAKA DEN PÅ HÖSTEN.

Appendix: Ovanstående må vara tre överjävligt krystade förslag, men på den här länken hittade jag följande mardröm:

Under våren, framtill på året ska klockan ställas framåt (Sommartid 2014). 

Framtill på året? Really?